Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet. Studien visar även på att en tydlighet i undervisningen gynnar kreativiteten men att målet i fråga om slutprodukten kan få vara obestämt för att gynna arbetet med kreativiteten hos eleven.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

Sammanfattning I min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare. Decentraliseringen av skolan från statlig styrning till kommunstyrt är en orsak till Lpf 94 otydliga anvisningar i musikundervisningen. Enligt skolverkets undersökning av den kommunala styrningen lämnar de flesta kommuner det mesta av ansvaret till skolan. I en del skolor förekommer otydligt formulerade målbeskrivningar av ämnet. Detta kan innebära att lärare håller fast vid äldre tiders traditionella undervisning och äldre mer styrande läroplaner. Av mina intervjuade arbetade två av musiklärarna på estetiska programmet och de andra två på gymnasiets övriga program. Likheter mellan de intervjuade musiklärarnas i upplägg och planering låg i hur de ville att ensemblespelandet skulle låta, att grupperna fungerande och att låtarna skulle passa gruppen alternativt att gruppen skulle passa till låtarna. Skillnaderna låg i hur lärarna såg på sin egen roll, elevens roll och ämnets roll. Tre av musiklärarna har ett essentialistiskt förhållningssätt och en lärare har ett progressivistiskt synsätt. Lärarna i intervjun anser sig inte ha någon särskild användning av läroplanen, till de är de för grovt skrivna och generella i sitt upplägg. I min undersökning kan jag se att de intervjuade lärarna trots sin egen utsaga om läroplanens oanvändbarhet utgår ifrån innehållet i läroplanen om än tolkat utifrån sina egna mål och syften.

Jag har i detta examensarbete fördjupat mig i hur slöjdundervisning kan ske utomhus. Vilka fördelar och nackdelar som finns med att bedriva undervisningen utomhus och i vilka former det kan ske. Jag har själv ett stort intresse av att vistas utomhus i naturen och att använda mig av naturens former i mitt slöjdande. Detta intresse har gjort att jag velat undersöka huruvida det är möjligt att utveckla skolslöjden genom att förlägga delar av undervisningen utomhus. För att ta reda på detta har jag genomfört fyra lektioner utomhus på den skola där jag arbetar som slöjdlärare. Mina erfarenheter från dessa lektioner tillsammans med litteraturstudier inom ämnet ligger som bakgrund till undersökningen. De resultat jag kommit fram till är att det är absolut möjligt att bedriva slöjdundervisning utomhus och att det dessutom kan vara positivt för elevernas lärande. Som lärare upplever jag att det är positivt att vistas ute med mina elever när vädret är bra och det ger variation till min vardag. Det ger mig också möjligheter att se mina elever i en annan miljö och en annan kontext. Eleverna beskriver att ”ha slöjd ute” på ett liknande sätt och menar att det är positivt att ibland göra något annat. Lektionerna har också inneburit samarbetsövningar och att eleverna kunnat se ett större sammanhang från idé till färdig produkt. De negativa sidorna med att undervisa utomhus är att det finns fler störningsmoment eftersom yttre begränsningar inte existerar på samma sätt som i klassrummet. Det blir svårare att samla och se alla individer i gruppen, vilket även gör att bedömning av deras insats försvåras. Att genomföra lektioner utomhus kräver i alla fall i ett inledande skede mer förberedelser av mig som lärare. Sker detta kontinuerligt är det möjligt att både elever och lärare utvecklar en slags rutin på att lära sig ute. Att vistas utomhus i naturen är stimulerande och roligt, med de rätta formerna och kunskaper om att lära ute finns det dessutom flera fördelar för elevernas lärande.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ”som det visar sig” och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten. (Andersson, 2001) Jag har även gjort en litteraturstudie. Min undersökning är kvalitativ, då jag intervjuat elever och lärare på tre olika medieprogram. Det jag har kommit fram till i min undersökning är bland annat att när eleverna får skriva loggbok (en skriftlig dokumentation) över arbetsprocessen får lärarna mer insyn i grupparbetet. Ett annat sätt är när lärarna har möten med elevgrupperna och får på det viset veta hur det går för eleverna. Både lärare och elever svarade att samarbetsförmåga är viktigt vid grupparbeten. Som lärare är det extra viktigt att vara tydlig med hur bedömningen görs. Det vill säga om eleverna bedöms individuellt och/eller i grupp och vilka kriterier de (lärarna) utgår ifrån vid bedömningen. Genom att eleverna får reda på bedömningskriterierna kan de få verkligt inflytande över deras utbildning. En annan slutsats som jag har kunnat dra är att elever som får träna sig i att bedöma andra elever tycker att det lärorikt. Det var en stor del av de intervjuade eleverna (9 av 13) som ansåg att de blivit rättvist bedömda vid grupparbeten.

<p>I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.</p><p>Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell. Min slutsats blev också att det troligtvis aldrig kommer att finnas någon sådan definition eller att det ens är nödvändigt att ha en.</p><p>För att undvika att gå in i tekniska fäller så har jag också läst på teorier för modelleringer och tagit reda på och rett ut olika begrepp som förekommer i samband med modellering så som skillnaden mellan en triangel och en polygon.</p><p>För att testa olika metoder för lågpolygonmodellering valde jag att själv modellera tre versioner av en karaktär med olika polygonbegränsningar för varje modell. Här lade jag de översta gränserna på fem hundra trianglar för den första modellen och sedan tusen respektive två tusen för de två andra. På dessa modeller applicerade jag olika idéer och metoder som jag kom fram till delvis genom att studera karaktärsmodeller från andra spel.</p>

<p>I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna från etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men också egna, för att svara på min huvudfråga: Vilka olika kreativa metoder kan användas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oändligt många, men att vad som har fungerat bäst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas där jag utforskar olika idéer med hjälp av karaktärssiluetter, med fokus på intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det är viktigt att vara öppen för influenser från alla håll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för såväl kreativiteten som sin konstnärliga utveckling.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers förutsättningar föratt arbeta med musik samt vilka funktioner musik har i pedagogiska sammanhang.I denna kvalitativa studie har pedagoger i förskolans verksamhet intervjuatsmed bildstöd. Resultatet visar att pedagoger i förskolan har olika förutsättningarför att arbeta med musik. Tydliga lärandemål, didaktiska redskap,förvärvade musikkunskaper och prioriteringar från ledning är faktorer somhar betydelse för vilka förutsättningar pedagoger har för att arbeta med musikämnet.Vidare framkommer i studien att musik främst tilldelas funktionsom verktyg, men också som till exempel uttrycksmedel, glädje och förmedlandeav kulturarv. Då studien visar på att musik har ett stort antal funktioneri pedagogiska sammanhang bör pedagoger också ges förutsättningar för attarbeta med dessa. Resultatet pekar dock på att andra mer akademiska ämnenpremieras vilket reducerar musikämnet. För att förändra detta bör vidareforskning ske i musikens betydelse för barns lärande. / <p>Godkännande datum: 2016-10-28</p>

Syftet med studien var att undersöka vilken funktion yrkesverksamma förskollärare ser att de estetiska ämnena har i förskoleverksamheten. Intervju som metod har använts för att besvara forskningsfrågorna och tre förskollärare har intervjuats, en från en större kommun och två från en mindre kommun. Studien tar stöd i det kulturhistoriska perspektivet och variationsteorin. Resultatet redogör för hur förskollärare arbetar med estetiska ämnen i förskoleverksamhet, vilka tankar som ligger bakom förskollärares arbetssätt med estetiska ämnen samt hur förskollärare eventuellt skulle vilja ändra sitt arbetssätt med de estetiska ämnena. Resultatet synliggör även vad förskollärare anser att barnen kan lära sig genom estetiska ämnen, exempelvis samspel, sociala förmågor, problemlösning, kroppsuppfattning och att utveckla sinnena. Det framkommer också vilka ämnen förskollärare känner sig trygga respektive osäkra med. Alla förskollärare känner sig till exempel trygga med bild men två känner sig osäkra med drama. I resultatet framkommer det att det finns både tydliga likheter och skillnader i de olika verksamheterna.