No description available.

<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

Den 1 januari 2016 trädde en revidering av föräldraförsäkringen i kraft, där 90 dagar istället för 60 av de totalt 480 dagarna av föräldrapenning öronmärktes för respektive förälder som har gemensam vårdnad. Jämställdhet i kombination med föräldraledighet har varit ett ständigt aktualiserat ämne och jämställdhet i kombination med ett barnperspektiv är starkt betonat i den nuvarande upplagan av föräldraförsäkringen. Ett argument till att öronmärka fler dagar är att främja jämställdhet genom att öka manligt uttag av föräldrapenning, som trots en utjämning fortfarande domineras av kvinnor. Flera positiva effekter förutspås av en jämnare fördelning av uttag av föräldrapenning. Genom att män ökar sin närvaro i hemmet, frigörs kvinnors tid som kan ägnas åt arbete, vilket bidrar till ökad löneutveckling, karriärmöjligheter och pensionsstorlek. Studier indikerar dessutom ett samband mellan fäders föräldraledighet och en jämlikare fördelning av hushållssysslor. Denna logik förutsätts av att en kvinna delar sitt hushåll med någon, helst en man. År 2016 levde 12,4 procent av alla barn under 3 år med separerade biologiska föräldrar. Ensamstående mödrars tid i hemmet kan inte frigöras av någon på samma premisser som sammanboende par, därför kan uppdelningen av föräldraledighet bli problematisk. Denna uppsats syftar till att genom en WPR-analys av den senaste revideringen av föräldraförsäkringsreformen undersöka hur ensamstående mödrars situation reflekteras i jämställdhetsdiskursen. Studiens teoretiska ramverk inkluderar diskursiv institutionalism med syfte att studera hur jämställdhet som idé opererar inom institutionen – samt socialkonstruktivism som gör det möjligt att studera normers betydelse i produktionen av problem. Överlag är begreppet jämställdhet etablerat på premissen att kvinnor och män lever ihop i en tvåsamhet. Det finns kännedom om problematik kring föräldraledighet bland separerade föräldrar med gemensam vårdnad – en problematik som vidrörs men lämnas utan djupare analys. Frånvaron av ensamstående mödrars perspektiv i den nuvarande jämställdhetsstrategin i föräldraförsäkringen riskerar att ge allvarliga konsekvenser på ensamstående mödrars liv. Vad jämställdhetskonceptet i föräldraförsäkringen saknar är en fler dimensioner av analysnivåer däribland kvinnor som lever utan män. Att enbart utgå ifrån relationen mellan kvinnor och män är en för tunn grund att basera hållbara jämställdhetsåtgärder på.

This essay has investigated how ”nudging” could be used as a complementary policy tool, rather than as a substitute to regulations and enforcement, particularly in the Swedish parental leave system. This essay argues that the most effective nudging tool to us in order to make fathers take out more parental leave days is by using the power of social norms. Nudging has been criticized for being a manipulative tool that tries to control people's unconscious actions as well as simple marketing knowledge. The study shows that nudging should not be applied in policy design in order to change attitudes. Yet, nudging can change behaviors and behaviors can change attitudes. Nudging promotes an empirical approach in policy making, in contrast to traditional policy tools. Individuals are generally more accepting towards nudging policys if the nudge is aimed to help them make better choices, rather than nudging aimed to improving the society as a whole.

Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera den politiska diskursen rörande föräldraförsäkringen utifrån de två begreppen jämställdhet kontra valfrihet. Det studien ämnar undersöka är hur de två partierna: Socialdemokraterna och Kristdemokraterna utrycker sig i frågan rörande föräldraförsäkringen. Det material som studerats är respektive partiprogram tillsammans med debattartiklar. Genom användande av diskursanalytiskmetodologi tillsammans med Carol Bacchis WPR-approach få fram vad som inte explicit uttrycks. Undersökande av det implicita i den politiska diskursen rörande föräldraförsäkringen ämnas besvara vilka förgivettagna antaganden som ligger till grund för konstruktion av ojämställdhet i samhället. De metodologiska tillvägagångssätten resulterade i ett identifierande av tre olika teman som presenteras som en del av resultatet. Dessa teman var: Jämställdhet kontra valfrihet, barnomsorgsargument samt ekonomiska aspekter. De identifierade temana presenteras utifrån de två valda partierna och analyseras utifrån valda teorier och tidigare forskning. Det resultat som framträtt är de två partiernas olika synsätt på dualism i frågan. Medan socialdemokraterna ser jämställdhet och valfrihet som två olika motpoler till varandra, anser kristdemokraterna att de två begreppen inte står i kontrast utan kan samverka. Socialdemokraterna bygger sin argumentation på det ojämnställda uttaget av föräldraförsäkringen kring statistiska data som visar på hur kvinnor tar ut större andel av föräldraförsäkringen och motiverar kvoterad föräldraförsäkring som en reform för att bryta detta mönster. Dem anser att det är strukturer och normer i samhället som ligger bakom den ojämlika fördelningen. Det resultat som visade sig kring kristdemokraternas argumentation kring föräldraförsäkringen var den individuella familjens rätt till fria val. Dem menade att genom att låta familjen själv bestämma över föräldraförsäkringen gynnar det både kvinnan, mannen och barnen i familjen då de kan välja att dela upp det på ett sätt som ekonomiskt gynnar förhållandet.

The aim of this study is to examine if the Liberals interpretation of freedom affects the political party's ability to implement reforms which helps to improve the power structure between women and men. The study focus on the Liberal’s gender policy to further examine how the policy reflects liberal values to first establish the Liberal’s liberal position. Furthermore that will provide a background for the Liberals gender policy arguments which will be examined through theories of liberty, policy management and feminism. By using a qualitative idea analysis, this study aims to first distinguish the ideas behind the Liberals gender policy, and then examine if the parties gender policy actually works towards improve the power structures between women and men. The results of this study shows that there is tension between the Liberals liberal position and the general gender policy goals, which the party is allegedly working towards. The results show that the tension stems from liberal values which inhibit the Liberals to implement reforms that provides an effective protection from the power structures which systematically penalizes women.

The purpose of this paper is to create an understanding of the negotiation process behind the decision of who will stay at home with a sick child and to develop the knowledge of the mechanisms considered to affect the negotiation process, in particular, the mechanisms likely to contribute to an uneven use of care leave. In the study six interviews were conducted with three sets of parents. These interviews were then analysed with Janet Finch’s (1989) definition of negotiation of family responsibilities. The study finds that the negotiation on care leave is a result of the negotiation of the shared view of reality. This image is in turn influenced by a number of institutional aspects such as job design, relative resources, and the couple's ideological points. Previous studies that found that relative resources, converted to salary, affects the distribution greatest. Instead the results of this study points out that the nature of work is most important for how parents divide their care leave. If one parent have work that easier can be pushed forward or to be away from, the latter tend to be the one who stays at home. This arrangement, however, is affected by a number of other factors. For example, the ideas of a fair distribution of care leave counteract this tendency.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer och diskurser som konstrueras kring föräldrar i Försäkringskassans broschyrer om föräldraförsäkring. Uppsatsens fokus är att undersöka hur föräldrar framställs i utvalda delar av broschyrerna och hur detta har förändrats mellan år 2000, 2010 och 2018. Uppsatsen utgår från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv med fokus på tilltal, personreferenter samt presuppositioner och hur dessa medverkar i konstruerandet av normer och diskurser.Resultatet av uppsatsens analyser visar på språkliga förändringar inom broschyrerna över tid där en kärnfamilj och parnorm framstår som den vanligaste formen av föräldraskap år 2000. Detta förändras sedan i de senare broschyrerna som visar på en större mångfald där flera former av föräldraskap synliggörs och där det individuella tilltalet är i fokus. Resultaten ligger även i linje med den tidigare forskningen kring föräldranormer och hur dessa framställs i myndighetstexter.