Det har under de senaste åren anlänt ett stort antal av person som invandrat till Sverige. Landet har påverkats på många olika sätt. Ett av de är den påverkan som skett på den svenska skolan. Skolorna runt om i landet har tagit emot en mängd nyanlända elever. För dessa elever har skolan varit en nyckel till framförallt introduktionen till samhället. Många av eleverna kommer ifrån länder där samhället inte är uppbyggt som det svenska, framförallt gällande Samhällskunskapen, historien, geografin och religionen. Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska samhället introduceras för nyanlända elever i grundskolans årskurs 4–6. Studien stöds av kvalitativa intervjuer med två lärare samt åtta elever på en skola där en fältstudie har utförts. Undersökningen visar att skolan genom introduktionsklassen introducerar eleverna för det svenska språket. När eleverna behärskar språket, introduceras även andra skolämnen såsom de samhällsorienterade ämnena samhälls-kunskap, religion, historia och geografi.Då studien är kvalitativ och utförd på endast en skola, är vi medvetna om att resultatet endast gäller denna skolan och inte går att generalisera. Vikten för oss har legat i att få en inblick av hur det kan se ut med. / In recent years, a large number of people have immigrated to Sweden. The country has been affected in many different ways. One of them is the influence that has taken place on the Swedish school. The schools around the country have received a number of newly arrived students. For these students, the school has been a key to especially the introduction to society. Many of the students come from countries where society is not built up as the Swedish, especially regarding the Social Sciences, history, geography and religion.The purpose of this study is to investigate how Swedish society is introduced to newly arrived pupils at the compulsory school year 4–6. The study is supported by qualitative interviews with two teachers and eight students at a school where a field study has been carried out. The survey shows that the school introduces the students to the Swedish language through the introduction class. When the students master the language, other school subjects are also introduced, such as the social-oriented subjects of social knowledge, religion, history and geography.Since the study is qualitative and performed at only one school, we are aware that the result only applies to this school and cannot be generalized. The importance for us has been in getting an insight on how it can look like.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande med nyanlända ele-ver, samt att uppmärksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska känna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar pedago-gerna språkutvecklande med nyanlända elever, vilka metoder och material används? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlända elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgångspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. på trygg-het, modersmål och sociala faktorers betydelse för språkinlärningen. Forskningen visar även på hur integrering i skolan kan se ut och hur man kan arbeta för att synliggöra de båda språken och kulturerna. Studien är gjord på en skola där skolledning och fem pedagoger har deltagit. Studien tar sin utgångspunkt i en förberedelseklass samt i en förskoleklass. Observationer och intervjuer är de metoder som använts för att samla in empiri till studien.Resultatet visar på tryggheten som den primära förutsättningen för all inlärning, likaså språkinlärningen. Resultatet visar även att det är av stor vikt att informera skolans tidigare elever om de nyanlända eleverna och dess situation.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem. Lärarkompetensen bör utvecklas så att det kan täcka de nyanlända elevernas behov.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslärarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmålslärarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkätundersökning med elever och förberedelseklasslärare samt intervjuer med modersmålslärare som metod. Resultaten pekar på att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska språket, samt att modersmålslärarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dålig bas i det svenska språket. Detta görs med genom en tvåspråkig undervisning med hjälp av både förberedelseklassläraren och modersmålsläraren. Modersmålsläraren kan förmedla matematikundervisningen på ett sätt som är enklare för de nyanlända eleverna att ta till sig.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur förutsättningarna för undervisningen av nyanlända elever tar sig uttryck i Malmö samt att ta reda på vilka möjligheter det finns för fortbildning för de lärare som undervisar den här elevgruppen. Frågeställningen har koncentrerats till tre frågor med huvudsakligt fokus på den svenskundervisning de nyanlända eleverna möter, hur mottagandet av denna elevgrupp ser ut samt vilka fortbildningsmöjligheter som står de verksamma lärarna till buds. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod och datamaterialet består av sammanlagt sju intervjuer och två observationer. Datamaterialet har analyserats i förhållande till frågeställningarna med följande resultat: de nyanlända eleverna möter ett svenskämne som inte finns, ett ämne som saknar en officiell kursplan och som skiljer sig åt i de olika undervisningsmiljöerna som undersökts. När det gäller mottagandet av nyanlända elever sker det i på två sätt: genom att placera eleverna i förberedelseklass eller direkt i ordinarie klass (direktintegrering). Viktiga komponenter för ett gott mottagande är att skapa ett tryggt och välkomnande klimat på skolan, att alla lärare ser de nyanlända eleverna som de elever de är och att de inte ses ur ett bristperspektiv samt ett fungerande samarbete mellan alla lärare som möter de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att det i Malmö finns en stor kunskap om hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever ser ut och kan utformas. Kunskapen finns lokalt på vissa skolor och områden men saknas i andra. Därför vill de undersökta utbildningsinstanserna fungera som mötesplattformar för verksamma lärare där kunskaper kan utbytas. På Malmö Högskola finns även ett lärarlyft i svenska som andra språk, ett snabbspår för utbildning av nyanlända som arbetat som lärare i hemlandet samt ett pilotprojekt i syfte att utbilda studiehandledare för att möta skolornas stora behov av denna lärarkategori. Ytterligare ett resultat som är av stor betydelse för nyanlända elevers skolgång är Tiden och dess påverkan på skolor, lärare och elever. Av dessa resultat dras slutsatsen att både lärare och elever skulle gynnas av att ämnet svenska för nyanlända införs i den svenska grundskolan samt att Tiden och dess konsekvenser för de nyanlända elevernas framtid, både inom skolan och samhället, behöver undersökas vidare. Nyckelord: elevsyn, fortbildningsmöjligheter, förutsättningar för mottagandet, modersmål, nyanlända elever, språkundervisning, tid, västperspektiv

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka nyanländas lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För att belysa detta har jag tagit del av vad specialpedagoger, lärare och nyanlända elever har för tankar och erfarenheter i ämnet. Utifrån den bild som växer fram av lärandet, ville jag se hur språkutveckling och därmed måluppfyllelse kan stärkas. Hur ser kartläggningen av nyanlända elever ut? Vilket samarbete finns i skolan kring nyanlända elever? Hur upplever nyanlända elever sitt eget lärande? Hur ser specialpedagoger på måluppfyllelsen för nyanlända elever?Teoretisk förankringEfter att analysen av resultatet av undersökningen, framkom ett mönster med sociala samband, snarare än språkliga. Den teoretiska förankringen bygger på resultatet och analysen som kommit fram genom en fördjupning i undersökningen. Det föreföll därför som ett självklart val att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel är i fokus. Eftersom undersökningen är att undersöka hur lärandet ser ut för nyanlända elever genom intervju och observation i verksamheten, blir det sociala samspelet och interaktionen i fokus.MetodDen metodologiska utgångspunkten är ett humanistiskt- hermeneutisk förhållningssätt. Det innebär att syftet inte är att hitta en enda sanning eller ett enda svar, utan för att få en större och djupare förståelse för ämnet enligt tolkning av den (Patel & Davidsson, 2014). Metodvalet som ligger till grund för undersökningen är intervjuer, observationer och informella samtal. För att uppnå syftet och därmed behandla frågeställningarna så föreföll det sig naturligt att använda sig av en kvalitativ ansats.Analysen av metoden är en latent och manifest innehållsanalys med delresultat och delanalys. Det innebär dels att tolkningen görs mer textnära, för att hitta samband. Det innebär också att analysen och tolkningen av materialet bildar kategorier, som bildar en underliggande, djupare mening (Barajas Eriksson, Forsberg, & Wengström, 2013).ResultatResultatet och delanalyserna av undersökningen visar följande mönster och teman:4 Kartläggning Samarbete Måluppfyllelse Individanpassad undervisningFör att en nyanländ elev ska ha förutsättningar för en bra lärmiljö i sin språkutveckling, behövs en grundläggande kartläggning över hans eller hennes styrkor och möjligheter. Skolverket har utarbetat ett nytt kartläggningsmaterial kring nyanländas lärande, som kommer i januari 2016, vilket skolorna är i stort behov av. Lärarna uttrycker en stor oro och osäkerhet kring att möta de nyanlända elevernas efter deras förutsättningar och behov. De menar att det råder en brist på resurser och kompetenser bland lärare och övrig skolpersonal, vilket även den tidigare forskningen och litteraturgenomgången betonar. Svenska som andraspråk och modersmål har präglats av en låg status i skolan. Det i sin tur har inneburit att skolan inte är förstått hur viktig kartläggningen är för de nyanlända elevernas lärande och språkutveckling (Hyltenstam, Axelsson & Lindberg, red, 2012, Lorentz 2013).Det klara sambandet som studien visade är att det råder en brist på ett helhetstänkande kring nyanlända elever. Att kartläggning är viktigt enades både skolorna om, men båda är osäkra på hur arbetet ska se ut i praktiken. Det som saknas är ett samarbete kring elevernas situation och lärmiljö, där elevens bakgrund, hälsa och nuvarande situation strålar samman. Båda skolorna är fokuserade och stressade över måluppfyllelsen och alla krav som följer med det. De känner att de inte har resurser, tid och kompetens för att möta de nyanlända elevernas behov. För att det ska bli verklighet behöver lärarna ha ett närmare samarbete, med kommunikation, samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna menar att det finns en vilja hos lärare att möta elever i ett inkluderande förhållningssätt men att det finns brister i kompetensen för att göra det fullt ut. Skolorna i undersökningen har ett behov av att specialpedagogerna får ett övergripande ansvar kring lärarnas förhållningssätt, med gemensamma mål. Kartläggningens betydelse är viktig för att veta hur eleverna ska kunna bemötas efter individuella förutsättningar och behov, på väg mot måluppfyllelsen. Samarbete mellan lärare och specialpedagog men även skolledning behöver prioriteras. En väg att nå gemensam förståelse är specialpedagogens samtal och handledning med lärarna.Nyckelord: Förberedelseklass, inkludering, nyanlända elever, sociokulturell teori

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lärare i förberedelseklass anser att modersmålet har för andraspråksinlärningen. För att besvara syftet utgår den empiriska undersökningen utifrån två frågeställningar. Frågorna handlar om hur lärarna ser på och motiverar modersmålets betydelse i inlärningen av det svenska språket samt hur lärarna menar att de arbetar med elevernas modersmål. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lärare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika årskurser. Samtliga intervjuade lärare ansåg att modersmålet har en stor betydelse för andraspråksinlärningen. Då de berättade om hur de arbetar med elevernas modersmål i klassrummet skiljer sig lärarna dock åt. Två av lärarna arbetade med elevernas modersmål och tillät dem även att tala detta i klassrummet. De övriga två lärarana arbetade inte med elevernas förstaspråk. En av de lärare som inte arbetade med elevernas förstaspråk ansåg dessutom att de inte ska få tala sitt modersmål i klassrummet eller i övriga skolmiljöer. Att inte arbeta med elevernas förstaspråk förmedlar en bild av att svenska är det enda riktiga och rätta språket. En negativ bild förmedlas då till elevernas modersmål. Forskning har även visat att om man arbetar och utvecklar elevernas förstaspråk parallellt med andraspråket gynnas kunskapsutveckling inom de olika skolämnena men också utvecklandet av svenska och modersmålet.

Syftet med detta examensarbete har varit att förstå hur pedagoger arbetar språkutvecklande. Ianledning därav har jag studerat undervisningen i två olika förberedelseklasser. Syftet harockså varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin språkutveckling och vem som gör dennavärdering. Datainsamlingsmetoden jag har använt mig av i mitt examensarbete är kvalitativ iform av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag harintervjuat genomför undervisningen på ett likartat sätt, men styrs i sitt val av helt olikagrunder för att eleverna som har annat modersmål än svenska ska få bästa språkutvecklandeinlärning.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan.

Syftet med studien är att undersöka klass- och SVA-lärares syn och erfarenhet på fenomenetintegrerad undervisning av ämnena svenska och svenska som andraspråk i det ordinarieklassrummet, samt SVA-elevernas möjligheter och svårigheter. Studien är en kvalitativundersökning där datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med ettdeltagarantal innefattande fem aktiva lärare på totalt tre olika skolor och kommuner i norraSverige. Datainsamlingen har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatetvisar att majoriteten av deltagarna uppvisar en positiv inställning till integration mellan svenskaoch svenska som andraspråk, medan minoriteten anser att elever som läser svenska somandraspråk behöver undervisas i förberedelseklass tills elevernas ordförråd är uppmätt bredare. De deltagande lärarna upplever att integrerad undervisning av svenska och svenska somandraspråk genererar. / The aim of this study is to investigate the opinion and experience of class teachers and teachersof swedish as second language on the phenomenon of integrated teaching of the subjectsswedish and swedish as a second language in the regular classroom, as well as the secondlanguage students' opportunities and difficulties. The study is a qualitative study where the datacollection has been conducted with semi-structured interviews with five participant teachersfrom three different schools and municipalities in northern Sweden. The data collection hasbeen analysed from a phenomenological perspective. The results show that majority of theparticipants present a positive attitude towards integration between Swedish and Swedish as asecond language, while the minority believe that students who study Swedish as a secondlanguage need to be taught in a preparatory class until the students' vocabulary is measuredmore broadly. The participating teachers experience that integrated teaching of Swedish andSwedish as a second language generates inclusion and exclusion, which gives students bothpositive and negative experiences.