Att beskriva upplevelser hos närstående till person med demens i tidig ålder (före 65 år ) En litteraturstudie. Christer Norman och Peter Forsberg Bakgrund: Demens i tidig ålder (Early Onset Dementia) är en sjukdom som inte uppmärksammats så mycket varken i forskningen eller i samhället till skillnad från den mer vanligt förekommande åldersdemensen. Att vara närstående till person med Early Onset Dementia innebär dels en stor emotionell belastning i form av förlustkänslor och oro inför framtiden, och dels att man försummar sina egna behov när man blir tvungen att ta på sig rollen som informell vårdare. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till person med demens i tidig ålder (före 65 år) Metod: Vi valde att genomföra en litteraturstudie med kvalitativ ansats för att ta del av och fördjupa oss i närståendes upplevelser. Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för studien. Resultat: Två huvudkategorier gick att urskilja, emotionellt lidande och behov av stöd. De närstående upplevde ett behov av personcentrerad information och kunskap om sjukdomen för att kunna hantera situationen och rollen som informell vårdare. Familjens intressen stod i fokus eftersom rollerna och relationerna ofta förändrades när diagnosen Early Onset Dementia fastställdes. Ett tydligt resultat av studien var att närstående upplevde att både allmänheten men också sjukvården och sociala myndigheter hade för lite kunskap om sjukdomen och dess påverkan på familjer. Slutsats: De närstående upplevde stora brister i information och stöd från samhället och att detta ledde till onödigt emotionellt lidande. Närstående till personer med Early Onset Dementia är en bortglömd grupp och det behövs mer forskning kring dessa personers upplevelser och vilket stöd de behöver. Nyckelord: Demens, ungt insättande, Familj, Vårdgivare, Makar och Erfarenhet.

No description available.

Implementationer av nya obligatoriska system är något många verksamheter står inför eller genomgår. Mycket forskning har bedrivits inom området men med litet fokus på obligatoriska system och stort fokus på att förutspå acceptans före implementation. Måttet av acceptans har tidigare mätts genom det faktiska användandet av systemet vilket i en implementation av ett obligatoriskt system inte är ett relevant mätvärde. Syftet med studien var att utreda vilka faktorer som spelar störst roll vid en implementation av ett obligatoriskt system. För att undersöka detta har två enkätundersökningar, en före och en efter implementation, genomförts. Dessa enkätundersökningar har även kompletterats med ostrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad intervju. Ett teoretiskt ramverk har tagits fram med hjälp av en inledande litteraturstudie i ämnet. Studien visar att information och förväntningar på systemet är det som ger mest genomslag för hur användarna uppfattar systemet, men att användandet av systemet inte påverkas nämnvärt av användarnas uppfattning.

<p>I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.</p>

I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret. För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.   Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer. 6 från organisationen KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) och en person som är anställd inom Kriminalvården/Frivården. Samlad data och resultat analyseras utifrån och med hjälp av olika teorier, som tillhör Michell Foucault, teori om makt och disciplin i samhället. Eftersom makten framfors i relationerna mellan människor.  Erving Goffman, stigma och Howard Beckers, stämplingsteori. Stigma förklarar hur människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier och sätter stämpel på varandra. George Herbert Meads teori om rollövertagandet och den generaliserade andre, som talar om hur viktigt ar med en vuxen förebild, oftast föräldrar under uppväxttiden. Analys och resultat är uppdelade i 4 delar. Barndom, identitetssökande, vägen in i kriminalitet, vägen ut ur kriminalitet. Resultat visade att något som var gemensamt för de flesta respondenter var brister i familjeförhållanden under uppvaxt tiden. Studien visade att majoriteten av intervjupersonerna saknade en vuxen förebild, som föräldrarna borde varit. En av huvudorsakerna som ledde till kriminalitet var enligt respondenterna grupptryck och spänning, alltså destruktiva kompisgäng. Det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella monstret var enligt de familjemedlemmar, främst barn. Några av intervjupersonerna påpekade att anledning varor de slutade med kriminalitet var ålder.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse av före detta kriminellas upplevelser av utanförskap efter den tid som kriminell, samt om utanförskapet i så fall har skapat svårigheter att inte återfalla i en kriminell livsstil. Teorier som används i uppsatsen är Erving Goffmans teori om stigma, Howard Beckers teori om stämpling och Travis Hirschis teori om sociala band. Teorierna används för att förstå varför de före detta kriminella kan tänkas uppleva utanförskap och varför det kan upplevas som svårt att inte återfalla. Tidigare forskning tar upp olika former av utanförskap som kan existera hos före detta kriminella, men också om risken att återfalla i kriminalitet på grund av utanförskapet. För att besvara uppsatsens frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män som tidigare levt ett kriminellt liv. Slutsatsen är att männen upplever utanförskap i samhället trots att de inte längre lever ett kriminellt liv. Utanförskapet har varit påtagligast den närmsta tiden efter fängelsestraffet, men tre av de fyra männen upplever idag fortfarande utanförskap. Upplevelsen av utanförskap har även varit en faktor som gjort att deltagarna tidigare i livet har återfallit när de försökt komma ifrån den kriminella livsstilen. Slutsatserna går att koppla till samtliga teorier som används i uppsatsen. För vidare forskning kan utanförskap hos före detta kriminella studeras i livsloppsintervjuer, för att få en uppfattning över hur utanförskap har upplevts även innan och under den kriminella livsstilen. Om upplevelser av utanförskap hos före detta kriminella skiljer sig beroende på kön, etnisk bakgrund och socioekonomiska faktorer kan också vidare studeras. Uppsatsen visar att utanförskap upplevs och även hur, förslag på vidare forskning är därför även hur de före detta kriminella hanterar det upplevda utanförskapet.

Syftet med denna undersökning är att skildra före detta kriminellas perspektiv på inkluderingsprocessen till samhället efter att ha varit frihetsberövad. Denna kvalitativa undersökningen har en pedagogisk utgångspunkt där resultatet har analyserats utifrån en läroteori; det biografiska lärandet. Detta för att se hur förändringsprocessen av att byta livsstil, från kriminell till laglydig samhällsmedborgare, kan se ut. Deltagarna för denna undersökningen berättar hur denna process inte är enkel däremot finns det företeelser som har underlättat deras inkludering. Allt från myndigheters bemötande till att ta ansvar för sina tidigare handlingar men också att tillhöra ett sammanhang som exempelvis religiösa grupper, kamratföreningar eller en familj.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. Studien bistår med information som kan användas i brottspreventivt syfte, exempelvis genom att förse de anställda på fängelser kunskap kring intagnas specifika behov, för att de intagna ska kunna påbörja avslutandeprocessen från kriminalitet på ett sätt som bäst passar den specifika individen. För att besvara studiens syfte har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem före detta kriminella individer. Samtliga informanter var under intervjuerna medlemmar i KRIS, som är en förening som ger stöttning och hjälp till tidigare kriminella och missbrukare att etableras i samhället (KRIS u.å.). Resultatet visar att informanternas avslut från kriminalitet var direkt sammankopplat med avslutet från deras missbruk av narkotika och alkohol. Det framkom under samtliga intervjuer att den främsta drivkraften bakom kriminaliteten hade varit att försörja missbruket och när de slutade missbruka upphörde även kriminaliteten i stort. Resultatet visade även på andra viktiga händelser som var väsentliga för informanterna avslutandeprocess från kriminalitet. De teman som identifierades var “att nå botten”, förändrad moral och föräldraskap. Händelser som visade sig betydande för upprätthållandet av avslutet kom att tematiseras till: familjens betydelse, sysselsättning och samhälleliga insatser. Det framkom bland annat under intervjuerna att få en bättre kontakt med sina barn betraktades som en vändpunkt som ledde till att kriminaliteten upphört. Att få en anställning eller ingå i ett förhållande med en prosocial partner är exempel på anledningar till att informanterna kunde upprätthålla sitt avslut. / The purpose of this study is to present five former criminal individuals way out of crime and identify the underlying causes of the abandonment of criminal life. The study also intends to investigate what causes the individuals to maintain the abandonment and not fall back into crime. The study provides information that can be used for crime prevention purposes, for example by providing employees at prisons with knowledge about the specific needs of the intake, in order for the prisoners to be able to begin the termination process from crime in a way that best suits the specific individual. In order to answer the study's purpose, semi-structured interviews with five former criminal individuals have been carried out. All informants are members of KRIS, which is an association that provides support and help for former criminals and addicts to be established in society (KRIS u.å.). The result shows that the informants' cessation of crime was directly linked to the termination of their drug and alcohol abuse. It appeared during all interviews that the main motivation behind the criminality had been to support the abuse and when they ended the abuse the criminality eventually ceased. The results also showed other important events that were essential for the informants to initiate a termination process from crime. The themes identified were "hitting bottom", changing morals and parenthood. Events that turned out to be significant for maintaining the abandonment were thematized to: the importance of the family, employment and social efforts. For example, getting a better contact with their children turned out to be a turning point for the cessation of crime. Getting an employment or joining a relationship with a prosocial partner are examples of reasons to why the informants could maintain their abandonment.

Det blir allt mer vanligt att arbetsgivare kräver utdrag ut belastningsregistret vid rekrytering för tjänster som inte kräver detta enligt lag. De personer som förekommer i belastningsregistret utsätts således för en kontroll som inte tidigare har påträffats. Tidigare forskning visar på svårigheter för före detta kriminella att ta sig ut på arbetsmarknaden till följd av den ökade användningen av registerutdrag vid nyanställningar (Winnick &amp; Bodkin, 2008; Backman, 2012). Syftet med denna studie är att belysa före detta kriminellas upplevelser kring de ökande kraven av uppvisandet av ett registerutdrag, hur arbetsgivare förhåller sig till deras bakgrund samt hur deras självbild påverkas. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Intervjuer har gjorts med åtta före detta kriminella personer. Resultatet visar på att dessa människor upplever detta ökade krav som ett problem och att de blir negativt bemötta av arbetsgivare. De undviker att söka jobb där utdrag krävs, de känner sig utanför vilket bidrar till svårigheter att komma tillbaka till både arbetslivet men även till samhället i stort. Något överraskande visade det sig att ärligheten är oerhört viktig, men även föreningen KRIS, där samtliga intervjupersoner är medlemmar.