No description available.

Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen. Den tekniska nivån belyser den tekniska övervakningen i samhället. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer som genomfördes på två frivilligorganisationer inom KRIS och Unga KRIS. Den intervjuform som använts är semistrukturerade intervjuer. De teoretiska perspektiv som var till hjälp i studien är stigmatiseringsprocessen, etablerade & outsiders, generaliserade andre och panoptikon. Det huvudsakliga resultatet visar att före detta kriminella stigmatiseras på olika nivåer i samhället. Stigmatiseringen sker genom praktiker som utövas på mikro-nivå. De olika nivåerna av stigmatisering innebär ett nedsatt värde av före detta kriminella som resulterar i en outsidergrupp. / This study aims to understand the former criminals problems related to the stigmatization process. The study wants to contribute with an understanding of how former criminals experience the stigma that exists in society. The main question is based on the stigmatization process and covers the areas of organizational, social and technical level of this process. The organizational level deals with the societal organizations that contribute to exclusion. The social level describes the social relationships that is important for the integration. The technical level highlights the technical supervision in the community. The empirical data were collected through qualitative interviews conducted in two voluntary organizations in KRIS and Unga KRIS. The interview form is semi-structured interviews. The theoretical perspective that is helpful in this study is the stigmatization process, established and outsiders, generalized other, and panoptikon. The main result shows that former criminals are stigmatized at various levels of society. The stigmatization takes place by practitioners exerted on the micro- level. The different levels of stigma implies a reduced value of former criminals, resulting in an outsider group.

I Sverige har brottslighet och kriminalitet blivit ett utbrett samhällsproblem som diskuteras flitigt i den politiska – och mediala debatten. Politikernas svar på den ökade gängkriminaliteten tenderar ofta att hamna i en diskussion om att skärpa straffen, slopa ungdomsrabatten och ge polisen fler maktmedel för att bekämpa brottslighet än att arbeta förebyggande med målgruppen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka konsekvenser före detta kriminella möter när de har gjort valet att bryta med sin gamla livsstil, och att identifiera olika hinder som påverkar deras möjligheter att återanpassas till att bli fungerande medborgare. Betydande forskning från USA visar på att skärpta straff och långa fängelsevistelser är verkningslöst ifall syftet är att minska brottsligheten. En relevant fråga att ställa sig är ifall detta verkligen är den rätta vägen att ta? I min litteraturstudie pekar resultatet snarare på att långa fängelsevistelser riskerar skapa en rad följdkonsekvenser på både individ - och samhällsnivå för tidigare dömda personer som leder till att återanpassningen misslyckas. Men vad är lösningen på problemet med den ökade brottsligheten och hur skulle det kunna se ut istället? / In Sweden, crime and criminality have become a widespread societal problem that is frequently discussed in the political - and media debate. Politicians' response to the increase in crime often tends to sharpen penalties, cancel the youth discount and give the police more authority. But is this really the right way to go? The purpose of my literature study is to investigate the consequences that former criminals face when they have made the choice to break with their old lifestyle, and to identify the various obstacles that affect their chances of being readjusted to become functioning citizens. Significant research from, among others, the USA, shows that harsher punishment is ineffective if the purpose is to reduce crime. In my literature study, conclusions point rather to the fact that longer prison stays tend to result in aggravating obstacles on both an individual - and societal level that make it harder for the individual convicted person to stop committing crimes and return to a functioning everyday life. But what is the solution to the problem with increased crime, and what could this solution look like instead?

Av de före detta kriminella som avtjänat sitt straff återfaller hela 40 % i brottslighet inom tre år. Organisationen Krami arbetar för att minska antalet återfall genom att hjälpa målgruppen till sysselsättning. Med avstamp i detta är syftet med vår studie att undersöka hur anställda i Krami ser på sina arbeten med att värna om före detta kriminellas respekt och integritet i individernas process in på arbetsmarknaden och i att undvika återfall. Detta gör vi genom att undersöka hur åtta intervjupersoner A) ser på de före detta kriminellas möjligheter kontra begränsningar på arbetsmarknaden och B) hur dessa intervjupersoner ser på sina möjligheter att arbeta med de tidigare kriminellas värderingar för att motverka återfall i brott. De teorier som används i vår studie är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål; Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående teorier har begreppen cooling down och pushing up använts. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder sig av cooling down och pushing up med avsikten att öka målgruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna upplever att de behöver stötta målgruppen i att öka sin känsla av hanterbarhet för att kunna förändra vissa värderingar, vilka intervjupersonerna anser nödvändiga för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och för att motverka återfall. Samtliga intervjupersoner upplever att det är viktigt att tro på varje enskild individ, och att alla förtjänar en andra chans. / 40 % of convicted criminals relapse to criminal behavior within three years. Krami is an organization working towards dwindling/reducing recoil numbers by providing alternative occupation. The purpose of this study is to investigate how Krami employees perceive their task in shielding ex-convicts’ respect and well being through their journey towards employment as well as dodging any form of criminal relapse. This will be examined by analyzing how eight interviewees A) experience ex-convicts’ opportunities counter the limitation through the labor market, and B) how they evaluate the prospect to work with ex-convict valuation to diminish criminal relapse. The theories used in this study is: Value based theory based on the concept of valuation; Social cognitive career theory (SCCT) with the conceptions of self-efficacy, outcome expectations and personal goals; Sense of coherence (SOC) in the concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness. In addition to aforementioned concepts, we have cooling down and pushing up. The results show that the interviewees make use of cooling down and pushing up with the intention to amplify the target audiences prospective as employees. The interviewees experience support requirements from the target audience to gain coping to handle and change certain values i.e. what the interviewees consider to be necessary to enhance employment opportunities and reduce criminal recoil. All interviewees feel that it is important to believe in every solitary individual and that everyone deserves a second chance.

The interest in adopting imported stray dogs has increased in Sweden in recent years. There are different views on whether to adopt a dog from abroad or not due to different aspects regarding animal welfare problems. Therefore, the purpose of the study is to investigate whether there are differences in behavior and health problems between former stray dogs (FG) and Swedish dogs (SH). Three questionnaires were designed, of which two for dog owners of each dog type and one for veterinarians. In addition, experts in the field, veterinarian Johan Beck-Friis and animal behaviorist Linda Hill specializing in stray dogs, were interviewed. Dog organizations working with importing stray dogs to Sweden were also contacted, but due to a lack of answers, it was difficult to get a general view of them. FG did not appear to have any major behavioral differences compared to SH, except in the case of fear. Furthermore, SH had more health problems than FG according to the dog owners. On the other hand, the majority of the veterinarians considered that FG generally had more behavioral and health problems than SH.

Our study is about how individuals leave their old lifestyle of criminals to be con-criminals. Which results in this question – How can we understand the process which entails to a successful lifestyle change? To get a deeper understanding about the turn-out of the process have we been taking help by four theories, Hirschi, Tilly, Granovetter and Ebaugh. Hirschi’s theory answer the following question “Why don’t people break the law?” This question answers which factors that separates criminals and non-criminals from each other. Tilly’s theory is formed to answer the inequalities origin, development and how it’s constantly reproducing itself. Through this we get an understanding of why it’s difficult to leave a network and through that, we understand which mechanisms binds an individual to a network. By knowing this we can revaluate the knowledge and therefore answer the question which mechanisms are necessary in the network of binding the individual. Granovetter’s network-theory explains how the social relationships may have an impact on the results of the lifestyle change. Ebaugh’s stage-theory about role exit explains how a process against a changed lifestyle seems. The result that we have concluded, through collected empiricism from 10 con-criminals, have different components from mainly the three latter theories. We have been taking help of Hirschi’s theory to understand Granovetter’s network-theory, regarding how a tie develops to a stronger tie. The results that appeared after the interviews from our informants from KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället), were that their lifestyle change emerged as a result after an episode in their life made them doubt their own life-situation and lifestyle. Those events were often connected to bad health or to relationships that didn’t have the same value as the previous ones. These events contribute that the individual starts to doubt and search for alternatives paths. To our informants have KRIS been the alternative path and through combining Tilly’sand Granovetter’s theories, we can be able to understand why and how our informants are successful with their lifestyle change. Thanks to our interviews with our informants we can find common factors, even if they came from different contexts, and through components from the different theories we can create us an analysis model that explains a successful lifestyle change.

På dagens arbetsmarknad har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret vilket hämmar före detta kriminellas möjligheter att få en nystart och integreras i samhället. Tidigare forskning visar på att de som finner ett arbete efter avtjänat straff löper mindre risk för att återfalla i brott samtidigt som arbetsgivarnas benägenhet att begära utdrag ut belastningsregistret ökar. Med utgångspunkt i detta har vårt syfte varit att undersöka och belysa hur före detta kriminella ser på sina möjligheter att få ett arbete i relation till belastningsregistret och dess effekt samt hur arbete och social inkludering/exkludering har inverkan på varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med medlemmar i organisationen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). Resultatet från vår studie har påvisat att belastningsregistret försvårar möjligheterna för före detta kriminella på arbetsmarknaden och bidrar till känslor av social exkludering. Det har framkommit att arbete kan ha en positiv inverkan på social inkludering men likväl kan en individs sociala inkludering skapa möjligheter att finna arbete. Den slutsatsen vi dragit är att arbete är en av de viktigaste faktorerna för före detta kriminellas inkludering i samhället och möjligheten till arbete skapas främst genom kontakter. Vi har även funnit att belastningsregistret är kontraproduktivt då det får en indirekt negativ brottsförebyggande verkan på samhällsnivå, då de utan arbete lättare återfaller i brott. Således bidrar belastningsregistrets användning till att fler människor exkluderas och att risken för att fler brott begås ökar, i strävan efter att skydda människor från brottslighet. / At today's labor market it has become increasingly common for employers to request a criminal background check and get access to the employees criminal record. This impedes the potential of former criminals to get a new start and integrate into society. Previous research show that those who find work after they finished their penalties runs a lower risk of recidivism in crime at the same time as employers tendency to request for criminal records have increased. On the basis of this, our aim has been to examine and illustrate how former criminals experience their opportunities to find a work in relation to the criminal record and its effect, as well as how work and social inclusion/exclusion have an impact on each other. To answer our aim, we have conducted a qualitative study based on semistructured interviews with members of the organization KRIS (criminals comeback in society). The results of our study have shown that a criminal record makes it difficult for former criminals on the labor market and contributes to feelings of social exclusion. It has been found that work can have a positive impact on social inclusion, as well as an individual's social inclusion can create opportunities to find a work. The conclusion we’ve made is that work is one of the most important factors for the inclusion of former criminals in society and the possibility of work is mainly created through contacts. We have also found that the criminal record is counterproductive since it has an indirectly negative crime prevention effect at community level, since those who don’t find work more easily return to crime. Thus, the use of the criminal register contributes to the exclusion of people and the risk of more crimes being committed, in order to protect people from crime.

This thesis is about sustainability within chemistry, the so-called, green chemistry. With this work  I seek to combine green chemistry with sustainable  development  and find methods for teaching green chemistry in a laboratory environement.  I have designed  and tested two labs with ingredients of green  chemistry and sustainable development in my study. I wanted to determine if my design model  leads to conception for the students. The students have through forms and interviews declared their perspective on the education and their conception. In a laboratory environment the pros of a laboratory way of work should be recognized. Pre- and post-work puts the lab in a context. The students understand the concepts better if they are allowed to test their knowledge in a discussion. The teachers role in the discussion should be to lift the level of the discussion by controlling the conversation and in a constructiveway contribute to making the discussion move forward whenever necessary. / Denna uppsats behandar hållbarhet inom kemi, den så kallade gröna kemin. Med arbetet söker jag förena grön kemi med hållbar utveckling och hitta metoder för att undervisa grön kemi i en laborativ miljö. I undersökningen har jag designat och testat två laborationer med inslag av grön kemi och hållbar utveckling. Jag ville undersöka om undervisningsmodellen leder till en begreppsutveckling hos studenter och elever. Studenterna/eleverna har genom enkäter och intervjuer uttalat sig om dels sina egna kunskaper och dels om undervisningens inslag och dess bidrag till deras begreppsutveckling. I ett laborativt sammanhang bör fördelarna med ett laborativt arbetssätt utnyttjas. Förarbete och efterarbete ger laborationen ett sammanhang. Studenten/eleven förstår begreppen bättre om de får testa sina kunskaper i en diskussion. Lärarens roll i diskussionen bör vara att lyfta diskussionsnivån genom att styra samtalet och på ett konstruktivt sätt bidra till att föra diskussionen framåt när det är nödvändigt.

Bakgrund: Idag är det drygt 700 personer som väntar på en njurtransplantation i Sverige. Njurtransplantationen är en räddning från döden för många patienter som genomgår dialys behandling eller andra former av interventioner för att kunna leva ett ”normalt liv”. För att kunna erbjuda den bästa omvårdnaden bör sjuksköterskan ha en god kunskap om patienters upplevelser. Syfte: Avsikten med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga studier med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av artiklarna och sammanställning av resultat genomfördes. Resultat: Resultaten presenteras genom två tema som omfattar patienternas upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Teman som valdes ut är:Osäkerhet i väntan på en njurtransplantation; Behovet av stöd från omgivningen. Slutsats: Att få en njurtransplantation innebär en chans till ett nytt liv. Den komplexa processen som en transplantation innebar framkallade många upplevelser hos patienter med njursjukdom. Vårdens insatser bör vara inriktade på att utveckla strategier och vara mer fokuserade på patienternas behov av information och kunskapsutveckling för att kunna hantera upplevelserna vid väntan på en njurtransplantation. / Background: There are currently around 700 people waiting for a kidney transplant in Sweden. Kidney transplantation is a lifesaver for many patients undergoing dialysis or other previous interventions to be able to live a “norma llife”. In order to be able to offer the best care, the nurse should have a good knowledge of patients' experiences. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on patients´ experiences of waiting for a kidney transplant. Method: The literature study is based on ten scientific studies with a qualitative method. Quality review of the articles and compilation of results was carried out. Results: The results are presented through two themes that include patients´experiences of waiting for a kidney transplant. Themes selected are: Uncertaintyin waiting for a kidney transplant; The need for support from the environment. Conclusion: Getting a kidney transplant means a chance at a new life. The complex process involved in a transplant evoked many experiences in patients with kidney disease. Healthcare efforts should develop their strategies and be more focused on the patients´ needs for information and knowledge development in order to be able to manage the experiences while waiting for a kidney transplant.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka viktiga faktorer till att individer lyckas lämna en kriminell livsstil. Detta är av intresse att undersöka då politiker och andra aktörer i samhället som arbetar med att bekämpa kriminalitet får kunskap om dessa faktorer och kan arbeta utifrån det. Tillvägagångssättet för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte har besvarats genom intervjuer med fyra personer från föreningen KRIS - Kriminellas revansch i samhället. Samtliga intervjupersoner har tidigare suttit i fängelse och haft en kriminell livsstil som de har lämnat. I resultatet pekades sju faktorer ut som viktiga för att kunna lämna en kriminell livsstil - individens spiritualitet, att individen varit med om vändpunkter som gett en tankeställare, individens inre övertygelse, gemenskap,ett adekvat myndighetsstöd, identifikation och nykterhet. Faktorerna har varit viktiga både enskilt och tillsammans med varandra. Denna studie visar även på ett varierande och delvis bristfälligt stöd från myndigheter i individers process av att lämna en kriminell livsstil. Resultatet har analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven: kontrollteori, stämplingsteori, Parks meningsskapande teori och resiliens. / The overall purpose of this study is to investigate important factors for individuals' criminal desistance process. This is of interest to investigate in order for politicians and other actors in society who work to combat criminality to gain knowledge of these factors so they can work based on that knowledge. The approach in the study has been a qualitative content analysis based on semi-structured interviews. The purpose of the study has been answered through interviews with four people from the association KRIS - Kriminellas revansch i samhället. All of the interviewed persons are former prisoners and have in the past lived a criminal lifestyle which they now have left. In the results, seven factors were identified as important for being able to leave a criminal lifestyle - the individuals connection to spirituality and religion, that the individual experienced turning points which contributed to the person having an eye-opener, possessing an inner conviction, the access to a prosocial community, an adequate support from authorities, identification and sobriety. These factors have been important both individually and combined with each other. This study also shows a varying and a partly inadequate support from authorities during individuals' desistance process. The result has been analyzed with help from several theoretical perspectives: control theory, labeling theory, Parks theory of meaning making and the theory of resilience.