Studien avser att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens arbete, inom detförebyggande elevhälsoarbetet, påverkas av skolledarnas ledarskap. Studien avser också att visa vilka olika typer av ledarskap som finns i de studerade verksamheterna.

Varje år väljer ungefär 7% av eleverna i Sverige att avbryta sina gymnasiestudier innan de fullföljt sin utbildning, en konsekvens som ger eko inte bara för individen utan även för samhället. Syftet med denna studie är att genom enkät undersöka det förebyggande arbete studie- och yrkesvägledare gör för att förebygga avhopp från gymnasieskolan i relation till nyckelfaktorer Skolverket listat som särskilt framgångsrika i arbetet med att minska avhopp från gymnasieskolan. Syftet är också att studera vilka förutsättningar det finns för det förebyggande arbetet, samt vilka utvecklingsmöjligheter yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan ser i arbetet med att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi vill med andra ord undersöka om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vår analys utifrån Skolverkets nyckelfaktorer (individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, koll och uppföljning och flexibilitet), visar att våra respondenter inte prioriterar dessa nyckelfaktorer i särskilt hög utsträckning, förutom nyckelfaktorn samverkan. Dessutom anser få av respondenterna att vägledarens stöd är tillräckligt för att förebygga avhopp på den egna skolan. Detta tolkar vi som om respondenterna inte tycker att de räcker till i att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Kränkning är ett vanligt förekommande problem i samhället och det förekommer trots att detbåde i skollagen och diskrimineringslagen finns förbud mot mobbning och alla former avdiskriminerande eller kränkande behandlingar. Syftet med denna studie var att undersöka hurskolpersonal uppfattar och förhåller sig till mobbning och kränkande behandling som uppståri skolsituationer bland elever, samt hur de arbetar med mobbning. Datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer i olika grundskolor med fem skolpersonal som var skolkuratorer,lärare och socialpedagoger. Resultatet visade att mobbning i överlag är som ettparaplybegrepp som innefattar olika typer av kränkningar och att det är principen om allamänniskors lika värde som kränks. Skolpersonalen ansåg att ett förebyggande ochrelationskapande arbete är av stor vikt i arbetet mot mobbning. Vidare visade resultatet att allapå respektive skola har en så kallad trygghetsplan och att det finns handlingsplaner för hurarbetet mot mobbning ska se ut.

Studiens syfte är att presentera en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i Antonovskys teori KASAM; känsla av sammanhang och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet samt Meningsfullhet.I Sverige är det obligatorisk skolplikt för barn och ungdomar mellan sju och sexton års åder. Gymnasieskolan och Gymnasiesärskola är därmed frivilliga skolformer, men ses som en naturlig väg att gå från samhällets sida. Unga vuxna utan fullgjord gymnasieutbildning riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden. Studieavhopp ses idag som ett problem på både samhälls- och individnivå i de flesta länder.Resultatet visar att mobbning, brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig är de vanligaste orsakerna till avhopp. De flesta avhoppen sker i årskurs 3 på gymnasiet och är vanligare bland killar än tjejer.Gruppvägledning, motiverande samtal och individuellt anpassade studieplaner med tydliga och realistiska mål, tillsammans med ett gott samarbete mellan elev, föräldrar och skola är exempel på insatser som visat sig fungera väl i det förebyggande arbetet mot dropouts. Arbetet med att förebygga avhopp är hela skolans ansvar tillsammans men rektorn har det övergripande ansvaret. Genom att stärka elevens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks individens känsla av sammanhang, vilket fungerar förebyggande mot avhopp.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner.De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är:- Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning?- Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna?- Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning?- Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning?Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal. Övergripande har resultatet av intervjuerna och enkätundersökningen visat att dessa är bra metoder för att förebygga utanförskap och mobbning på skolor, under förutsättningen att de används på ett medvetet och genomtänkt sätt. En slutsats som vi kommit fram till är att lärares förhållningssätt och beteende är den primära faktor som ligger till grund för den gemenskap eller utanförskap som skapas bland elever.

Syftet med följande studie är att uppmärksamma en del av det arbete som görs för överviktiga barn och ungdomar i samhället. Den frågeställning jag vill ha svar på är hur skola, sjukvård och idrottsrörelsen arbetar för att förebygga riskerna att allt fler drabbas av övervikt och fetma, hur de behandlar barn och unga med fetma. Jag vill också veta om det förekommer något samarbete verksamheterna emellan. Detta är ett ämne som blir allt viktigare i ett samhälle där övervikt och fetma bland barn och unga ökar kraftigt, vilket leder till allvarliga konsekvenser t.ex. diabetes, förslitningsskador, depressioner och hjärt- och kärlsjukdomar. Detta är en studie av några verksamheter som bedrivs i sydvästra Skåne, och det finns självfallet fler. Undersökningen bygger på intervjuer med representanter från skolans verksamhet i form av en skolsköterska och en idrottslärare, från idrottsrörelsen i form av två olika idrottskonsulenter och från sjukvården i form av en sjuksköterska som jobbar på en barnavårdscentral. När det gäller behandlande verksamhet så har både litteraturen och min undersökning visat att familjeterapi och samtal med familjen är lyckade metoder. Det är viktigt att hela familjen förändrar sina mat- och motionsvanor, inte bara barnet. När man träffar hela familjen kan man lättare se till hela individen och se de förändringar som behövs göras för att just det barnet ska må bra. När det gäller förebyggande metoder så är det viktigt att personal på skolor tar en aktiv roll. Det kan de göra genom att schemalägga organiserade rörelsepass varje dag. De kan också lägga in hälsoundervisning så att barnen på skolan blir medvetna om att det är viktigt att röra på sig och äta bra mat men framförallt bli medvetna om varför det är viktigt. Inte minst så bör föräldrarna bli informerade. Att samarbete mellan olika verksamheter är gynnsam har undersökningen visat. Samarbete ger helhet, kompletterar kunskap och kompetens och når fram till barn och ungdomar på olika sätt. Ett exempel är viktskolan i Landskrona där idrottsrörelsen Korpen samarbetar med sjukvården Landskrona lasarett, eller där idrottsrörelsen Skåneidrotten samarbetar med olika skolor i Skåne i form av projektet ”Sätt klassen och föräldrarna i rörelse”, eller i Svedala där sjukvården Barnavårdscentralen samarbetar med både skola och förskola i ett stort samverkansprojekt.

AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras. Vilka faktorer är viktiga då skolor formar sina handlingsplaner mot mobbning/kränkande behandling? Hur arbetar skolorna med att förebygga och åtgärda mobbning? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom granskning av tre skolors handlingsplaner och därefter har vi intervjuat sex personer som har direkt anknytning till handlingsplanerna. Resultatet visar att handlingsplanerna mot mobbning formas av dem som direkt är involverade i de olika mobbningsteamen. Dessa team bildas genom intresse och kunskap. Vår undersökning visar vidare vilka faktorer som anses viktiga i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Handlingsplanerna innehåller hur skolan ska förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling och mobbning. Handlingsplaner och intervjuer visar på samtliga skolor att de har likvärdigt förhållningssätt när det gäller det förebyggande arbetet, däremot skiljer det sig i vilka modeller de använder sig av i det åtgärdande arbetet. Föräldrars involvering i arbetet mot mobbning skiljer sig från skola till skola. / Policy Documents against Mobbing

Sammanfattning/abstrakt Andersson Leif (2017), Hur skolledare ser på specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie avser att höja kunskapen kring specialpedagogens kompetens så att den utnyttjas på rätt sätt för att skolledare skall kunna använda den som ett verktyg för att höja måluppfyllelsen.Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med min kartläggning är att belysa hur sex skolledare använder specialpedagogens kompetens och därmed öka och generera ny kunskap om specialpedagogens yrkesroll. Jag vill undersöka om utredning, kartläggning handledning och skolutveckling är arbetsuppgifter som specialpedagogen utför och i vilken omfattning detta i så fall sker. Jag avser också att kartlägga om det finns andra arbetsuppgifter som specialpedagogen utför.•Vilka arbetsuppgifter genomför specialpedagogen?•Hur väl känner sex skolledare till specialpedagogens tänkta kompetens utifrån den idag rådande examensordningen?•Finns det en skillnad i arbetsuppgifterna för specialpedagogen beroende på om hen arbetar på en F-6 skola eller på en 7-9 skola/gymnasiet?TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och tar stöd i den tänkta specialpedagogiska kompetensen i tolkningen av det empiriska materialet. Tolkningen utgår från organisation-, grupp- och individnivå.Metod Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex skolledare.Resultat I resultatet framkommer två olika specialpedagogiska yrkesroller; den specialpedagog som har mer specialläraruppgifter och den som arbetar med mer specifika specialpedagogiska arbetsuppgifter. Det empiriska materialet visar att om specialpedagogen arbetar med rektorer på skolor för yngre elever eller med rektorer som arbetar med äldre elever skiljer sig yrkesrollen och uppdragen. Skolledare med F- 6 skolor pratar mer om att de använder specialpedagogen som en speciallärare som undervisar hälften av sin arbetstid. Detta att yrkesrollerna sammanblandas lyfts också fram i olika rapporter. (Lansheim, 2010; von Ahlefeld Nisser, 2009) pekar också på att specialpedagogerna arbetar med specialläraruppdrag till större delen av sin arbetstid, alltså undervisar. Undervisningen sker enskilt, i grupp eller i klassen vilket också delvis motarbetar inkluderingstanken. Specialpedagoger som arbetar med de äldre eleverna handleder och arbetar mer med skolutveckling än sina kollegor på F-6 skolor. Utredningar av elever och lärmiljöer sker hos alla de undersökta skolledarna. ImplikationerSpecialpedagogens yrkesroll och uppdrag styrs mer av hur verkligheteten ser ut och hur det dagliga arbetet med elever i behov av stöd genomförs än vad teorin och vetenskapen kring yrkesrollen och uppdraget beskriver. Studien visar att det finns ett behov av att förtydliga specialpedagogens yrkesroll ytterligare för att skapa större förutsättningar för hen att arbeta mer utifrån den gällande examensförordningen.Nyckelord: Specialpedagogiska yrkesrollen, handledningsuppdrag, skolutveckling, förebyggande arbete, inkludering.

Vårt arbete Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jämföra två skolors arbete mot mobbning och ta reda på hur personalen upplever och tänker kring detta. Undersökningen bygger på intervjuer med sex personer på två olika skolor, för att få en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och biträdande rektor, två pedagoger och elevvårdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jämfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de använder sig utav. På ena skolan använder de en modell som är inspirerad av Farstamodellen och på den andra skolan samarbetar de med organisationen Friends. Genom intervjuerna har vi fått ta del av personalens tankar och kunnat uppmärksamma bland annat att alla de vi intervjuade har en gemensam syn på mobbning och anser att det ständigt ska bevakas. Trots att skolorna har tydliga likabehandlingsplaner kunde vi se i resultatet att personalen inte har tillräcklig kunskap inom de olika metoderna skolorna använder sig utav för att arbeta mot mobbning. Det framgick också en tydlig bristande kommunikation mellan skolledningen, pedagogerna och elevvårdarna. Dessutom såg vi hur ansvaret för att ta tag i ett mobbningsfall på båda skolorna, ofta sköts vidare till någon annan.