Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar många människor i hela världen. Detta leder till stora vårdkostnader och lidande för patienterna. Komplikationer av en stroke kan ledda till långvarig sjukhusvistelse, ökade sjukvårdskostnader, försvåra återhämtningen samt orsaka dödsfall. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kvarstående komplikationer efter en stroke upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna, CINHAL Complete och PubMed, med sökorden Complications, Experiences, Everyday life, Individuality och Stroke. Artiklarna analyserades i fyra steg där likheter och skillnader kategoriserades och tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Upplevelser av ett begränsat liv som beskriver hur kognitiva begränsningar identifierades som ett problem för deltagarna i det dagliga livet, Upplevelser av rädsla inför framtiden, hur stroke är en traumatisk oväntad händelse som orsakar känslor av rädsla och hopplöshet, Uppleva tacksamhet beskriver positiva reflektioner om livet efter stroke Upplevelser av det livsviktiga sociala stödet beskriver om vikten av socialt stöd och hur familjerelationer var en stor del av livet.  Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturöversikt lyfte fram hur att inte kunna utföra vardagliga aktiviteter påverkade deltagarnas självförtroende, motivation och tålamod. Där det beskrev att en stor förändring i livet inträffar efter att ha drabbats av stroke. En av de var att förlora tidigare förmågor och vardagsrutiner beskrev de som en besvikelse. Trots besvikelsen hade deltagarna också positiva reflektioner över livet trots att de sörjde över sina tidigare förmågor. / Background: Stroke is a disease that affects many people worldwide. Having a stroke can have numerous complications, including extended hospitalizations, increased medical costs, difficulty recovering, and evendeath in the most extreme cases. Aim: The aim is to describe how people with residual complications after a stroke experience in daily life. Method: The research method was a literature review based on ten scientific qualitative articles. The articles were searched in two databases, CINHALComplete and PubMed. With the keywords Complications, Experiences, Everyday life, Individuality and Stroke. The articles were analyzed in four steps where similarities and differences were categorized and thematized. Results: As part of the analysis, four main themes were identified; Experiences of a limited life, depicting how cognitive limitations are acknowledged as a problem in daily life. Experiences of fear of the future, describing how stroke is a traumaticsurprise that causes feelings of fear and hopelessness. Experiencing gratitude describing reflections on life after stroke despite previous abilities, and Lastly. Experiences of vital social support talking about the value of social supportand the role of family relationships. Summary: The results of this literature review highlighted how not being able to perform everyday activities affected the participants' self-confidence, motivation, and patience. As a result of suffering a stroke, a significant change in life occurs. One of them was losing previous abilities and going through daily routines they described as disappointing. Despite the disappointment, the participants also had positive reflections on life despite mourning their former abilities.

Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom och leder oftast till kvarstående symtom för den drabbade. Livskvalitén påverkas negativt och sjukdomen kräver en lång återhämtningsprocess som kräver både tålamod och energi. Stödet som sjuksköterskan ger är viktig och underlättar återhämtningsprocessen. Delaktigheten är också viktig och främjar patientens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att ha drabbats av stroke i arbetsför ålder. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där sju kvalitativa artiklar med patientperspektiv analyserats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Förändrad vardag, återgå till normalvardag och vill vara en del av samhället med åtta underkategorier. Konklusion: Deltagarna upplever att livet förändras och behöver struktureras och prioriteras om. Stödet från omgivningen är betydelsefullt för återhämtningen och bidrar till att deltagarna blir motiverade att fortsätta framåt. / Background: Stroke is a serious illness and usually leads to persistent symptoms for the sufferer. The quality of life is negatively affected and the disease requires a long recovery process that requires both patience and energy. The support provided by the nurse is important and facilitates the recovery process. Participation is also important and promotes the patient's well-being. Aim: The purpose was to describe people's experiences of having suffered a stroke in working age. Method: A literature-based study was chosen and seven articles with patient perspective were analyzed. Findings: Three categories emerged from the analysis; Changed everyday life, to return to normal everyday life and want to be part of society with eight subcategories.  Conclusion: The participants feel that life is changing and needs to be structured and prioritized again. The support from the environment is important for the recovery and contributes to the participants being motivated to continue forward.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This study explores the phenomenon of toxicity in the multiplayer online battle arenagame, League of Legends, from a player point of view. It also explores how time andspace is experienced through gaming related actions to better understand the contextualfactors. Along with that this study also aims at understanding how toxicity is perceived byplayers and how toxicity affects their everyday life in regards to time and space.A mixed phenomenological framework is applied to explore taken-for-grantedexperiences and most importantly, to understand how toxicity is perceived by the players.Along with this framework the concepts of time and space are used to analyse thepractices of everyday life, gaming practices and routines as well as to gain a betterunderstanding of how toxic behaviours in League of Legends affect everyday life.This study utilises in-depth semi-structured interviews with 13 participants togather data in the form of lived experience to better understand how toxicity is perceivedby regular players of the game. Results from this study indicate that players performpreparatory routine actions which helps establish a gaming space which alters how spaceand time is perceived. Within this space other actions are made to make space ‘feel right’.Other findings indicate that toxicity is perceived to be of different grades of seriousness,where the lowest grade consists of behaviours that are deemed as normalised and part ofthe game and the highest grade invokes feelings of hopelessness and frustration. Thisstudy claims that toxic behaviour in League of Legends does not affect everyday lifeactivities but instead can lead to intense frustration and destruction in the constructedgaming space. Finally, this thesis suggests that, due to the complexity of games, toxicityis studied along with corresponding contextual factors to be successfully explored.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk östrogenberoende inflammatorisk sjukdomsom drabbar omkring 10 % av alla kvinnor i fertil ålder runt om i världen. Vägen tilldiagnos är svår och behandlingen bör individanpassas. Kvinnor känner sig oftamisstrodda och erbjuds inte alltid en god vård för sina besvär. Sjuksköterskan behöverse kvinnan ur ett helhetsperspektiv och är ofta den första kontakten kvinnan möter.Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var attbeskriva hur kvinnors vardagsliv påverkades av sjukdomen endometrios. Metod: Enlitteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 12 artiklar söktes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån ettgranskningsprotokoll. Dataanalysen är gjord utifrån Fribergs fem steg. Resultat:Resultatet presenterades i fyra kategorier och nio subkategorier: Påverkan på detpsykiska måendet (besvär av psykiska symtom och förändrad kroppsuppfattning),Påverkan på det sociala livet (ökad ensamhet, konsekvenser av fysiska symtom ochminskade sociala relationer), Påverkan på sexuella relationer (svårigheter medintimitet och oro för infertilitet) samt Påverkan på arbetslivet (utmaningar i arbetslivetoch påfrestad ekonomi). Slutsats: Endometrios begränsade kvinnors vardagsliv ochmedförde ett stort lidande. Sjukdomen påverkade kvinnor både psykiskt, fysiskt,socialt och sexuellt och resulterade i en känsla av ensamhet. Stöd och förståelse överkvinnans situation och individanpassad vård är centralt för sjuksköterskansomvårdnad och för att kunna erbjuda en god vård. / Background: Endometriosis is a chronic oestrogen-dependent inflammatory diseasethat affects about 10% of all women of reproductive age worldwide. The path todiagnosis is difficult and the treatment should be individualized. Women often feelmistrusted and are not always offered good care for their problems. The nurse needsto see the woman from a holistic perspective and is often the first contact the womanmeets. The lifeworld perspective was used as a theoretical framework. Aim: The aimwas to describe how women's everyday lives were affected by the diseaseendometriosis. Method: A literature review with a qualitative design based on 12articles searched in the databases CINAHL and PsycInfo. The articles were analyzedwith a quality protocol. Friberg´s analysis in five steps was used in the analysis process.Result: The results were presented in four categories and nine subcategories: Impacton psychological well-being (distress of psychological symptoms and changed bodyimage),Impact on social life (increased loneliness, consequences of physical symptomsand decreased social relationships), Impact on sexual relationships (difficulties withintimacy and concerns about infertility) and Impact on working life (challenges at workand strained economy). Conclusion: Endometriosis limited women's everyday livesand caused suffering. The disease affected the women mentally, physically, socially andsexually and resulted in a feeling of loneliness. Support and understanding of thewoman's situation and individualized care are central to the nurse's care and to beingable to offer good care.

The modern society is characterized by an increased implementation of digitalization. With new technological innovations our social lives are increasingly becoming more digitalized. The past two years the pandemic has set the conditions of human interaction, and therefore the pandemic increased digitalization further. Organizations that had the possibility to reconstruct their work towards more digital approaches did so and therefore the social premises of work changed where individuals are working from home to a greater extent. The aim of this essay is to investigate Swedish women and their perception of telework and the digitalization’s effects on social relations/communication between colleagues, and how the individual experiences telework in regards to the increased pace of life. Finally this essay will explore how individuals deal with work-life balance during telework. Previous research has shown that telework has negative effects on informal communication between colleagues, and that teleworking and its demands on autonomy, flexibility and efficiency leads to increased emotions of stress for the individual. Finally, previous research showed difficulties with the managing of the work-life balance during telework, especially for women. This essay is based on qualitative interviews with six women and has shown that teleworking enables them to become more flexible and effective in their life, which has made it easier for them to manage the work-life balance than before. Another result of the essay is that telework has had a negative effect on informal communication between colleagues. / Det moderna samhället karaktäriseras av ökad implementering av digitalisering. Med nya tekniska innovationer blir våra sociala liv alltmer digitaliserade. De senaste två åren har pandemin satt nya förutsättningar för interaktionen mellan människor, och därmed ökat implementeringen av digitalisering ytterligare. Organisationer som haft möjligheten att omstrukturera sitt arbete mot mer digitala lösningar har gjort det och därmed förändrat de sociala aspekterna av arbete - där individer arbetar alltmer hemifrån. Syftet med studien är att undersöka svenska kvinnor och deras upplevelser av distansarbete och digitaliseringens effekter på sociala relationer/kommunikation mellan kollegor, och om distansarbete och digitaliseringen har lett till ett ökande livstempo. Slutligen intresserar sig denna uppsats för kvinnors gränsdragning mellan arbets- och privatliv under distansarbete. Tidigare forskning visar att distansarbete har negativa effekter på informell kommunikation mellan kollegor, att distansarbetets krav på autonomi, flexibilitet och effektivitet lett till ökad upplevelse av stress. Slutligen visar tidigare forskning problematik med work-life balansen under distansarbete, speciellt för kvinnor. Denna studie, som är baserad på kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, har resulterat i att distansarbete tillåter dem att vara mer flexibla och effektiva i sitt arbete, vilket underlättat balansen mellan arbets- och privatlivet och lett till att kvinnorna känner sig mindre stressade än vid arbete på plats. Ett ytterligare resultat av uppsatsen är distansarbetets negativa påverkan på informell kommunikation mellan kollegor.