The female labour is still a rather unexploited resource in many parts of the world. Unleashing women’s potential, giving them the possibility to start their own enterprises would increase the economic growth. Not only does women's entrepreneurship foster greater equality in the world but it also creates a more versatile economy. Sweden is considered to be one of the most equal countries in the world; still, entrepreneurship is an area with sharp gender differences, especially in some industries. The manufacturing industry is highly male-dominated in most parts of Sweden. Yet there is one municipality, the municipality of Åre, in which the female entrepreneurs comprise nearly 50 percent of the manufacturing industry entrepreneurs. The aim of this thesis is to analyze what drives women in the municipality of Åre to become entrepreneurs and to identify the underlying causes for why they choose the manufacturing industry. After having interviewed five women in Åre who owned manufacturing businesses and after collecting general data about Åre, our study indicated that the most important factors for their business start-ups were the entrepreneurial traditions, the social networks and the presence of role-models and mentors. The same factors are said to be the essence of the famous Spirit of Gnosjö, but the Spirit of Gnosjö has shown not to favour women entrepreneurs whilst women entrepreneurs in Åre has shown to benefit from these factors. Furthermore, in Åre the women were driven to become entrepreneurs mainly as a quest for self-realization and independency.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet. Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s. att man tar ett socialt ansvar som man inte tjänar något på. Somliga företag använder begreppet “hållbarhet” hellre än CSR. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara fenomenet CSR inom bankerna och få större insyn vad det innebär fören bankverksamhet samt hur viktigt det är för bankerna att ha CSR i sin verksamhet. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi dels samlat in data i form av intervjuer med CSR ansvariga i Handelsbanken och Swedbank samt den fackliga organisationen Finansförbundet. Vi har även hämtat data från litteratur och vetenskapliga artiklar. Bankerna försöker göra egna tolkningar av begreppet CSR. Trots att Swedbank och Handelsbanken väljer att använda två olika begrepp så går det att se att grundtanken är den samma. Det som skiljer sig mellan dessa två banker när det gäller CSR är vilka projekt man väljer att involvera sig i när det kommer till de olika ansvarsområdena. Allmänheten kan även se mer av Swedbanks CSR arbete, som sticker ut lite mer än Handelsbankens.

Forskningsfråga: Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning? Syfte: Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar. Metod: För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet. Slutsatser: Studien kommer fram till att revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta. Det är företag i en viss storlek som utgör potentiella klienter för hållbarhetsredovisning. Revisorer utövar ett stort inflytande över sina klienters val av att upprätta en hållbarhetsredovisning, men ännu större inflytande har revisorer över de uppföranderegler och riktlinjer som väljs. Studien kan vidare konstatera att revisorer delar inflytandet att påverka företag, med andra intressenter. Angående uppförandekoder och riktlinjer kan vissa trender urskiljas och studien kan konstatera att revisorer tydligt föredrar vissa metoder. Detta avspeglas även i företagens val av arbetsmetoder för att upprätta och granska sin hållbarhetsredovisning.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor. Den manliga normen kring entreprenörskap kan ha en hämmande effekt, men påverkar de facto inte kvinnors intention till företagande. Studiens mest betydelsefulla upptäckt är att det finns ett statistisk säkerställt samband mellan kön och intention till företagande. Oddsen är 2,15 gånger högre att en man vill bli entreprenör, jämfört med att en kvinna vill bli entreprenör.

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet. Avsaknaden av transpararens försvårar kontroller av fabrikernas arbete med uppförandekoder. Ju längre bak i värdekedjan man vill kontrollera desto svårare blir det. Lön, diskriminering, mänskliga rättigheter är frågor som företag har svårt att påverka då det är frågor som ligger hos staten. Svenska modeföretag har kommit en lång bit i sitt ansvarstagande men det finns mycket kvar att göra för att övervinna de svårigheter som ligger i vägen för implementeringen av hållbarhet.

Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgångsfaktor för Born global-företag. Med utgångspunkt i detta antagande undersöks på vilka olika sätt entreprenören bidrar till företags snabba internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger på intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns både likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmärkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba internationaliseringen av Born globals är en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmågan att kunna tillvarata internationella affärsmöjligheter. Studien visar att antagandet om att entreprenören tycks vara en framgångsfaktor stämmer och vi har kommit fram till att det är viktigt att i detalj studera och analysera entreprenören för att förstå vad det är som frambringar fenomenet Born globals.

Kommunala bolag och kommunala koncerner har blivit allt mer vanligt förekommande i svenska kommuner. Det finns olika anledningar till varför kommuner väljer att bedriva sina verksamheter i aktiebolagsform, vilka bland annat är att det blir en tydligare struktur i organisationen samt att det ger skattemässiga fördelar att bilda koncerner av de kommunala bolagen. Att kunna dra fördel av de skattemässiga fördelarna förutsätter att de kommunala bolagen kan ge utdelningar samt koncernbidrag inom den kommunala koncernen, möjligheter som står föreskrivna i både aktiebolagslagen och inkomstskattelagen. Dessa fördelar väljer självfallet kommuner att utnyttja samt väljer kommunerna att även ha avkastningskrav på sina bolag. De kommunala bolagen måste således leva upp till kommunernas krav på avkastning. Självkostnadsprincipen står föreskriven i 8 kap. 3 c § kommunallagen och stipulerar att en kommun inte får ta ut högre avgifter för sina produkter och tjänster än vad det kostar att erbjuda desamma. Frågan uppkommer således om kommunernas avkastningskrav på sina bolag är förenliga med självkostnadsprincipen? Syftet med min uppsats har varit att undersöka självkostnadsprincipens syfte samt undersöka vilka kostnader som skall ingå i en självkostnadsberäkning, vilket skulle leda till svaret på uppsatsens främsta frågeställning och syfte; undersöka om kommunernas avkastningskrav på sina kommunala bolag är förenliga med självkostnadsprincipen. Jag har även valt att diskutera kring om självkostnadsprincipen helt bör tas bort från svensk kommunalrätt eller om principen bör utformas på ett annat sätt. Av min analys framkommer att syftet med att införa självkostnadsprincipen i lagtext, från att tidigare ha framkommit ur rättspraxis, var att skydda konsumenterna från monopol-prissättning. Lagstiftarens syfte med att införa principen i lag finner jag är aningen märklig eftersom alla de verksamheter som kommunerna företar sig är långt ifrån att enbart finnas på monopolära marknader, där enbart kommunerna finnas. Kommuner bedriver även verk-samheter på den öppna marknaden och på dessa marknader blir självkostnadsprincipen inte till hjälp för konsumenterna, utan blir istället en käpp i hjulet och skapar en snedvriden konkurrens. Jag finner, i min analys, att självkostnadsprincipen istället är till för att skydda kommuninvånare mot en dubbelbeskattning, eller förtäckt beskattning som det kallats i rättspraxis. I min analys kommer jag även fram till att de kostnader som får inkluderas i en självkostnadsberäkning är alla de direkta och indirekta kostnader som från en företags-ekonomisk synvinkel går att inkludera. Från förarbeten har det även framkommit att ränta på insatt kapital kan inkluderas i en självkostnadsberäkning, således är kommunernas avkastningskrav på de kommunala bolagen är tillåtna. Min slutsats är att avkastningskrav på kommunala bolag, tillsammans med utdelningskrav och utdelningar, är tillåtna utifrån förarbeten men borde inte vara tillåtna utifrån argumentationen om dubbelbeskattning. För en kommuninvånare spelar det ingen roll vad kommuner väljer att benämna den del som går in till kommunkassan genom utdelningar för, avkastning eller vinst. Det som borde spela roll är det faktum att avgiftskollektivet bekostar verksamheter som skattekollektivet tar del av, vilket är att benämna som dubbelbeskattning. Jag anser även att ett generellt undantag från självkostnadsprincipen borde införas för de verksamheter som kommuner driver och för verksamheter som inte är kompetens-överskridande. Ett generellt undantag skulle leda till att kommuner konkurrerar på samma villkor som det privata näringslivet. Ett sådant undantag skulle även leda till att svensk rätt blir mer förenlig med EU-rätten. Avslutningsvis lämnar jag förslag på att de verksamheter som kommuner får bedriva utifrån sin kompetens skall skrivas in i lag, såsom lagstiftaren redan har gjort med vissa verksamheter genom speciallagstiftning. En lagstiftning som ger utrymme för subjektiva bedömningar skapar en rättsosäkerhet och mitt förslag skulle leda till att rättssäkerheten för kommuninvånare och det privata näringslivet ökar.

Begreppet organisationsdemokrati har gett upphov till en uppsjö av tolkningar, vilka inte sällan varit motstridiga. Medan en teoribildning ser en symbol för organisationsmedlemmens rätt till medbestämmande ser en annan ett retoriskt grepp att nyttja för den organisationsledning som önskar ökat medlemsengagemang. Oavsett angreppssätt tenderar emellertid den organisationsdemokratiska praktiken att uppfattas som oförmögen att leva upp till de högt ställda idealen. Med hänvisning till att sådana slutsatser dragits mot bakgrund av en viss förförståelse för organisationsdemokratins avsikter ämnar följande studie även undersöka vilka idéer som konstituerar ett organisationsdemokratiskt anspråk. Först därefter menar författarna att en analys av idéernas praktiska förutsättningar blir meningsfull. Studien riktar uppmärksamhet mot en ideell intresseorganisation som har en uttalad demokratisk ambition. Med utgångspunkt i bland annat organisatoriskt deltagande, managementteori, och politisk teori har en kvalitativ tematisk analys av intervjumaterial genomförts. Studien gav upphov till slutsatsen att även om den organisationsinterna tolkningen av begreppets beskaffenhet kan reduceras till ett behov av regler och principer, kan de svårligen omsättas i en praktik. Svårigheten tolkas som ett resultat av att vissa komponenter i den organisatoriska konstruktionen, som strider med de demokratiska idéerna, inte är förhandlingsbara.

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen. Effekterna söks i en ekonometrisk paneldataanalys där 284 av Sveriges kommuner följs över en tidsperiod om drygt 20 år. I modellerna skattas andelar av arbetslöshet, inkomst och egenföretagare mot andelen elever i fristående gymnasieskola i föregående perioder med hjälp av en Fixed Effect Model. Vi finner ett negativt samband mellan elevandelen och arbetslöshet och en positiv påverkan på inkomst av andelen elever. Effekterna på inkomsten är svagare än de är på arbetslösheten, och styrkan i effekterna skiljer sig beroende på vilken fördröjning vi antar i modellen. Effekten på egenföretagande varierar i skattningarna i olika riktningar beroende på vilka förklaringsvariabler vi inkluderar utöver elevandelar från olika perioder. Genom våra regressioner finner vi förklarande samband men vi har svårigheter att bevisa en rådande kausalitet. / Previous research has shown significant improvements in grades for the students in municipalities that have a larger percentage of their students in independent schools. Based on these results, we run the hypothesis that higher grades are a result of an increased level of knowledge and that this increased level of knowledge should lead to effects in the entire municipality. This paper analyses how unemployment, median income and enterprise in Sweden's municipalities have been affected by the increased competition in the school market. Our hypothesis is that a higher share of students in independent high school lowers unemployment and raises incomes. We also examine the effect on the rate of enterprise in the municipality due to the share of students. The effects have been searched in an econometric panel data analysis in which 284 of Swedish municipalities are followed over a period of 20 years. The models are estimated with percentages of unemployment, income and enterprise compared with the percentage of students in independent high schools in previous periods using a Fixed Effect Model. We find a negative relation between the students and the percentage of unemployment and a positive relation between income and the proportion of students. The impact on earnings is weaker than it is on unemployment and the effects vary depending on the delay we assume in the model. The effect on enterprise varies in estimates with different directions depending on the explanatory variables we include in addition to student shares from different periods. Through our regressions we find connecting relationships but we have difficulties in proving an existing causality.

<p>Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap. Undersökningen genomfördes genom en intervju med ekonomichefen på Saab Barracuda AB på plats vid huvudkontoret i Gamleby. I uppsatsen presenteras teorier kring kunskap, Knowledge Management och multinationella företag med dotterbolag. Utifrån dessa teorier analyserades Saab Barracuda AB:s syn på och strategier för tillvaratagande, spridning och skapande av kunskap. I vår undersökning fann vi att man inom Saab Barracuda AB inte arbetar med strategier för kunskapsspridning, men att det ändå fanns en del inslag av spridning på det sätt det beskrivs i teorierna. Det var dock förvånande att se att ett så framgångsrikt företag, vars främsta resurs ansågs vara kunskap, enligt oss endast omedvetet hanterade kunskap. Kunskapsvinster var mer en bieffekt av andra strategier. Det framgick även tydligt av undersökningen att e-post är det verktyg som användes mest frekvent vid utbyten och interaktion.</p>