We have studied how three morning papers and three evening papers from Sweden’s three major cities (Stockholm, Gothenburg and Malmo) frame so called exposed areas as opposed to wealthy areas. The result shows that the level of crime reporting is higher in exposed areas and that it’s mostly men with Swedish names that takes part in the reporting. The number of police officers and lawyers that gets to speak on behalf of the exposed areas is also high and quite few persons that actually live in exposed areas gets to speak in the reporting. There is a wider variety in the reporting from the rich areas, with crime reporting being present but not to the same prominent level as in exposed areas. There is also more of a gender equality in the reporting from rich areas.

The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the perceptions, among the inhabitants of socially vulnerable areas, of the various factors that make immigrant youth participate in criminal activities. The essay is a qualitative case study with semi-structured interviews, each respondent hailing from a particular vulnerable area of Sweden. The data was processed in a thematic analysis which was then divided into different themes. The study begins with an introduction informing the reader of what to expect ahead as well as background information on vulnerable areas, criminal activity, and newcomers. The collected data has been analyzed theoretically with the help of Hirschi's social bond theory, Becker's labeling theory and Merton's strain theory. The results show that young immigrants choose to participate in illegal activities due to various factors. According to the respondents, the factors can be anything from housing situation, living conditions, financial resources and others that empower them to commit crimes. The norms and values that immigrant youth have are unlike established social norms and for this reason they are regarded as deviants and feel excluded from the majority society. Immigrant young people experience strain from an early age as they attempt to establish themselves and enjoy a similar level and standing as other Swedes.

Abstract - Islamist radicalization – A study of particular exposed areas  Islamist radicalization has emerged in Sweden over the past decade, mainly because of the terrorist attacks in Stockholm in 2010 and 2017, but also because of a strife of individuals who have been radicalized in Sweden and joined various terror networks around the world.  It is only in recent years that Swedish authorities have seriously addressed the problems that radicalization entails. Sweden has since then developed a national strategy with the aim of preventing and counteracting increasing radicalization, especially in vulnerable suburban areas. The authorities concerned have subsequently published a number of different writs with the aim of preventing and counteracting Islamist radicalization in exclusion areas. Since the phenomenon may be considered relatively new from a Swedish perspective, research in the area is limited. It is above all the Swedish National Defense College with its Center for Asymmetric Threats and Terrorism Studies that has driven Swedish research in the field.  This study aims to investigate the radicalization that takes place in particularly exposed areas with a focus on structural factors and their impact, which contributes to the need that Swedish authorities and expertise in the field demanded.  By conducting a qualitative analysis of previous theories in the field of Islamist radicalization, an analysis tool has been designed to indicate whether a specific area is at risk of suffering from islamist radicalization. This analysis tool consists of four structural factors and two criteria. The analysis tool has subsequently been applied through a multiple-case study on four districts in Stockholm, Gothenburg and Malmö.  The result of the multiple-case study confirms the importance of the structural factors for individuals in these areas to be more susceptible to the influence of radical elements. In this investigation, these elements are the criteria’s stated in the analysis tool.  The analysis tool designed can probably be further developed by adding qualitative research methods to capture individual factors, which also affect the conditions for radicalization in an area. / Sammanfattning – Islamistisk radikalisering – En studie av särskilt utsatta områden  Islamistisk radikalisering har aktualiserats i Sverige under det senaste decenniet, framförallt på grund av terrordåden i Stockholm 2010 och 2017, men också på grund av en strid ström av individer som radikaliserats i Sverige och anslutit sig till olika terrornätverk världen över.  Det är först under de senaste åren som svenska myndigheter på allvar adresserat den problematik som radikaliseringen innebär. Sverige har sedan dess utvecklat en nationell strategi i syfte att förebygga och motverka en ökande radikalisering, framförallt i utsatta förortsområden. Berörda myndigheter har därefter utkommit med en rad olika skrivelser med målsättning att förebygga och motverka islamistisk radikalisering i utanförskapsområden. Då fenomenet får anses vara relativt nytt ur ett svenskt perspektiv är forskningen på området begränsad. Det är framförallt Försvarshögskolan med sitt Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier som drivit den svenska forskningen på området.  Denna studie syftar till att undersöka den radikalisering som sker i särskilt utsatta områden med fokus på strukturella faktorer och deras inverkan, vilket bidrar till det behov som svenska myndigheter och expertis på området efterfrågat.  Genom att genomföra en kvalitativ analys av tidigare teorier på området islamistisk radikalisering, har ett analysverktyg utformats för att indikera huruvida ett specifikt område löper risk att drabbas av islamistisk radikalisering. Detta analysverktyg består av fyra strukturella faktorer och två kriterier. Analysverktyget har därefter tillämpats genom en flerfallstudie på fyra stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av flerfallstudien bekräftar de strukturella faktorernas betydelse för att individer i dessa områden skall vara mer mottagliga för påverkan av radikala element. Dessa element utgörs i undersökningen av de kriterier som anges i analysverktyget.  Det analysverktyg som utformats kan sannolikt utvecklas ytterligare genom att addera kvalitativa undersökningsmetoder för att fånga individuella faktorer, som också påverkar förutsättningarna till radikalisering i ett område.

The aim of this study is to explore what motivates youth from so called “exposed” areas to commit to voluntary work, and how the youth view their own role and the role of the organisation in a context of social mobilization. In order to answer the research questions of this study, the commitment of youth in a non-profit organization has been studied using several different methods of data collection. In order to measure the function of motivation amongst the youth, the survey Volunteer Functions Index (VFI) has been used. VFI is a tool used to measure motivation based on what functions an activity performs in the life of the individual. In order to achieve a greater understanding and be able to explore aspects that the VFI does not cover, four semi-structured interviews were conducted with current and former members of the organization. In order to better understand the context of the organization and to be able to ask more questions during the interviews, a participant observation was done within the work of the organization. The study shows that the youth that participate in the study perceive their commitment in the organization as an important part of their identity and that the identity is an important aspect of what possible actions are perceived to be available and attractive. It also seems as if the commitment to the organization is tied to the opportunity to change the social conditions for one self and others. The study also shows that the organization has been more successful in achieving social mobilization amongst girls than amongst boys, and that some of the participants attribute this to the gender roles that permeate the area / Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar ungdomar från så kallade utsatta områden till att engagera sig ideellt samt hur ungdomarna uppfattar sin egen och organisationens roll i en kontext av social mobilisering. För att kunna besvara studiens frågeställning har ungdomars engagemang i en ideell verksamhet studerats med hjälp av flera olika datainsamlingsmetoder. För att mäta ungdomarnas motivationsgrunder har enkäten Volunteer Functions Index (VFI) använts, ett verktyg som mäter motivation utifrån vilka funktioner aktiviteten har i individens liv. För att skapa en djupare förståelse och kunna fånga upp aspekter som inte täcks in av VFI har fyra semi-strukturerade intervjuer genomförts med nuvarande och före detta deltagare i organisationen. För att skapa förståelse kring kontexten och skapa förutsättningar för att ställa fler frågor under intervjuerna föregicks dessa av en deltagande observation inom organisationens verksamhet. Materialet visar på att ungdomarna som deltar i studien uppfattar engagemanget i organisationen som en viktig del av sin identitet och att identiteten är viktig för vilka handlingsalternativ som man uppfattar som möjliga och attraktiva. Det tycks dessutom som att engagemanget i organisationen är kopplat till möjligheten att förändra de sociala förutsättningarna för sig själva och andra. Studien visar också att organisationen varit mer framgångsrik med social mobilisering bland tjejer än bland killar och att vissa av deltagarna kopplar detta till de könsroller som genomsyrar området.

Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area. Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories: Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement. Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area. Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study. / Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område. Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna: Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen. Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området. Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.