Idag kännetecknas arbetsmarknaden som en sektor som upprätthåller diskriminerandestrukturer för invandrare. Det är ett välkänt problem och senare studier visar att även andra generationens invandrare missgynnas på arbetsmarknaden. Trots att de är födda i Sverige,flytande i språket samt att de har utfört sin högsta utbildning i Sverige. De som drabbas i störst utsträckning är individer med ursprung från Asien och Afrika. ”Så jag är svensk men jag är ändå inte svensk” är en uppsats som handlar om andra generationens invandrare på arbetsmarknaden. Syftet i denna studie är att skildra åtta individers syn på förutsättningarna i arbetslivet och etnisk diskriminering.   Nyckelord: Andra generationens invandrare, arbetsliv, diskriminering, etnisk diskriminering. / Sweden is a country which has had a changing history of immigration. During differentperiods, the labour market has faced major changes. Today, the labour market is characterized as a sector that maintains discriminatory structures for individuals of foreign descent. Ethnic discrimination is a well-known problem. What has been shown in recentstudies is that second-generation immigrants also are disadvantaged in the labour market. Born in Sweden, fluent in Swedish and with their highest education completed in Sweden,they still face discrimination. Most affected are individuals originating in Asia and Africa."So, I'm Swedish but yet not Swedish" is a thesis about second-generation immigrants in the labour market. The purpose of this study is to portray eight individuals' views on working conditions and ethnic discrimination. Key words: Second-generation immigrants, working life, discrimination, ethnicdiscrimination.

Sammanfattning   Personer utrikesfödda från icke-nordiska länder och andra EU-länder har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är väldigt hög bland människor som är från Afrika och Asien som immigrerat till Sverige på grund av asyl eller familjeskäl, jämfört med människor som kommit till Sverige för att arbeta eller studera. Syftet med uppsatsen är att studera erfarenheter bland högutbildade utrikesfödda människor, specifikt från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I denna studie används en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med högkvalificerade utrikesfödda personer från Afrika som tidigare har erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av uppsatsen visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Resultatet visade även att sociala kontakter varit viktiga för högutbildade utrikesfödda för att det ger människor möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser.

Bakgrund Diskriminering är ett fenomen som är förekommande i dagens samhälle och har varit förekommande genom historien. Hälso- och sjukvården är en plats dit människor söker sig för att få vård på lika villkor oavsett vem du är. Det finns både lagar och regler som reglerar hur sjukvårdspersonalen ska behandla patienter för att undvika att diskriminering av patienter baserat på olikheter ska ske. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelse av etnisk diskriminering i vården. Metod En begränsad litteraturöversikt användes för att besvara det valda syftet. Datainsamlingen grundar sig på tio vetenskapliga studier från både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna är tagna ifrån två databaser Cinahl Complete och PubMed. Metod, analys och kvalitetsgranskning grundar sig i Friberg (2017). Resultat Patienter upplevde etnisk diskriminering inom hälso-sjukvården. Den etnisk diskrimineringen förekom i olika former och tog sig uttryck. Etnisk diskriminering förekom inom sjukvårdssystemet, tog sig from av diskriminering baserat på fördomar och antagen samt särbehandling av patienter. Slutsats Det förekommer olika typer av diskrimineringar som grundar sig på patientens etnicitet. Sjukvårdspersonalen bemöter patienterna utifrån stereotypiska antagande om att patienterna är kriminella, inkompetenta eller är promiskuösa. Sjukvårdsystemet är ojämlik och patienter som till etniska minoritetsgrupper får sämre tillgång till adekvat vård och i vissa fall remitteras de till en sjukvårdsinstans med lägre kvalitet. / Background Discrimination is a phenomenon that is prevalent in today's society and has been prevalent throughout history. Health care is a place where people seek care on equal terms no matter who you are. There are both laws and regulations that regulate how healthcare professionals should treat patients in order to avoid discrimination against patients based on differences. Aim The aim is to Discribe patients' experience of ethnic discrimination in healthcare. Method A limited literature review was used in search answer to the chosen purpose. The data collection is based on ten scientific studies from quantitative and qualitative design. The articles are taken from two database Cinahl Complete and PubMed. Method, Analysis and Quality review based wasbased on Friberg (2017). Results Patients experienced ethnic discrimination in health care. Discrimination existed on several levels and took different forms. Ethnic discrimination occurred in the form of discrimination in the healthcare system, discrimination based on prejudices and assumptions, and special treatment of patients. Conclusion There are varying types of Discrimination based on the patient’s ethnicity. Healthcare professionals treat patients based on stereotypical assumptions and see them like they are criminals, incompetents or promiscuous. The healthcare system is unequal to patients that belong to ethnic minority groups have poorer access to adequate care and in some cases are referred to a healthcare institution of lower quality.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen. Vid analysen av kursplanen så står det också att finna formuleringar som måste anses vara diskutabla. Vidare diskuteras bristen på nyanserade perspektiv och teoribildning i kursplanen. I slutdiskussionen för detta arbete så menar jag att lärarstudenter måste kunna tillgodogöra sig och exponeras för diverse olika begrepp och teoribildningar som rör frågor som etnicitet, strukturell rasism, mångkulturalism, och socialkonstruktivism för att på så sätt kunna bedriva en icke-diskriminerande undervisning. / This paper discuss the presence of ethnic discrimination in newly produced textbooks made for history education. Earlier research on the subject argues that modern schools and educational institutes need to highlight the issue in order to create a non-discriminating education. There is a need to incorporate theories like "Critical race theory" into the curriculums of existing teacher educations.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om diskriminering i rekryteringsprocessen med utgångspunkt från 13 deltagare som på olika sätt arbetar med urval och anställning på sina arbetsplatser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och materialet samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna var mellan 23 till 59 år varav 6 var kvinnor och 7 var män. Deltagarna kom från en och samma organisation men tillhörde kontor placerade på sju olika orter i Sverige. En tematisk analys tillämpades för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visade att diskriminering tenderar att uppstå i samspel mellan organisationsstrukturer och individer. Trots detta uppgav samtliga deltagare att grundläggande rekryteringsmetodik är förhållandevis objektiv.

<p>Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport <em>Det förnekade hatet</em> var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.</p><p>Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.</p><p>Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.</p>

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter. Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs. Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.

: Dagens svenska arbetsmarknad är etniskt segregerad och det lyfts ofta att utrikes födda har en utsatt position på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag arbetar med att öka etnisk mångfald på arbetsplatsen och hur anonyma rekryteringsprocesser kan bidra till det arbetet. Vidare syftar studien till att undersöka hur HR-personal arbetar med att skapa en så rättvis rekryteringsprocess som möjligt och därmed bidrar till en minskad etnisk segregerad arbetsmarknad. Syftet besvaras genom två frågeställningar, på vilket sätt arbetar HR i organisationen för att främja mångfalden samt vilken betydelse har en anonym rekryteringsprocess för att bidra till mångfald. Tidigare forskningar visar att mångfaldsarbetet medför mycket fördelar som arbetsmotivation, legitimitet, företagsimage och rättvis behandling. Att vilja möta omvärldens krav är en stark drivkraft till varför företag arbetar med mångfald. Anonym rekrytering lyfts som ett verktyg som kan minska ojämlikheten i rekryteringsprocessen samt minskar risken för att chefer tar beslut baserade på stereotyper. Tidigare forskning lyfter även att arbetsmarknaden är etniskt segregerad i Sverige och att utrikes födda ofta blir bortvalda på grund av etnicitet trots att de besitter samma kompetens och erfarenheter som inrikes födda. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att genomföra studien där sju respondenter från fem olika företag inom privat sektor har intervjuats. Resultatet visar att HR-funktionen arbetar med att öka medvetenheten kring mångfald och dess positiva effekter på arbetsplatsen, samt att anonym rekrytering är ett verktyg som skapar en mer jämlik rekryteringsprocess och kan bidra till starkare mångfald på arbetsplatsen. / Today's Swedish labor market is ethnically segregated and it is often highlighted that foreign- born people have a vulnerable position on the Swedish labor market. The purpose of this study is to investigate how companies work to increase ethnic diversity in the workplace and how anonymous recruitment processes can contribute to that work. Furthermore, the study aims to investigate how HR personnel work to create as fair a recruitment process as possible and thereby contribute to a reduced ethnically segregated labor market. The purpose is answered through two questions, in which way does HR work in the organization to promote diversity and what is the importance of an anonymous recruitment process in contributing to diversity. Previous research shows that diversity work brings many benefits such as work motivation, legitimacy, company image and fair treatment. Wanting to meet the demands of the outside world is a strong driving force behind why companies work with diversity. Anonymous recruitment is highlighted as a tool that can reduce inequality in the recruitment process and reduce the risk of managers making decisions based on stereotypes. Previous research also highlights that the labor market is ethnically segregated and that foreign-born people are often excluded because of ethnicity, even though they have the same skills and experience as domestic-born people. Qualitative semi-structured interviews have been used to conduct the study where seven respondents from five different companies in the private sector have been interviewed. The result shows that the HR function works to increase awareness of diversity and its positive effects in the workplace and that anonymous recruitment is a tool that creates a more equal recruitment process and can contribute to stronger diversity in the workplace.

The migration to Sweden has increased in the last few years and in order to diminishsegregation and unemployment among the population, it has been a prioritized matterto help the migrants to enter the Swedish labour market. Employers that set languagerequirements when recruiting can reduce the possibility for a person with a differentethnical background to obtain employment. These language requirements can beappropriate and necessary to achieve a legitimate purpose. This study aims toinvestigate in which cases the employer has the right to set a language requirementand in which circumstances setting the requirement is discriminatory on grounds ofethnicity. In order to answer the research question, a legal dogmatic method has beenused.The investigation indicates that the court judge discrimination on grounds of ethnicityvery restrictively and in some cases fails to enforce the law correctly. Employersseem to evade sanctions easily, for example by implying that the decision is based onthe applicant’s personal qualities. This could be a reason why there are only a fewcases taken to the court.