Syftet med denna studie har varit att undersöka utifrån pedagogernas perspektiv hur de hanterar konflikter som uppstår mellan elever i förberedelseklass då svenska språket brister, eftersom under min verksamhet förlagda utbildningsperioderna upplevde jag att dessa var en del av skolverkligheten. Mitt intresse har varit att även ta reda på vilka tillvägagångssätt pedagogerna använder sig av för att hjälpa dessa elever hantera konflikterna. Jag har gjort en kvalitativ ansats där kvalitativa intervjuer gjordes med sex pedagoger verksamma i förberedelseklasser i en grundskola F- 9 samt studerat tidigare litteratur och forskningen inom området. Mina resultat visar dels hur olika konflikter uppstår bland dessa elever, dels att pedagogerna anses var en viktig del för att en konflikt ska kunna hanteras mellan två elever. Vidare synliggörs olika metoderna pedagogerna använder sig av för att hjälpa barnen vid konflikthantering och i ett förebyggande syfte när det svenska språket är bristfälligt. Slutsatsen som dras utifrån kommunikationsteorin och den relevanta litteraturen är att kommunikation kan ske genom andra vägar en bara talspråket. Tillvägagångssätten pedagogerna använder sig för att hjälpa eleverna att hantera konflikter tar stöd bland annat i kroppsspråket, bilder och symboler. Därigenom skapas alternativa kommunikationsvägar för pedagogerna att hantera konflikter som uppstår mellan eleverna i förberedelseklasser.

<p>I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lägger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest på i sin undervisning för att eleverna ska tillägna sig det svenska språket på ett så effektivt sätt som möjligt.</p><p>För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger på fem olika skolor i Mellansverige.</p><p>I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgår från en individualiserad undervisning i arbetet med andraspråkseleverna. De använder mycket bilder och kroppsspråk för att förtydliga och göra undervisningen så konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar på språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen hos eleverna och i arbetet med detta använder de sig av flera olika metoder för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov.</p>

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Elevernas modersmål används som resurs i lärandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Resultatet i föreliggande studie bekräftar tidigare forskning, dessutom bekräftas bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan. Studiens didaktiska nytta och tillämpbarhet är att den kan ligga till grund för utveckling av lärares undervisning av nyanlända elever.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka olika diskurser inom mediedebatten om undervisning av nyanlända som konstrueras, samt vilka olika identiteter av den nyanlände eleven som framträder.Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och metoden är utformad utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys. Det är den första dimensionen i hans metod – textanalysen, som används i studien. Det empiriska materialet består av 34 debattartiklar och ledare i fyra svenska dags- och kvällstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet samt Aftonbladet, publicerade under åren 2014 till 2016.Analysen utförs i tre steg. Det första steget syftar till att undersöka vilka problem och förslag på lösningar som etableras. I det andra steget undersöks vilka diskurser som kan identifieras och i det tredje hur identiteten av den nyanlända eleven konstrueras i mediedebatten.Resultatet visar att det finns tydliga sätt att betrakta den nyanlända. De identifierade diskurserna är en problemdiskurs, en mångfaldsdiskurs och en trygghetsdiskurs där problemdiskursen är den dominerande. Inom både problemdiskursen och trygghetsdiskursen framträder en objektifiering av den nyanlända eleven och ett ”vi och dom-perspektiv”. Inom mångfaldsdiskursen framställs de nyanlända, som individer och inte som en homogen grupp, och inom den diskursen lyfts även positiva effekter av en mångkulturell skola fram. I det empiriska materialet, oftare än inom forskningen, förespråkas undervisning i förberedelseklass framför undervisning i ordinarie klass. Huruvida modersmålet bör ses som en resurs eller som ett hinder i undervisningen debatteras också, och inom mediedebatten kan man se motsatta ståndpunkter som båda refererar till forskning inom området.

Sverige har haft omfattande invandring av utländska barn och ungdomar senaste åren och svenska skolan har en utmaning att möta alla nya elever som kommit. Undervisning av nyanlända elever sker i huvudsak enligt två modeller, förberedelseklass och direktplacering. Syftet med det här arbetet var att öka kunskap om förberedelseklass ur ett lärarperspektiv. Vilken erfarenhet har lärarna av förberedelseklass och övergången till ordinarie klass? Metoden för studien var intervjuer med fem lärare som arbetar med nyanlända elever i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet indikerar att förberedelseklass är nödvändigt för att ge eleverna en språkgrund och introduktion till svenska skolan. Lärarna upplever att det är viktigt med ett bra informationsflöde vid elevernas övergång till ordinarie klass och önskar det fanns mer tid för samarabete mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning. Slutsatsen indikerar att välfungerande organisation kring förberedelseklass kan ge eleverna bättre mottagning.

Syftet med studien var att få en förståelse för hur högstadielärare upplever att studiehandledning på modersmål bidrar till att nyanlända elever når kunskapsmålen i deras skolämnen. Studien avsåg att besvara två forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive svårigheter upplever högstadielärare vad avser studiehandledning på modersmålet? Hur upplever högstadielärare att denna studiehandledning bör bedrivas samt utvecklas för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling? Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio högstadielärare i två kommuner. Ett av studiens viktigaste resultat var att högstadielärarna upplever att studiehandledning på modersmål ger nyanlända elever möjlighet att få visa och utveckla sina kunskaper i deras skolämnen. Högstadielärarna ansåg att denna stödåtgärd ökar nyanlända elevers chanser att nå kunskapsmålen. Studiens resultat visade även att det finns skillnader mellan informanternas uppfattningar om genomförandet av studiehandledning på modersmål. Några högstadielärare anser att denna typ av studiehandledning bör ske i ordinarie undervisning, där den flerspråkiga studiehandledaren närvarar i klassrummet för att tolka samt förklara viktiga begrepp. Däremot hävdar några informanter att studiehandledaren inte får agera tolk, samt att det finns fördelar med att genomföra studiehandledningen i och utanför klassrummet. Högstadielärarna upplever att tidsbristen är den största utmaningen. Majoriteten av informanterna anser att samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare kan förbättras för att kunna planera och genomföra en effektiv studiehandledning. Av studiens resultat framgick det även att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet behöver fler studiehandledningstimmar i veckan. Detta för att kunna nå goda resultat i samtliga skolämnen.

Hamid, VT. 2021. “Geografiundervisning och nyanlända elever utifrån lärarperspektiv”. Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med geografilärare i grundskola. Studien belyser utmaningar som geografilärare möter i klassrummet under sitt arbete med nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar, vilka anpassningar de gör för att främja lärandet samt vilka konsekvenser detta kan ha för geografiundervisningen. Studien har en teoretisk grund i ett interkulturellt perspektiv. För att klargöra vilka utmaningar lärare kan ha beroende på förutsättningar för undervisningen genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer med tre SO-lärare som undervisar på olika grundskolor i Skåne.  Resultatet visar ett klassrelaterat problem med nyanlända elever och beskriver lärarens åtgärder under dessa lektioner. De anpassningarna som lärare gör under lektionen syftar till att garantera att alla elever som går i den svenska skolan får den undervisning som de har rätt till enligt det som står i skollagen. Lärarna strävar efter att göra det möjligt för eleverna att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper genom att repetera, förklara, rita på tavlan osv.  Resultatet visar att de andra eleverna kan bli understimulerade och behöver mer dynamik under lektioner. Med nyanlända elever i en ordinarie klass finns risk för att det blir en långsam undervisningstakt och brist på tid för det innehåll som krävs.

Sammanfattning Den största ökning av personer med ett annat modersmål än svenska som någonsin har skett i Sverige under 2000-talet var under år 2016 enligt SCB. Detta har lett till att skolan har haft många utmaningar i sin undervisning. Många lärare har saknat kunskaper om hur de ska undervisa de nyanlända eleverna samt upplevt att de har saknat resurs eller fortbildning som de anser sig ha behövt i sin undervisning av nyanlända elever. Syfte Redan i början av vår utbildning insåg vi vikten av att som pedagog känna till vilka rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information, som skolan behöver för att planera skolgången för nyanlända elever. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en bättre förståelse och skapa nya kunskaper om vad som kännetecknar forskningen om nyanlända elevers stöttning i svenska. Metod I vår kunskapsöversikt valde vi oss av litteraturstudie. Genom olika databaser använde vi oss av databaserade sökord för att finna relevanta artiklar som skulle kunna vara betydelsefullt till vårt syfte och frågeställningar. De elva artiklarna som vi valde att använda i vår kunskapsöversikt har vi baserat på urvalet: peer-reviewed årtal 2013-2021, fulltext, språk engelsk eller svenska. Vi har även begränsat sökningen till studier som utfördes i Sverige.  Resultat Resultat av vår kunskapsöversikt visar att både inkludering och exkludering påverkar nyanlända elevers resultat i inlärning av svenska ämnet oavsett vilken mottagningsform eleven placeras i. Ytterligare visar resultatet att yrkesverksamma inte har en överensstämmande syn om vilken mottagningsform som mest gynnar nyanlända elevers språkutveckling. Vidare visar resultatet att ämneslärare inte har nödvändiga kunskaper att hantera en heterogen klass som inte behärskar svenska språket tillräckligt. Inom forskningsfältet framträder både styrkor och svagheter som presenteras i diskussionen. En viktig styrka är bland annat att artiklarna tar ett kritiskt perspektiv genom att lyfta upp vilka nackdelar och fördelar för nyanlända elevers språkutveckling och inkludering respektive exkludering finns det med de olika mottagningsformerna. Att artiklarna saknar ett helhetsperspektiv som skulle kunna baseras på både nyanlända elevers, lärares och rektorers syn och upplevelse kan anses som en svaghet för det här forskningsfältet.

På senare år har invandringen ökat till Sverige. Detta har inneburit samtidigt att de svenska skolorna har tagit emot nya elever från utlandet.Syftet med denna kunskapsöversikt är att titta på vad hur man undervisar en nyanländ elev i den svenska skolan. Ska nyanlända elever placeras i en ordinarie eller förberedelseklass? Hur arbetar man i respektive mottagningsmodell? Vidare utforskar jag om hur man arbetar med nyanlända elever i respektive klasser. Alla elever har, enligt Skollagen, rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund och sociala samt ekonomiska förhållanden. Det är därför intressant att undersöka hur man i den svenska skolan tänker kring mottagningsmodellerna och vad forskare skrivit om ämnet. Kunskapsöversikten visar att förberedelseklassen kan vara till fördel för den nyanlända då allt stöd och anpassningar finns där. Å andra sidan kan det lätt uppfattas, från elevens sida, att den inte är integrerad i ordinarie klassen. Inkluderingsperspektivet sätts in i en större kontext då man pratar om huruvida man låter eleven gå i en likvärdig utbildning när eleven inte har blivit inkluderad i sin ordinarie klass. / In recent years, immigration has increased to Sweden. This has meant that the Swedish schools have received new pupils from abroad.The purpose of this knowledge overview is to look at what to teach a newly arrived pupil in the Swedish school. Should newly arrived students be placed in a regular or preparation class? How do you work in each reception model?I also explore how to work with newly arrived students in each class. According to the School Act, all pupils are entitled to an equivalent education regardless of background and social and economic conditions. It is therefore interesting to investigate how the Swedish school thinks about the reception models and what researchers have written about the subject. The overview of knowledge shows that the preparation class can be of benefit to the newly arrived as all the support and adjustments are there. On the other hand, it can be easily perceived, from the student's side, that it is not integrated into the regular class. The inclusion perspective is used in a larger context when talking about whether to allow the student to attend an equivalent education when the student has not been included in his or her ordinary class.