Problemformulering och syfte: Sensommar! Festivalen och Way out West är två festivaler som varit omdebatterad i media, Sensommar! Festivalen med anledning av en kontroversiell artistbokning och Way out West som kritiserats för att vara ett översponsrat evenemang. Bakom festivalerna finns företag som i egenskap av sponsorer möjliggör arrangemangen och i sin tur får något i utbyte - i många fall synlighet i samband med evenemangen. För företag är det viktigt att förknippas med associationer som stärker varumärket, vilket väcker frågan om hur de använder sponsring för att påverka sin image, men också vilken inverkan det kan ha på ett företags anseende - särskilt om evenemanget i fråga kritiseras. Syftet med studien är att undersöka hur företag använder sponsring av evenemang som en del i sin marknadskommunikation. Metod och material: I studien har kvalitativa samtalsintervjuer använts för att besvara syftet. Respondenter från åtta olika företag har deltagit och samtliga intervjuer har genomförts över telefon. Vid intervjuerna har en intervjuguide strukturerad utifrån studiens teman och teorier använts. Den insamlade empirin har transkriberats för att underlätta analys och sammanställning av resultat.  Huvudresultat: Resultatet pekar på att sponsring blivit en allt mer relationsinriktad strategi och att ett varumärkes grundläggande värderingar i allmänhet fungerar som kompass i utformandet av sponsringsstrategier. Respondenterna betonar att de lägger stor vikt vid vilka  evenemang de väljer att förknippas med vilket också knyter an till arbetet om att bibehålla ett gott anseende från omvärlden och att framstå som en ansvarstagande samhällsaktör.

Titel: Arenans förändrade roll – från Colosseum till Allianz ArenaFörfattare: Daniel Granqvist & Henrik JohanssonHandledare: Gun Normark & Bo CarlssonSyfte: Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för ett helhetstänkande när det gäller utveckling av moderna idrottsarenor. Härvid används aspekterna kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primärt på erfarenheter från tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig på fem strategisk utvalda arenor.Frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns när det gäller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhälle, publik, näringsliv och evenemang för betydelse för förståelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge?Metod: Uppsatsen är en jämförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa. Arenorna är Millennium Stadium (Cardiff), City of Manchester Stadium (Manchester), Parken (Köpenhamn), Bröndby Stadium (Köpenhamn) och Allianz Arena (München). Dessa arenor har studerats utifrån fyra perspektiv som valts utifrån inriktningen på vår utbildning, Sport Management. De fyra perspektiven som studerats är kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv. Studien bygger på information som vi funnit i litteratur och på Internet.Slutsatser: Helhetslösningar är det viktigaste i aspekten kommun/samhälle. Området runt arenan är väl så viktigt. Att skapa en helhet runt arenan är av vikt med bra kommunikationer, andra idrottsfaciliteter, ordentlig skyltning, bostäder och affärer. Kommun/samhälle bör också förstå sin viktiga roll i skapandet av ett arenaområde med god service.Att skapa en arena för alla människor är det viktigaste i aspekten publik. Alla besökare ska kunna finna sektioner och platser som passar utifrån kön, ålder, eventuella handikapp och ekonomiska förutsättningar. God och snabb service, många valmöjligheter, renlighet och hög komfort är nyckelorden.Utifrån evenemangsaspekten är flexibla arenor det viktigaste. Detta för att klara av så många olika evenemang som möjligt och på så sätt skapa bättre ekonomiska förutsättningar för arenan. Utifrån vilka evenemang arenan ska klara av, ska designen på bestämmas.Att skapa en arena där näringslivet känner att ingenting är omöjligt är viktigt. Detta för att näringslivet ska kunna utnyttja arenan mer än vid själva evenemangen. Helhetstänkande är viktigt i denna aspekt så inget företag känner att de inte har råd att använda arenan. Alla företag ska kunna sponsra eller använda arenan oavsett storlek eller ekonomi.Nyckelord: Arenor, kommun/samhälle, publik, näringsliv, evenemang / The point of this study is to give a deeper understanding about development of modern stadiums in whole. Within this we look at the aspects from community/sociaty, spectators, business world and events to bring out newly built modern footballstadiums. The study is priliminary built on experience from older stadiums in northern Europe and is based on five strategically choosen stadiums.The choosen stadiums are Millennium Stadium (Cardiff), City of Manchester Stadium (Manchester), Parken (Copenhagen), Bröndby Stadium (Copenhagen) and Allianze Arena (Munich).The solution in whole is the most important in aspect to community/sociaty. Surrounding ground around the stadium is as important as the stadium itself. Community/sociaty should also understand its important roll in development of the stadium and surroundings with good service.To make a stadium for all people is the most important in aspect of the spectators. All visitors should be able to find sections and seats that is suitable according to sex, age, handicap and economy.In aspect of different events, flexible stadiums is important. This is to be able to accommodate all sorts of events. Depending on what event the stadium is going to host the design is made.To make a stadium were business world fells nothing is impossible is important. This is so business world can use the stadium more than on one special event. All businesses should be able to sponsor or use the stadium regardless of size or economy.

Uppsatsen tar upp vad ljudets roll är på en ljusfestival utifrån kreatörer och kompositörers perspektiv med hjälp av djupintervjuer. Uppsatsens teoretiska ramverk är fokuserat på teorier om interaktivt ljud. Ambitionen är att bidra med ny kunskap och fördjupad förståelse som i sin tur kan ligga till grund för vidareutveckling av ljusfestivaler. I fråga om interaktivitet har den teknik som används i augmented reality och metaverse framstått som speciellt intressant. Uppsatsen har två övergripande frågeställningar vilka är: På vilka sätt kan ljudet påverka den personliga upplevelsen av ett audiovisuellt konstverk? Den andra frågan lyder: Vad bidrar ljudet med till den totala upplevelsen av en ljusfestival? Resultatet visar blev att ljudet bidrar till att höja upplevelsen och att placeringen av ljudet hade stor effekt på ljusfestivaler. För att samla in data så har djupintervjuer gjorts med kreatörer inom området för ljusfestivaler. Resultatet visar att ljudet bidrar till att höja upplevelsen och att placeringen av ljudet hade stor effekt på ljusfestivaler. Kreatörer och kompositörer ofta saknar den kompetens som krävs för att utveckla ljusfestivaler, vad som jag i uppsatsen benämner som multikompetens. Det handlar både om hur ljud kan skapas till kreatörens verk och påverkan från omgivande. Resultaten visar att intresset för att använda både ljud och ljus successivt ökar hos visuell kreatörer, audiovisuella kreatörer och kompositörer. Det finns dock de som på senare tid har börjat att skapa ljud eftersom man tycker att det kan bidra till en större upplevelse för betraktaren.

Syftet med studien är att undersöka företaget Twebcasts digitaliseringsarbete till följd av COVID-19-restriktionerna, samt hur deras digitala arbete har påverkats av företeelsen. För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts, med tre personer involverade i fenomenet Twebcast. Insamlade primärdata analyserades med hjälp av en tematisk analys, som resulterade i ett fåtal övergripande kategorier. Utefter analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatsen att Twebcast till följd av COVID-19-pandemin, utvecklades från att primärt vara en digital plattform vid fysiska evenemang, till ett verktyg för digitala evenemang. Digitaliseringsarbetet utvecklades utefter de succesivt högre kraven på interaktivitet och säkerhet vid digitala evenemang. Vidare drogs slutsatsen att Twebcast nutida digitala arbete påverkats av pandemin, då den har ökat användningen och lyft potentialen med digitala och hybrida evenemangsformer. Genomförandet av evenemangsformerna har ökat markant i Twebcasts arbete, jämfört med innan COVID-19-pandemin. Slutsatsen dras även att utvecklingen av säkerhetsåtgärder vid digitala evenemang har påskyndats och påverkats av en rådande osäkerhet under pandemin. Twebcasts nya digitala tillvägagångssätt och säkerhetsåtgärder indikeras å andra sidan inte uppnå förväntad användning i nutid. / The purpose of this study is to further investigate the company Twebcast’s digitalization efforts as a result of COVID-19 restrictions, and how their digital work has been affected by the phenomenon. To fulfill the purpose, a case study with qualitative interviews have been conducted, involving three individuals associated with Twebcast. The result of the interviews was analyzed using thematic analysis, resulting in a few overarching categories. Following analysis and discussion of the study’s findings, the conclusion was drawn that due to the COVID-19 pandemic, Twebcast evolved from primarily being a digital platform used in physical events to a tool for digital events. The digitalization efforts progressed in response to increasing demands for interactivity and security in digital events Furthermore, it was concluded that Twebcast’s current digital work has been influenced by the pandemic, as it has increased usage and highlighted the potential of digital and hybrid event formats. Implementation of these event formats has significantly increased in Twebcast’s work, compared to before the COVID-19-pandemic. It was also concluded that the development of security measures for digital events has been accelerated and affected by the prevailing uncertainty during the pandemic. On the other hand, Twbecast’s new digital approaches and security measures are not indicated to have achieved expected usage in the present.

The intention of this study is to get a deeper understanding of the phenomenon city festivals and their impact on a city’s brand. As a result of our intention we have formed the following purpose; describe and analyse in what ways a city festival can promote and develop the city’s brand.   Our study is based on a qualitative research methodology, as the intention was to get a deeper understanding of our research topic. The study took a deductive approach to begin with, however, as time proceeded we worked with the theory and empiricism parallel. This resulted in a shift between a deductive and inductive approach. Our empirical foundation is based on eight semi-structured interviews with respondents from five cities and festivals across Sweden.   During the analysis process we come across some tendencies that the empirical material largely conformed to the theoretical frame of reference. In conclusion we have found that a city festival can be a part of the formation of the city brand, however this requires that the city already has a clear and thorough vision and focus. / Avsikten med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för fenomenet stadsfestivaler och dess inverkan på en stads varumärke. Utifrån detta har vi formulerat vårt syfte vilket är att beskriva och analysera på vilka sätt en stadsfestival kan främja och utveckla stadens varumärke.  Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där förhoppningen är att skapa en djupare förståelse för vårt forskningsämne. Under arbetets gång har vi till en början utgått från ett deduktivt synsätt men allt eftersom har vi arbetat mer parallellt med teorin och empirin. Detta innebär att vi haft ett växelspel mellan ett deduktivt och induktivt synsätt. Vår empiriinsamling har skett genom åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika städer/stadsfestivaler i Sverige.  I bearbetningen av analysen fann vi tendenser att det empiriska material som vi samlat in överensstämde med den teoretiska referensramen. I vår studie kom vi fram till att stadsfestivaler kan vara en del i uppbyggnaden av ett stadsvarumärke men att det förutsätter att staden har en tydlig samt genomarbetad vision och inriktning.

<p>Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet. Undersökningen visar att en stark studentkoordinator kan hjälpa företaget att klättra på rankingen, men också skada det långsiktiga employer branding-arbetet. Evenemangen i sig visar sig vara av mindre betydelse än de frontpersoner som representerar företagen i mötet med studenterna.</p>

No description available.

Studien syftar till att skapa förståelse för hur frilansande projektledare i eventbranschen upplever sin yrkesroll i gigekonomi.  För att undersöka studiens syfte så har tre forskningsfrågor tagits fram Varför väljer projektledare att jobba som egenföretagare i eventbranschen? Vilka utmaningar finns i yrkesrollen? Vilka framgångsfaktorer identifierar frilansande projektledare i sin yrkesroll? För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Då ämnet gigekonomi är ett fortsatt outforskat ämne och studiens efterfrågar respondenternas upplevelse av sin yrkesroll har en induktiv ansats använts vilket menas att de slutsatser som genererats i studien har baserats på datainsamlingen som gjorts. Studiens respondenter jobbar alla som frilansande projektledare inom evenemangsbranschen. Totalt genomfördes åtta intervjuer med projektledare som jobbat allt från 1månad till 40år som egenföretagare i branschen. Resultatet visar på att huvudanledningarna till att jobba i evenemangsbranschen tycks vara glädje, att få känna det själv men också få ge det till andra. Friheten och flexibiliteten att kunna få bestämma själv visar sig vara drivkraften till att jobba som egenföretagare. Upplevelser angående de utmaningar som påvisats grundas i jobbet med olika människor, förståelsen hos andra för att yrkesrollen är viktigt och oron för att bli sjuk och frånvarande en period. Slutligen presenteras olika framgångsfaktorer som de frilansande projektledarna identifierat i sin yrkesroll. Resultatet av studien skapar en bild över hur dagens projektledare upplever sitt yrke och kan komma att spela roll för framtidens projektledare om gigekonomin fortsätter öka i samma takt som idag så kommer fler att arbeta som frilansande projektledare. / The study aims to create an understanding of how freelance project managers in the event industry experience their professional role in the gig economics. To investigate the purpose of the study, three research questions have been developed Why do project managers choose to work as self-employed in the event industry? What are the challenges in the professional role? What factors of success do freelance project managers identify in their professional role? In order to answer the research questions, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used. Since the subject of the gig economy is still an unexplored subject and the study's demand for respondents' experience of their professional role, an inductive approach has been used, which means that the conclusions generated in the study have been based on the data collection that has been done. All respondents in this study work as freelance project managers in the event industry. In total, eight interviews were conducted with project managers who worked from 1 month to 40 years as self-employed in the industry. The result shows that the main reasons for working in the event industry seem to be joy, to feel it yourself, but also to give it to others. The freedom and flexibility to be able to decide for yourself are proving to be the driving force for working as a self-employed person. Experiences regarding the challenges that have been demonstrated are based on the work with different people, the understanding of others that the professional role is important and concern about getting health problems and be absent for a period. Finally, various factors of success are presented in which the freelance project managers identified in their professional role. The result of the study creates a picture of how today's project managers experience their profession and may play a role for the future project manager if the gig economy continues to increase at the same rate as today, and more will work as a freelance project manager.

Frågeställning: ​Vilka bakomliggande faktorer är det som gör att temporära arbetsgrupper i evenemangsbranschen fungerar bra? Syfte: ​Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer det är som gör att personer engagerar sig i tillfälliga arbeten inom evenemangsbranschen och vad det är som gör att dessa grupper ofta snabbt kan uppnå ett gott samarbete. Metod: ​Denna uppsats har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsstrategi där vi har haft en induktiv ansats. Studien har ett autoetnografiskt tillvägagångssätt där vi redogör våra egna erfarenheter som en del av empirin, utöver de fem semistrukturerade intervjuer som utförts. Slutsats: ​En viktig komponent är att individernas ​personliga drivkraft till att vilja utföra arbetet är grundläggande för att arbetet skall fungera. Att grupperna fungerar bra anses bero på att alla besitter ​liknande mentalitet kring detta, och att kommunikationen fungerar. Detta har vi funnit bero på att många är en del av en större ​branschkultur som fostrar oss i gemensamma värderingar, normer och föreställningar kring arbete, och att organisationer gärna väljer personer som kommunicerar dessa värderingar. Detta kan leda till en likriktning i medarbetarna, vilket kan ses som en faktor för framgång för temporära grupper, då man enklare förstår varandra, vilket minskar konflikter och gynnar ett gott samarbete.

Denna studie kommer undersöka hur en destination arbetar med att hantera säsongsvariationer. Tidigare forskning betraktar säsongsvariationer som ett problematiskt ämne där lösningen inte är enkel, trots den relativa mängden uppmärksamhet ämnet har medfört i litteraturen. Undersökningen bygger på en analys av kvalitativa intervjuer som betonar intervjupersonernas olika inställningar. Syftet med denna studie är att studera hur en destination arbetar med säsongsvariationer. Med Kalmar som ett exempel vill vi studera destinationsutvecklingen samt vilka aspekter som betonas i den.