Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.

Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

<p>Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class. The study will be based on three teachers work from different schools and the focus will be on the education methods, operation methods and the individualization degree of the education methods.  As we will see the operation methods of all the teachers are based on the same plan and the difference between them are small. The education method on the other hand differs between teachers and depending on the class the teacher will reform the methods to more accommodate the needs of the students in the class. As for the individualization degree of the education methods the study will show that the goals of the methods do not get achieved due to lack of resources. The teachers do not have the time to individualize the education for each student to the degree that is written in the national school plan.    </p>

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass. Analysen av intervjuerna har genomförts med en fenomenologisk metodansats för att belysa deras perspektiv på undervisningen samt nationella styrdokument. Genom en jämförelse analyserades dokumenten tillsammans med intervjuerna samt tidigare forskning för att belysa nationell- samt skolnivå. Detta analyserades sedan utifrån en teori om språkinlärning samt en integreringsteori.   Ur resultat kan utläsas att förberedelseklassen är ett bra integreringsverktyg samt ger bra förutsättningar för ämnes- samt svenskinlärning, förutsatt att rätt premisser råder. Dock tyder empirin på att avsaknaden av nationella styrdokument resulterar i varierande undervisningsmetoder och utbildningsmöjligheter beroende på skola och kommun. Empirin belyser problematiken av den heterogena strukturen som råder i dagens skolväsen men analysen tyder på att Propositionen kan bidra med att göra utbildningen för nyanlända elever mer likvärdig. / The purpose of this study is to examine newcomer programs as an instrument for language learning in the Swedish language and integration into the society for newly arrived students. This study aim to examine this from the teacher’s point of view and national regulatory documents to enable a comparison between their points of views on education for newly arrived students. On the basis of this, four questions were formulated that concerned the formation of education, national regulatory documents and the teachers point of view on language learning and integration, knowledge assessments as well as the implications of societal norms on education for newly arrived students. To answer the purpose of this study we have chosen a qualitative method as well to carry out a text analysis on the governmental Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång as well as the Curriculum for elementary school, pree-school and after-school centre 2011. We have chosen to interview two teachers who both work in the same newcomer program in a bigger municipality in the Middle of Sweden. The analysis has been carried out with a phenomenological research approach to be able to illustrate their perspective on education and the national regulatory documents. Through a comparison the documents were analyzed together with the interviews and previous research to illustrate national- and school level. This was later analyzed on the basis of a language learning theory and a theory on integration. From the result one can understand that the newcomer programs is a good instrument for integration and provides good conditions for subject- and language learning given that the right circumstances exist. However the empiricism indicates that if there is an absence of national regulatory documents it may result in various teaching methods and educational possibilities depending on the school and municipality. The empiricism illustrates the problematic situation of the heterogenic structure that prevails within the school system but the analysis interpret that the governmental Proposition may contribute to a more equal education for newly arrived students.

Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class. The study will be based on three teachers work from different schools and the focus will be on the education methods, operation methods and the individualization degree of the education methods.  As we will see the operation methods of all the teachers are based on the same plan and the difference between them are small. The education method on the other hand differs between teachers and depending on the class the teacher will reform the methods to more accommodate the needs of the students in the class. As for the individualization degree of the education methods the study will show that the goals of the methods do not get achieved due to lack of resources. The teachers do not have the time to individualize the education for each student to the degree that is written in the national school plan.

Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Mottagandet av nyanlända elever i den svenska skolan är något som har diskuteras mycket, särskilt under de senaste fem åren, men hur bra fungerar egentligen detta? Uppsatsens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa en del av den nutida forskningen som fanns inom ämnet mottagande av nyanlända elever med avsikt att ta reda på vilket organisationssätt som är av forskningen rekommenderat, hur det ser ut i några andra länder och vilka rekommendationer som finns. Detta undersöktes genom en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar, avhandlingar eller kapitel i antologier valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Av undersökningen framkom på en övergripande nivå behovet av en sammanhållen organisation och ett inkluderande förhållningssätt, på skolnivå inkludering av nyanlända elever i skolgemenskapen och slutligen att nyanlända elever bör ses som ungdomar med egna intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som bör tas tillvara på.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund detsärskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lärasig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället.Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur deelever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs utoch om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit attundersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid somskolämne.Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och attdet sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat attmålsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet.6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrigundervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuadenämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnetsutveckling. / Swedish as a second language is a fairly recent school subject thatwas established in the mid 1990’s. The idea was to provide pupils witha foreign background the specific support and pedagogy needed to learnSwedish efficiently and to enhance integration into Swedish society.The primary question of this essay has been to examine and discuss howthe students that are to study Swedish as a second language areselected and if the student or guardian have any influence on thematter.The secondary question has been to examine what teachers and schoolleaders think about Swedish as a second language's future as a schoolsubject.This paper has shown that there is arbitrariness in the selectionprocess. In the schools and municipalities included in the study notonly the process varies but also the selection criteria used. Theguardian and the student had varying degrees of influence over theselection process. Concerning the future of Swedish as a secondlanguage, as a schools subject, show that 6 out of 10 respondentsthought that teaching would become integrated with the school subjectSwedish. The most interesting finding, of this essay, was that almostall intervieweesmentioned the separation of students with a foreign background as adilemma regardless of their views on the school subject as such.

Syftet med den här studien är att undersöka rektorers motiv i val av organisationsmodell för undervisning av nyanlända elever i årskurs 1–6. Fokus har varit organisationsmodellerna direktintegrering och förberedelseklass. Frågeställningarna kopplar till i vad mån styrdokument och forskning ligger till grund för beslut gällande organisationsmodell. Vilka tolkningar gör rektorerna rörande utbildning av andraspråkselever utifrån huvudmannens policy. Viktigt har även varit vilka erfarenheter som finns ute på skolenheterna för valet av organisationsmodell. Jag har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer som metod för studien. Fem rektorer från olika delar av Sverige har intervjuats. Resultatet pekar på att styrdokumenten inte ligger till grund för valet av organisationsmodell. Däremot verkar den nya läroplanen skapat organisatoriska tankar om och förändringar av former för ökad undervisning i svenska som andraspråk. Delaktighet när det gäller forskning indikerar positiva effekter ute på skolenheterna. Huvudmannens stöd och brister i den samma blir påtagliga i denna studie. En aktiv huvudman med både kunskap om nyanländas lärande och även delaktighet i forskning är delar som lyfts som positiva. Bristerna handlar om uppföljning och säkerställd likvärdighet. Arbetet med att skapa språkgrupper, med elever som talar samma språk, är en av erfarenheterna som lyfts som språkutvecklande på andraspråket. Resultatet verkar också visa på att rektorerna ser elevbehovet som centralt med flexibla organisationer som stödjer behovet. Även ett interkulturellt ledarskap framträder. Det finns lite forskning när det gäller nyanlända elever i de lägre åldrarna och studien har bidragit med att fördjupa kunskaperna om rektorers tankar och beslut gällande organisationsmodell. Det förordas dock mer forskning på området där även skolor i andra typer av språkliga- och sociala kontexter ställs mot varandra.