<p>Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det.</p>

Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det.

Bakgrund: Sjuksköterskor bör arbeta efter ICN:s etiska kod för att främja god vård, de ska uppvisa egenskaper så som trovärdighet och integritet. Vårdandet ska bygga på respekt och ömsesidighet samt främja patienters hälsoprocess. Om patienter känner sig diskriminerade uppstår ett lidande och det blir svårt att skapa en vårdande relation. Attityder och värderingar kan vara både positiva och negativa, fördomar är en del av negativa attityder. Sjuksköterskor möter överviktiga patienter på alla vårdinrättningar. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskors attityder och värderingar kan påverka vårdandet av överviktiga patienter. Metod: Litteraturöversikt med 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet sammanställs i fyra teman: Fördomar gentemot överviktiga patienter, Bristande omvårdnad, Risk för lidande och Synen på övervikt och fetma. Diskussion: Överviktiga patienter ses som annorlunda och krävande, sjuksköterskor har förutfattade meningar om patienter. Överviktiga patienter känner sig diskriminerade och utsatta. Det finns inte utrustning för att vårda överviktiga patienter på ett värdigt sätt. Sjuksköterskor är medvetna om stigmatiseringen överviktiga patienter får utstå, men saknar kunskap om hur ämnet bör tas upp. / Background: Nurses should work by ICN’s code of ethics to promote good health and must demonstrate qualities such as credibility and integrity. Caring must encourage patient’s health process, and should be based on respect and reciprocity. If patients feel discriminated, a suffering arises and it becomes difficult to create a caring relationship. Attitudes and values can be both positive and negative, prejudice is a part of the negative attitudes. Nurses encounter obese patients in all health care facilities. Aim: The aim is to describe how nurses’ attitudes and values can affect the care of obese patients. Method: Literature review based on 10 qualitative articles. Results: The results are compiled in four themes: Prejudice against obese patients, Lack of care, Risk of suffering and Views on overweight and obesity. Discussion: Obese patients are seen as different and challenging, nurses have preconceptions about the patients. Obese patients feel vulnerable and discriminated. There is no equipment to care for obese patients in a dignified manner. Nurses are aware of the stigma obese patients suffer, but lack the knowledge of how the subject should be addressed.

The purpose of this study is to examine the phenomenon “Living library”, where people are lent out instead of books. First it is looked into what the Living library means to the person who is borrowing a living book and what it means to the living book itself. Than the Living library is put in a public library context. This is done through a case study of the city library of Helsingborg and the city library of Malmö. The theoretical framework consists of an analysis model of the public library constructed by Andersson and Skot-Hansen. Interviews are conducted in order to se what the Living library means to the borrower and to the living book. Text analysis is done in order to see if the intention of the Living library can be a part of the public library activity and the public library’s role in the society. The result indicates that the Living library has several meanings to the borrower and the living book. This in turn can be related to the public library as a centre of knowledge, a centre of culture and a social centre according to Andersson’s and Skot-Hansen’s analysis model. It can also be assumed that the living library gives opportunities to sense making participation. The intention of the Living library is to struggle against prejudice. This is done through knowledge, which can be related to the public library as a center of knowledge according to Andersson’s and Skot Hansen’s analysis model. The Living library can also be a part of the public library’s democratic role in the society because of their common interest in human rights. / Uppsatsnivå: D

<p>Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även <em>göras </em>i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ”trampa” på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt. Har de inte denna förmåga blir barnet lätt utesluten av kamratgruppen.Metoden som använts har varit öppna intervjuer. Som extramaterial har undersökningsgruppen fått studera ett antal bilder på okända barn som i sammanhanget skulle kunna representera de barn som finns utanför deras egen förskolegrupp.Datan är analyserad med inspiration av en fenomenologisk ansats. Syftet i en fenomenologisk studie är att utforska en person/personers livsvärld, med andra ord deras personliga upplevelser och erfarenheter av en händelse. Individen ges en uppfattning om sin egen verklighet. För vad är egentligen verklighet – för dig och för mig? <strong></strong></p><p> </p>

Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ”trampa” på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt. Har de inte denna förmåga blir barnet lätt utesluten av kamratgruppen.Metoden som använts har varit öppna intervjuer. Som extramaterial har undersökningsgruppen fått studera ett antal bilder på okända barn som i sammanhanget skulle kunna representera de barn som finns utanför deras egen förskolegrupp.Datan är analyserad med inspiration av en fenomenologisk ansats. Syftet i en fenomenologisk studie är att utforska en person/personers livsvärld, med andra ord deras personliga upplevelser och erfarenheter av en händelse. Individen ges en uppfattning om sin egen verklighet. För vad är egentligen verklighet – för dig och för mig?

I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar. Opinionsundersökningar genomförda i Sverige under 1990-talet utgör analysens bas.

Forskning har visat att kognitiv belastning påverkar stereotyper och fördomar och hur människan agerar på dem. Då mobiltelefoni är en variant av kognitiv belastning som ökar undersöktes huruvida kognitiv belastning i form av mobiltelefonliknande input påverkar implicita fördomar samt om effekten skiljer sig beroende på kön och ålder. Deltagare var 162 studenter (94 kvinnor) i åldrarna 19–59 år (Md = 24) från en medelstor mellansvensk stad. Under studiens första del läste deltagarna, med eller utan mobiltelefonliknande störning, en vinjettext om en arbetslös man från antingen Västmanland eller Somalia och skattade därefter sin uppfattning om mannen i syfte att exponera implicita fördomar. Studiens andra del mätte explicita fördomar genom Modern Racial Prejudice scale. Resultatet bekräftade inte hypotesen att mobilstörning medför ökade implicita fördomar. En tendens att uppfatta invandraren mindre och svensken mer som belastning vid mobilstörning erhölls. Resultatets indikationer för stereotypbilden av invandraren och förändrade fördomar i samhället diskuterades.

I takt med den teknologi som har expanderat i samhället har organisationer, b.la rekryterings- och bemanningsföretag, med glädje valt att implementera artificiell intelligens (AI) för att underlätta sina arbetsuppgifter på ett kostnadseffektivt sätt. I samband med detta har fördomar och diskriminering varit en stor fråga i relation till AI-drivna rekryteringsprocesser. Arbetet syftar till att undersöka vilka åtgärder organisationer kan ta för att hantera fördomar i AI-drivna rekryteringsprocesser utifrån svenska aktörers föreställningar. Arbetet syftar även till att förstå hur svenska aktörer ställer sig i relation till de etiska överväganden och den etiska processen som bör tas hos organisationer som använder sig av AI-verktyg i rekryteringsprocessen. Vi vill forska vidare kring hur fördomar ska åtgärdas i en AI-driven rekryteringsprocess och utgå ifrån Sverige. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod för att få en djupgående insyn och dessutom forma en god relation med respondenterna. Resultatet visar att fokuset ligger på aktörerna i organisationerna i relation till AI-verktygen. Detta är för att övervaka individernas egna fördomar. Det är främst den etiska processen och etiska överväganden som presenteras i arbetet är det som krävs för att organisationer ska kunna hantera eventuella fördomar som kan dyka upp i AI-driva rekryteringsprocesser.