Studien har genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer studerat yngre nyanlända elevers upplevelser av undervisning och social tillhörighet. Studiens specifika syfte är att undersöka upplevelser av undervisning och social tillhörighet, hos nyanlända elever i årskurs 4–6, under deras tid i en förberedande klass på en mottagningsenhet. Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats eftersom den bygger på analyser och tolkningar av nyanlända elevers egna upplevelser av undervisning. Studien har också ett sociokulturellt perspektiv på andraspråksinlärning som utgångspunkt. I studien intervjuades sju nyanlända elever i årskurs 4–6. När intervjuerna transkriberats analyserades de och därefter gjordes en kategorisering av olika teman som tillsammans med studiens frågeställningar utgjorde grunden till studiens resultat. I resultatet framkommer bland annat att samtliga intervjuade elever uppskattade tiden i den förberedande klassen och ansåg det vara bra att ha påbörjat sin första tid i svenskskola där. Samtliga elever beskriver det också som positivt att få undervisning i olika ämnen i den förberedande klassen men svenska bör fokuseras på säger flertalet elever. Alla elever säger att de hade önskat utökad svenska i den förberedande klassen, dels genom fler lektioner i ämnet svenska, dels genom att tala mer svenska på lektionerna. Eleverna uttrycker ett särskilt behov av att arbeta mer med muntliga övningar. Just muntlig förmåga är också det som eleverna säger vara det viktigaste att lära sig i det svenska språket under den första tiden i svensk skola. De ämnen som eleverna säger vara viktigast att lära sig den inledande tiden är svenska och engelska. Dessa två ämnen ses som basämnen och är viktiga att kunna för att kommunicera med andra människor. Angående sociala förmågor i svenska önskar samtliga elever att de hade fått mer explicit undervisning om fasta fraser samt fått träna på dialoger som de hade kunnat använda vid kommunikation med jämnåriga. Sammanfattningsvis visar studien att de nyanlända eleverna som intervjuats är positiva till sin tid i den förberedande klassen på mottagningsenheten vilket stämmer väl överens med elevers åsikter i tidigare presenterad forskning.

Jag har gjort en kvalitativ studie på nyanlända elever och elever som läser svenska som andraspråk. Hur de upplever sin undervisningssituation i skolan. Eleverna som har deltagit i min studie går i årskurs fem, sex och sju i en skola som har mottagningsgrupper och undervisar flertalet elever i svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Hur upplever elever med svenska som andraspråk sin undervisning? Vad upplever de som inkluderade respektive exkluderade i sin undervisning? Syftet med min studie är att ta reda på hur dessa elever upplever sin situation i skolan utifrån ett inkluderings/exkluderingsperspektiv. Mitt resultat visar att eleverna inte känner sig exkluderade på grund av att de läser svenska som andraspråk. De tycker att det är bra att börja sin skolgång i förberedelseklass under den första perioden för att sedan introduceras i "vanlig" klass med undervisning i svenska som andraspråk (SVA). I sin SVA-grupp känner eleverna en samhörighet och trygghet eftersom att alla i gruppen har liknande bakgrund och ingen kan det svenska språket fullt ut. Eleverna i SVA-gruppen hjälper varandra med språket och översätter till de som ej förstår. Eleverna är positiva till SVA-undervisningen som de får avskilt från övriga klassen i mindre grupp tillsammans med andra elever som också har utländsk bakgrund.

No description available.

The aim is to study the newly arrived pupils'participation in the preparatory class (FBK) and regular class and how teachers support the newly arrived pupilsin the classroom for three daysat each school. The study is based on a qualitative method with three observations at each school. Observations in two different schools, one in a preparation class and the other one in a regular class. Our study showed that the newly arrived pupils in the preparation class had more chance to participate, learn and develop with the help of the teachers. On the other hand,the newly arrived pupils had less participation in the regular class and did not get as much help from the teachers as the other newly arrived pupils got in the preparation class.

Det är vanligt att elever befinner sig på olika kunskapsnivåer i en undervisningsgrupp och för att ta reda på vilka nivåer de befinner sig på går det att tillämpa Processbarhetsteorin. Det är en teori utformad av Manfred Pienemann för att studera hur inlärare processar grammatiska strukturer. Uppsatsen är främst byggd på en kvalitativ ansats på grund av de kvalitativa analyserna men även på en kvantitativ ansats då elevernas texter som är analyserade har räknats i procent och presenterats i fördelningar med hjälp av tabeller. Den deltagande gruppen bestod av 15 elever i en förberedelseklass med blandade åldrar från årskurs 7-9. Analyserna baserades på Processbarhetsteorin enligt Flyman Mattssons och Håkanssons analysmodell (2010, s. 66-75). Resultaten visade att eleverna i undervisningsgruppen, vars texter analyserades, befann sig på olika PT-nivåer och det förekom även olika typer av grammatiska strukturer bland eleverna. Majoriteten av eleverna processade grammatiska strukturer för PT-nivå 2 och/eller PT-nivå 3 i uppgift 1 och/eller uppgift 2. De olika resultaten kan bero på faktorer såsom startålder för språkinlärning då alla elever kom till den svenska skolan vid olika tillfällen men den främsta slutsatsen kan vara att de flesta elever i skolan är på olika kunskapsnivåer eftersom det visade sig genom de olika resultaten hos eleverna.

Den här uppsatsen har undersökt hur nyanlända elever upplevde skolans bemötande, mottagande och organisation samt hur detta har påverkat deras skolvardag samt deras övriga vardag. Undersökningen visade att deltagarna i största allmänhet har en positiv upplevelse av skolans bemötande, mottagande och organisation, samtidigt som man kunde se att det fanns brister i kartläggning och tillgång till material på modersmålet. Dessutom fanns det brister i hur lärarna arbetade med integration och det interkulturella förhållningssättet, vilket bidrog till klyftor mellan nyanlända elever och svenska elever som påverkade deltagarnas trivsel i skolan. Detta påverkade även deltagarnas övriga vardagsliv, då uppdelningen på skolan gjorde det svårt för deltagarna att ta kontakt med svenska ungdomar, vilket de menar har påverkat deras språkinlärning. Det visade sig också att skolan har fungerat som en fristad för vissa deltagare, i en annars traumatisk och tung livssituation. / <p>Svenska som andraspråk</p>

<p>I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit. Vägledarna upplever att det finns svårigheter i samtalen som kan handla om okunskap om olika kulturer och om vägledarens egna fördomar. Resultatet visar dock att vägledarna anser sig ha många av de egenskaper som de tycker att en vägledare ska ha i samtal med nyanlända elever. Det är bland annat empati, vara bra på att lyssna och ha förmågan att visa respekt för alla elever oavsett bakgrund.</p>

<p>Grades and assessment are a natural part in the school's everyday existence, deliberations about equivalent assessment is discussed all the time between teachers, students, home and school. They that in front are influenced of a grade or a judgement are in first hand the students and therefore are the important for the students to know which objectives and grade criteria that apply for them to achieve at the end of years 9. The aim with this survey is to get the knowledge about how a tutor grade family’s student in a preparatory class in stopped of years 9, in Swedish as a second language. Do the students in a preparatory class's get grades or a judgement? This is interesting also in order to know to which grade criteria students in a preparatory class have to achieve in the compulsory education’s later years and to know how a tutor assesses these students on the basis of those objectives and criteria that apply. In my survey, I have been paid from the tutors ' perspectives on how a grade or an assessment gives equivalent for students in a preparatory class and in order to few a better understanding to how man that teachers sets a grade or gives an equivalent judgement to students that possibly have difficulties to achieve the grade criteria in Swedish as a second languages, because of the language. The procedure in this work has been to interview different tutors that work in a preparatory class, from differently multicultural schools in municipality places in Stockholm. During the result account, the tutors' obvious replies are expressed on the basis of those interviews and research questions as been used as aids and that an important basis in order to can to implement this survey. The result in this survey is that students in a preparatory class not sheep a grade since they do not achieve the requirements for validated in Swedish as a second language without the students’ sheep instead a written judgement. This can cause misunderstandings between teachers and students, then the school has a grade criteria for students in a preparatory class's man knows that they cannot to achieve at the same time as these grade criteria is not any teachers strives after. This can contribute to that the students possibly sheep hopes about a grade when one actually know that they can’t because of the language does not have possibility to achieve.</p><p> </p><p> </p>

<p>This thesis has examined the view on immigrants and their social integration within the Swedish public school system, as represented by the political scene in different types of parliamentary documents and other kinds of governmental publications, from a historical perspective. This historical view begins at the mid 1970’s, when immigration became more of a permanent reality in the Swedish society than previous times, and continues through the following decades to today’s situation.</p><p>The theoretical outlook of this work consists of theories related to integration, with a critical approach to specific pedagogical means by which the normative school separates those pupils that it cannot subdue from the so called ordinary education, and the consequences of this system in relation to the democratic values of the public school. An essential part of the theory is made out by Peder Haugs concepts regarding inclusion and exclusionary forms of social integration.</p><p>The result of the examination shows that the ideas surrounding the integration of the immigrants has been focused on first language, preparational classes and similar solutions, support and compensation, the value of knowledge, cultural diversity/cross-cultural communications and (the Swedish) language.</p><p>In conclusion, the work has tried to put the results of the examination in a broader social perspective, and discussed preparational classes as concept and organization in relation to the idea of inclusion.</p>

<p>I have chosen to write this essay on language development in a preparatory class due to the fact that I live in a city where diversity is big and newly arrived students from different countries are constantly increasing in schools. My study has been made in a preparatory class in Södertälje. The National Agency for Education highlights the deficiencies in preparatory classes and believes that education is not adapted to each student's knowledge and maturity and it is therefore difficult for students to reach the goals in school. According to studies by the National Agency for Education, it appears that many newly arrived students do not recieve study guide in their native language, a resource that they are entitled to. Teachers and principals do not take charge of  students knowledge from previous school attendance in their home countries such as mathematics, history and other subjects. The purpose of this essay is to find out how to work with language development in a preparatory class. The focus of interest is to investigate how much the Swedish and the native language are used in class. My theoretical starting points will consist of theories of second language learning, language development, language switching and native language.</p><p>In my studies I have used the qualitative method in which I have observed in a preparatory class for three school days and have interviewed three teachers and four students.</p><p>The conclusion which I have found from my empirical material is that the teachers in the preparatory class work with language development by first and foremost providing security to their students in the classroom. When this security is created, their main tool for language development is constantly support in the native language in all subjects.</p>