<p>Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen.</p>

<p>År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring.</p><p>Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll?</p><p>Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.</p>

År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring. Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll? Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet. Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik. Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.

Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet. För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats. Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges. Utifrån detta kan utläsas att fördelningen av föräldraledighetsdagarna är starkt påverkade av föreställningarna kring mäns hinder för föräldraledighet. Resultaten har också tydligt visat att hindren delvis inte har förankring i verkligheten. I undersökningen framkom även att respondenterna hade en bristfällig kunskap gällande föräldraförsäkringen vilket vi tror kan ha bidragit till att de allmänna föreställningarna påverkat i den grad de gjort. Författarna anser därmed att informationen till föräldrarna borde bli bättre och att forskare inom området borde finna strategier för att nå ut med sin kunskap till allmänheten. Nyckelord: Föräldraförsäkring, föräldraledighet, genussystem, diskurs och hinder / The purpose of this survey is to investigate how well parents ideas and conceptions concerning parental leave, matches factual circumstances, or if there is a difference? More specifically it has been investigated if it is the common conceptions concerning the obstacles for the male parental leave which is in control, or if it is the actual circumstances which control the parental leave? The survey is based on a quantitative empiric where the collection of data has been done through a selection of availability with a questionnaire as the measuring instrument. In order to find the answer to the question at hand, theory in the field of parental leave and gender has been studied. The theory section contains a presentation of the parental leave discourse with its four obstacles; economy, workplace, the woman and the gender roles. The section is the base of our understanding and has also been the framework from which the questions for the survey have been constructed. The results from the empirical survey have been analyzed together with relevant literature to give an answer to the question at hand. From this it can be read that the distribution of the days of the parental leave is highly affected by the conceptions and ideas males face concerning parental leave. The results also clearly show that the obstacles partially are not rooted in reality. In the survey it also surfaced that those responding had insufficient knowledge concerning the parental insurance which we believe has aided the conceptions and ideas to the influence and degree they have had. The authors hence believe that the information to the parents should improve and that researches in the field should find strategies in order to better inform the public of their knowledge. Keywords: Parental insurance, parental leave, gender system, discourse and obstacle

Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ”jämställdhet” kontra ”valfrihet” konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet. Mina data har bestått av 30 tidningsartiklar, utkomna under det senaste året, som på något sätt berört mitt ämne. I studiens resultat framkommer att orden ”jämställdhet” och ”valfrihet” används flitigt i debatten men ges olika innebörd beroende på i vilken kontext de används. Jämställdhetsargumentet utesluter i princip alltid valfrihetsargumentet men omvänt kan de två ståndpunkterna ofta förenas. Debatten ger upphov till att klassiska könsroller reproduceras snarare än omkonstrueras.

Idag har föräldrar 480 lagstadgade dagar per barn att dela på, med en generös ersättning. Uppdelningen av föräldrapenningdagar mellan mammor och pappor har länge varit ojämn, med en långsam utveckling mot ett mer jämlikt uttag mellan föräldrarna, vilket till stor del tycks bero på hur politiker genom åren röstat igenom lagförslag som främjar ett mer jämställt uttag. Syftet med uppsatsen är att ta temperaturen på hur tankar och resonemang går hos mammor i ett partnerskap som har fått sitt första barn, och som har använt större delen av föräldraledigheten. Den konkreta frågeställningen är: Hur delas föräldraledigheten upp bland förstagångsföräldrar, och varför? För att få kvinnornas resonemang och förklaringar valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att kvinnorna generellt tagit ut de flesta dagarna, men med en bred spridning kvinnorna emellan. Studien ger visst stöd åt teorin om rationella val, signalteorin och humankapitalteorin - men framför allt den förstnämnda. Samtliga respondenter anger att ekonomiska motiv inte påverkat hur de valt att dela upp föräldraledigheten, utan snarare sociala faktorer, såsom föräldrarnas grundläggande viljor. Även bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå tycks spela in. En djupdykning i ämnet visar också på dess komplexitet. Önskas likhet i uttaget av föräldraledighet verkar det krävas mer än politiska reformer. Viljor måste ändras och normer måste skifta, vilket inte sker över en natt.

Föräldraförsäkringen har länge motiverats som ett fantastiskt redskap i kampen för ett jämställt samhälle, då det möjliggör för kvinnor att behålla kopplingen till arbetsmarknaden och samtidigt starta familj. Denna uppsats undersöker hur föräldraförsäkringens generositet påverkar kvinnlig sysselsättning och barnafödande, med utgångspunkt i OECD-ländernas juridiska ramverk. Paneldata från 30 länder under perioden 2005-2018 används. Studien fokuserar på föräldraförsäkringens längd för att se huruvida föräldraförsäkringen kan utformas för lång och istället påverka kvinnors sysselsättning och barnafödande negativt. Resultatet indikerar att sex månader såväl som ett års betald föräldraledighet tillgänglig för mammor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå. Vidare ses 1.5 års föräldraledighet ha negativ inverkan på dessa utfall. För generösa föräldraförsäkringar kan därmed tänkas motverka syftet föräldraförsäkringen motiveras med och således påverka kvinnor negativt. Resultaten indikerar även att fler reserverade pappa-veckor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå, om än svagt. Studien applicerar teorin om statistisk diskriminering, humankapitalteorin, institutionella faktorer och normer på resultatet.

The aim of this study is to examine two cleavages in a Swedish political context and how the political debate of parentel leave among the parliamental parties relates to the cleavages. The cleavages examined are the right-left-scale and the new cleavage GAL-TAN. To do so, the study examines party platforms and debate articles to see if the proposals and arguments used are mainly related to the right-left-scale or to GAL-TAN. The result shows that the debate mostly relates to GAL-TAN due to the fact that most parties use proposals and arguments that are connected to social and cultural values, such as equality and freedom of choice, rather than economic values. Even though the proposals and arguments for the most part relate more to GAL-TAN, the economic arguments are not insignificant. Almost all parties discuss economic values in some way but not in the same amount as social and cultural values. This is the case for all parties except for two who focuses on both sides equally much. The main conclusion that can be drawn from this study is that GAL-TAN is a cleavage that is able to organize Swedish party politics in some political areas and can therefore be seen as a complement to the rightleft-scale.