Background: Parenting is life-changing, a stable and secure social network, and a well-functioning relationship contributes to a positive perceived parenting. It’s essential to be able to adapt parenting support and to discover parents with increased need for support early, in which home-visits can be an important part. This study describes parents' experiences of a care intervention that involves professional support in form of extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Aim: To describe parents' experiences of receiving support through extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Method: Qualitative study with inductive approach. Twelve semi-structured interviews were conducted. Phenomenographic method was used for data analysis. Results: Parents' experiences of receiving support through extended home-visits resulted in three categories: The place and form of the meeting are important for parents' sense of coherence; Home-visits promote parents' sense of security and strengthen the parental role; Home-visits promote parental involvement, integration and relationships. Parents described that everything fell into place and became more real when they received support at home. Conclusion: Home-visits and support in the home environment increased parents' sense of coherence, participation, sense of security and strengthened their role as parents.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem, vilket bidrar till att det är betydelsefullt att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland unga. Flertalet aktörer har en viktig funktion inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, då insatserna bedrivs inom skilda yrkessektorer som har varierande ansvar över området. Delaktighet och samverkan mellan olika aktörerna anses som en förutsättning för att arbetet ska nå framgång. Föreliggande studies syfte är att undersöka aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa bland ungdomar. Urvalet består av fem aktörer som arbetar inom området, med yrkestitlarna skolkurator, administratör, samordnare, utvecklingsledare inom folkhälsa och folkhälsochef. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide användes som stöd under intervjuerna och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades samt analyserades med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att aktörernas arbetsmetoder inbegriper exempelvis föreläsningar, utbildning i första hjälpen för psykisk hälsa, förse elevhälsan med statistik samt föräldraskapsstöd. Resultatet visar att främjande faktorer för ungas psykiska hälsa innefattar att ungdomar upplever stöd och trygghet från vuxna. Utvecklingsmöjligheter med arbetet beskrivs vara att skolan och elevhälsan bör få utökade resurser, samt att undersöka ungdomars upplevelser kring psykisk ohälsa och hälsa. Framtida utmaningar med arbetet är att psykisk ohälsa och suicid ökar bland ungdomar samt att höja yrkesverksammas och ungdomars kunskap kring psykisk ohälsa och hälsa.

The conditions of parenthood are affected by several factors, such as access to social support and parenting support, but also the parent's self-efficacy. In addition to these factors, foreign-born parents risk being affected by difficulties in adapting parenthood to the cultural and normative differences that exist between their home country and Sweden. They can therefore be seen as a group where society's offer of parenting support is particularly important.The aim of the study was to investigate how group leaders experience that the parental support program Parenting in Sweden can promote parental self-efficacy. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analysed based on a manifest qualitative content analysis.The results showed that group leaders have positive experiences of the parental support programs’ promotive ability. On the other hand, the short duration of the programme is seen as an obstacle. The conclusions were that the parenting support program has the potential to promote parental self-efficacy through access to social support, the knowledge enhancing approach and the opportunity to improve the relationship between parents and their children. / Förutsättningarna i föräldraskapet påverkas av en rad faktorer, såsom tillgången till socialt stöd och föräldraskapsstöd men också förälderns självtillit. Utrikesfödda föräldrar riskerar att utöver dessa faktorer också påverkas av svårigheter att anpassa föräldraskapet till de kulturella och normativa skillnaderna som finns mellan hemlandet och Sverige. De kan därför ses som en grupp där samhällets erbjudande om föräldraskapsstöd är särskilt viktigt.Syftet med studien var att undersöka hur gruppledare upplever att föräldraskapsstödsprogrammet Föräldraskap i Sverige kan främja självtillit i föräldraskapet. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att gruppledare har positiva upplevelser av föräldraskapsstödsprogrammets främjade förmåga. Däremot ses programmets korta varaktighet som en hindrande faktor. Slutsatserna var att föräldraskapsstödsprogrammet har förutsättningar att främja självtilliten i föräldraskapet genom tillgången till socialt stöd, det kunskapshöjande tillvägagångssättet och möjlighet att förbättra relationen mellan föräldrarna och deras barn.

Intellektuellt funktionsnedsatta personers rättigheter och levnadsomständigheter har avsevärt förbättrats de senaste decennierna vilket även lett till att de i allt större utsträckning väljer att skaffa barn. Då den intellektuella funktionsnedsättningens begränsningar kan vara en försvårande omständighet för föräldraskapet kan dessa familjer behöva samhällets stöd. Syftet med studien har varit att undersöka tankar och erfarenheter kring de utmaningar professionella upplever i sitt arbete med att stödja dessa familjer. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med målgruppen. Empirin har analyserats utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater vilken belyser de professionellas upplevda utmaningar i arbetet i relation till den byråkratisering och organisationsstruktur som präglar offentliga förvaltningar och leder till oönskade konsekvenser för såväl professionella som för klienter. Resultatet ger en djupare förståelse för hur organisatoriska förutsättningar kan ligga till grund för de olika utmaningar professionella upplever i sitt arbete med familjer där föräldrar har en intellektuell funktionsnedsättning. / The rights and living conditions of intellectually disabled people have significantly improved in recent decades, which has also led to them increasingly choosing to have children. Since the limitations of intellectual disability can be an aggravating circumstance for parenthood, these families may need the support of society. The purpose of the study has been to investigate thoughts and experiences about the challenges professionals experience in their work to support these families. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with professionals working with the target group. The empiricism has been analyzed based on Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, which highlights the professionals' perceived challenges in the work in relation to the bureaucratization and organizational structure that characterizes public administrations and leads to undesirable consequences for both professionals and clients. The result provides a deeper understanding of how organizational conditions can form the basis for the various challenges professionals experience in their work with families where parents have an intellectual disability.

Bakgrund:  Ett jämställt föräldraskap är något som är bra för såväl barnet som för båda föräldrarna. Enskilt föräldrasamtal med mamman har funnits sedan flera år. Med syfte att främja en jämställd vård infördes under år 2018 ett enskilt föräldrasamtal med pappan/den icke födande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet, och forskning kring ämnet är relativt begränsad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av det enskilda samtalet med pappan/den icke födande föräldern enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor med erfarenhet av enskilt samtal med pappan/den icke födande föräldern. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i 5 kategorier och 7 underkategorier. Kategorierna var; Samtalet öppnar upp för positiv kontakt, Hur pappan/den icke födande bjuds in till samtal har betydelse, Samtalet identifierar pappans/den icke födandes mående, Samtalet tydliggör båda föräldrarnas betydelse, Samtalet kräver erfarenhet och utbildning hos den som utför dem Slutsats: Resultatet visar att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet och föräldraskapsstöd i form av enskilt samtal kan bidra till ökad jämställdhet i föräldraskapet. BHV-sjuksköterskans erfarenhet av enskilt samtal är att det ökar inkluderingen av den icke födande föräldern och kan på så sätt stärka den familjecentrerade vården vilket har gynnsamma effekter på barnets utveckling. Resultatet visar att det krävs erfarenhet och utbildning av att hålla samtal där samtalstekniken förbättras efterhand. / Background: Equal parenting is beneficial, both for the parents and the children. Individual parental conversations with the mother has existed for several years.  In 2018, with the aim of promoting equal care, a one-on-one  parental conversation with the father/non-birthing parent was introduced in to the swedish child health services (CHS) national program, and research on the subject is relatively limited. Aim: The aim of the study was to describe the CHS nurse´s experiences of the individual conversation with the father/non-birthing parent according to the child health care's national program. Method: The method used was semi-structured interviews with six CHS nurses with experience of individual conversations with the father/non-birthing parent. Data were analyzed using Graneheim and Lundman's (2004) description of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 5 categories and 7 subcategories. The categories were; The conversation opens up for positive contact, How the father/non-birther is invited to a conversation matters, The conversation identifies the father's/non-birther's well-being, The conversation clarifies the importance of both parents, The conversation requires experience and education on the part of the person who performs them. Conclusion: The result shows that both parents are equally important to the child, and parental support in the form of individual conversations can contribute to increased gender equality in parenting. The CHS nurse's experience of one-on-one conversation is that it increases the inclusion of the non-birthing parent and can thus strengthen family-centered care, which has beneficial effects on the child's development. The result shows that experience and training are required to hold conversations and the conversation technique improves gradually.