Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild. Forskning och bakgrundslitteratur pekar på att bildspråket fungerar kommunikativt. En del författare menar vidare att vi lever i ett bildsamhälle där det blir allt mer av vikt att använda sig av bildspråket. Mot den bakgrunden är det märkligt att det finns lärare som anser att man inte behöver bild som ämne i åk 1-3 och som dessutom påstår att det inte finns med i läroplanen.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen. Även en gruppintervju har gjorts med elever som har erfarenhet av samarbete i slöjden. Resultatet visar en viss koppling mellan samarbete i slöjden och lärarens utbildning, då främst vilken läroplan deras egen utbildning svarat emot och att det finns andra faktorer som spelar en betydande roll såsom lokaler för samarbetet i slöjdens olika material, samt att elevernas motivation ökar i viss grad med uppgifter då både hårda och mjuka material ingår.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk. De slöjdlärare som genomförde ett samarbete med planering av ämnet var mer positiva till den nya kursplanen och till ämnets framtid. Gemensamt för alla respondenter var att de såg kvaliteter med ämnet vilket de uppfattade inte kom fram i skolans verksamhet. Slöjdlärarna ser många fördelar med ämnet, de anger att det ger självkänsla och att det är ett ämne som kan hjälpa andra ämnen. Flera slöjdlärare reflekterade över genusaspekter och hur rådande könsmönster påverkar ämnet.Nyckelord: genus, samarbete, slöjdlärare, ämnesidentitet

Examensarbetets mål har varit att formge ett karaffset åt Skrufs Glasbruk som skiljer sig från nuvarande sortiment utan att företagets identitet går förlorad. Observationer, handledningar samt egen research har legat till grund för arbetet. Designprocessen har gått ut på att ta fram ett karaffset. ITK (Identity Tool Kit) har satt ramarna för projektarbetet. Projektet resulterade i ett förslag som efter konsultation med mina handledare samt Skrufs Glasbruks ägare Kent Elm godtogs varpå detaljerna finslipades till ett färdigt resultat.

Syftet med den här uppsatsen är att återge en designprocess. Målet med examensarbetet har varit att skapa en kaffeservis utifrån Höganäs Keramiks formspråk och användarnas behov. Användarna är personer som startar eget hem och familj. Till grund för designprocessen har användarstudier i form av enkätundersökning, observation och dialog legat. Genom ITK (Identity Tool Kit) och formanalys har jag tagit fram kärnan i Höganäs Keramik och dess formspråk och satt ramar och koncept för projektarbetet. Konceptet Tradition kommer av Höganäs Keramiks hantverkstradition men också av den varma, mysiga och hemtrevliga stämningen kring den långa svenska fikatraditionen. Resultatet blev en kaffeservis inom konceptet Tradition bestående av stor och liten kopp med fat, assiett, kaffe-/tekanna, mjölkkanna, sockerskål och serveringsfat.

Denna uppsats beskriver min designprocess, från uppdrag till den färdiga produkten. Uppdraget har varit att göra en artefakt till Boda Borg i Karlskrona. De vill ändra uttrycket i sin korridor och jag har designat ett koncept som kan förändra korridoren till att bli mer lekfull och kreativ, samt försökt få in in företagets identitet mer i inredningen. Vidare beskriver jag min process där jag utforskar vad lekfull design är, samt hur jag har kopplat tv-spel till att bli inspiration åt ett inrednings-koncept för Boda Borg korridorer. Detta följs sedan av att jag har designat en sittmöbel med inspiration från Nintendo 8-bit och med hjälp av min syn på lekfull design. Jag har använt mig av olika designmetoder och mycket skissande för att komma fram till form och färg på möbeln. Jag har tänkt på hur den ska placeras i samman-hanget. Jag har även funderat mycket på hur jag kan skapa en kontrast för att göra sittmöbeln spännande och rolig. Resultatet blev en bänk med plats för 2-3 personer. Mitt mål har varit att förändra korridoren så den blir mer lekfull samt att skapa ett helhetstema till Boda Borgs korridorer.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett intresse kring den småländska golvproducenten Kährs och deras produkter, genom att använda deras golvmaterial på ett nytt sätt. Utgångspunkten har varit att deras golv skall få ta mer plats i morgondagens offentliga rum, främst hotellobbys och väntrum. Genom att belysa golvet är min förhoppning att användaren uppmärksammar dess närvaro, och att det på så sätt tar en större visuell plats i rummet. Därför valde jag att arbeta fram en armatur som placeras direkt på golvet i rummets hörn. Mitt arbete har kretsat kring frågan om hur man flyttar känslan av golv till ett annat sammanhang utan att tappa golvets identitet. De metoder jag använt mig av för att få svar på detta är dekonstruktion, för att hitta golvets kärna, och ITK (Identity Tool Kit) för att precisera mina mål och mina visioner. Stor vikt har lagts vid att förstärka den känsla av äkthet och ursprung som präglar Kährs produkter, och därför är mycket av min inspiration hämtad från trädets uttryck i de olika årstiderna samt från den japanska estetiken, wabi-sabi. Arbetet resulterade i en golvarmatur, ånyo, som tar tillvara Kährs spillmaterial. Armaturens huvudfunktion är att belysa det befintliga golvet och i sitt uttryck visualisera dess vilja att ta mer plats. Ånyo ger en illusion av att golvet reser sig och av egen vilja breder ut sig i rummet.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola. Resultatet av undersökningen visar på att musik spelar för alla de intervjuade lärarna en viktig roll i deras undervisning, sång och spel i varierande former förekommer frekvent i deras vardagliga arbete. Struktur och kontinuitet är viktiga ledord i deras arbete med barn på tidig utvecklingsnivå. Inlednings- och avslutningssånger är ett tydligt exempel på den strukturerade skolgång som eleverna möter varje dag. Alla informanter beskriver att de använder sig av just detta arbetssätt för att skapa en känsla av trygghet i vardagen. Sånglekar, rörelsesånger och instrumentspel används för att bl.a. utveckla motoriska färdigheter samt att stärka deras självkänsla och identitet genom att bekräfta och ge respons på deras handlingar. Turtagning, imitation och härmning är metoder som det arbetas med på alla de besökta skolorna. Ingen av de undersökta skolorna har i dagsläget en utbildad musikterapeut anställd, vilket medför att bl.a. behandling i Funktions inriktad musikterapi (FMT-metoden) inte är genomförbar. Det framkommer att alla informanter ställer sig positiva till FMT- metoden och att de i dagsläget inte kan skönja samma framsteg bland eleverna som tidigare, vilket de kopplar till frånvaron av utbildade musikterapeuter.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.

I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?