Asien har en enorm tillväxttakt som under senare år har lockat många utländska investerare och företag. Kina är ett av de länder i Asien som har haft starkast tillväxt och har även den överlägset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingsländer i tillväxtstadiet, har är den brist på infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utländska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskräcker fortfarande vissa utländska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har därför varit att studera vilka faktorer som påverkat lönsamheten för de svenska företagen på den kinesiska marknaden. Utifrån en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform påverkat lönsamheten. Resultaten från undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helägt dotterbolag trots att joint ventures haft en något bättre lönsamhet. Resultatet från undersökningen visade också att företag med en högre grad av lokalanpassning hade en bättre lönsamhet. Resultaten från studien kunde också bekräfta ett tydligt samband mellan företag med stor internationell erfarenhet före etableringen och en högre lönsamhet, dock fann undersökningen inget samband mellan företagens tidigare erfarenhet av Kina och dess lönsamhet.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra? Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden. Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun. Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva. Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar och följer kommunerna upp näringslivsarbetet? Vad gör kommunerna för att påverka attityderna till företagande hos tjänstemän, skolor och allmänhet? Påverkar anställningsformen hos näringslivsutvecklarna deras arbete? Är det lättare att driva näringslivsarbete i kommuner där det finns tillväxtbranscher?

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur de obligatoriska teknikkurserna, ”Teknik, människa, samhälle” samt ”Teknikutveckling och företagande” är utformade, med avseende på läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp, på ett antal gymnasieskolor runt om i landet. Detta har gjorts dels med hjälp av en enkätundersökning och dels genom en analys av de läroböcker som genom enkäten framkom som de mest använda i kursen ”Teknik, människa, samhälle”. Resultatet visar på att kursernas upplägg skiljer sig åt med avseende på vilka läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp på de olika skolorna i undersökningen men att samtliga uppfyller de kursmål som är satta för de båda kurserna. Den arbetsmetod som främst används i båda kurserna är projektarbete. En slutsats man kan dra av arbetet är att elever från olika skolor möter olika teknikområden beroende på var skolan är belägen i landet vilket kan ge effekt på den bild eleven får av vad det innebär att arbeta med teknik och teknikutveckling.

No description available.

Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet. Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation. Studien visar att den komplexa naturen hos begreppet CSR ger utrymme för lärande inom arbetet med CSR men visar även att det finns en ambivalens i de upplevelser som framgått om huruvida CSR som begrepp verkligen bidrar till lärande på arbetsplatsen. Dock visar studien på att det finns potential till lärande i arbetet med CSR.

In most countries around the world, women owned businesses form an important and significant part of the overall entrepreneurship. Entrepreneurship is fundamental for the prosperity of a country and for that reason there are constant efforts in order to create a favourable and equal business condition. The knowledge about entrepreneurship is continuously increasing and has, among other things, resulted in perceptions of who is an entrepreneur, what constitutes growth, and strategies for how gender equality in entrepreneurship should be promoted. The increased knowledge, and the specific strategies and targeted measures designed to increase women's share in the business world seem, however, not to have resulted in a more equal entrepreneurship. The purpose of the present study is to identify and analyze factors that are considered to affect start-up and growth decisions of women and men, and, to propose a conceptual model that shows how gender-linked beliefs (i.e. fallacies) about entrepreneurship growth and support systems can be obstacles for gender equality in entrepreneurship. Respondents in the thesis are entrepreneurs, women and men, in the county of Jämtland. The results from the five papers in the thesis show that women and men have a high passion and a strong self-efficacy to start businesses but that women's passion is negatively affected because of a higher risk perception. Another important result is that growth can be considered from a qualitative perspective where growth involves both a quest for survival and personal development. Women entrepreneurs do want employment growth but the condition for that is that they need access to a fair support system already in the previous lifecycle phases. The results further show that the current support system comprises a narrow definition of growth and that gender questions do not seem to have had an impact when allocating government funds. Together, the above results help to dispel some of the existing conceptions of reality. The thesis concludes: Women, as well as men, possess the passion and the self-efficacy to start and growth a business, but women are not perceived as potential growth entrepreneurs, and therefore they only receive a fraction of the total business support. This leads to a higher risk perception which cancels out the influence of passion on women’s start-up decision. Previous strategies for business equality in Sweden do not seem to have been successful. Instead strategies must be reshaped and based on a conception of reality where both women and men are considered growth entrepreneurs. Keywords: entrepreneurship, women entrepreneurs, risk, passion, self-efficacy, gender equality, business life cycle, business support system. / I de allra flesta länder runt om i världen utgör kvinnors företagande en viktig och betydande andel av det totala företagandet. Eftersom entreprenörskap och företagande är grundläggande för ett lands välstånd pågår ständigt ett arbete för att skapa ett gynnsamt och jämställt företagsklimat där kvinnor och män har lika rättigheter och förutsättningar. Kunskapen om entreprenörskap och företagande ökar kontinuerligt och har bland annat resulterat i föreställningar kring vem som är entreprenör, vad som avses med utveckling och tillväxt i ett företag, samt strategier för hur ett jämställt företagande ska främjas. Den ökade kunskapen samt de särskilda strategierna som syftar till att öka kvinnors andel i företagsvärlden verkar dock inte ha resulterat i ett mer jämställt företagande. Till exempel startar män, årligen i Sverige, dubbelt så många företag som kvinnor. Avhandlingens syfte är att identifiera och analysera faktorer som anses påverka att kvinnor och män startar och utvecklar företag i olika utsträckning samt att föreslå en förklaringsmodell som visar hur genusbundna föreställningar (läs villfarelser) kring entreprenörskap, tillväxt och stödsystem kan utgöra hinder för ett jämställt företagande. Respondenter i avhandlingen är företagande kvinnor och män i Jämtlands län. Resultaten från avhandlingens delstudier visar bland annat att både kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta företag men att kvinnors passion för att starta företag påverkas negativt på grund av en högre riskuppfattning. Ett annat resultat är att tillväxt kan betraktas ur ett kvalitativt perspektiv där tillväxt kan innefatta såväl en strävan efter överlevnad som personlig utveckling. Företagande kvinnor uttrycker att de vill ha sysselsättningstillväxt i sina företag men det förutsätter att de får ta del av ett rättvist stödsystem redan i tidigare faser i företagets livscykel. Resultaten visar vidare att dagens stödsystem utgår från en snäv definition av tillväxtbegreppet samt att jämställdhetsfrågor inte verkar beaktas när statliga medel fördelas. Ovanstående resultat hjälper tillsammans till med att slå hål på några av de föreställningar om den verklighet som för närvarande råder för företagande. Avhandlingens slutsats är följande: Kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta och utveckla företag men då företagande kvinnor inte uppfattas som potentiella tillväxtföretag får de endast ta del av en bråkdel av det totala företagsstödet. Detta leder till att de uppfattar högre risker med företagande, vilket också neutraliserar den identifierade effekt som passionen annars har för att starta företag. Den förda strategin för ett jämställt företagande i Sverige verkar inte ha varit framgångsrik. Strategier bör därför omformas och baseras på en verklighetsbild där såväl kvinnor som män betraktas som entreprenörer som startar och driver tillväxtföretag.

Mängden resurser som förbrukas i dagens samhälle är ett problem. I Sverige förbrukas resurser som motsvarar två och ett halvt jordklot. Det är en ohållbar utveckling och FN har bland annat satt upp målet att halvera avfallet fram till år 2030. Matavfallet uppgår till 1,3 miljoner ton per år i Sverige och det sägs att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, det är därför viktigt att alla bidrar. Hållbart företagande är ett begrepp som blivit allt vanligare inom svenskan och har myntats för att visa vikten av långsiktigt hållbara företag där miljöpåverkan som kopplas till risker och affärsmöjligheter för företagen vägs in. Nya metoder för styrning har vuxit fram, däribland den cirkulära ekonomin. En cirkulär ekonomi har som syfte att efterlikna naturens egna kretslopp i så hög utsträckning som möjligt. Grundtankarna innebär bland annat att all energi som används kommer från förnybar energi, att nyttja resurser till dess fullo tills det inte går att använda mer och därefter ska naturen kunna bryta ner materialen. En cirkulär ekonomi syftar till effektiv resursanvändning som även inkluderar ekonomiska fördelar. Näringslivet har ett stort ansvar i att visa framfötterna för att få fler att våga följa efter och göra en förändring. Det krävs åtgärder inom livsmedelsbutiker för att minska på svinnet och studien fokuserar därför på hur livsmedelsbutiker kan minska på matsvinn genom tillämpning av cirkulär ekonomi och avfallshierarkin.

Den här studien ämnar besvara frågeställningen om kriminalitet har en inverkan på företagandet i Sveriges kommuner mellan 2008 och 2018, studien använder sig av teorier från New institutional economics och resultat från tre tidigare studier för att underbygga sin hypotes om att kriminaliteten påverkar företagandet negativt. Kriminalitet operationaliseras genom antalet rån, inbrott och fall av skadegörelse per capita. Företagande operationaliseras genom antalet anställda i handelsnäringen per capita. Hypotesen testas i resultatet genom OLS-regressionsanalyser med fem olika kontrollvariabler. Studien kommer till slutsatsen att kriminaliteten har en svagt negativ effekt på företagandet, men att denna effekt troligtvis beror på bakomliggande variabler i en kedja av kausala mekanismer snarare än ett särskilt stort direkt samband. / This study tries to answer the question if criminality has an effect on business in Swedish municipalities between the years of 2008 and 2018. The study uses theories from New institutional economics and results from three earlier studies to reinforce the hypothesis that criminality affects businesses negatively. Criminality is operationalized as the number of robberies, burglary and vandalism per capita. Businesses are operationalized as the number of people hired within the trade and market sector per capita. The hypothesis is tested through OLS-regression analysis with five different control variables. The study comes to the conclusion that criminality has a weak negative effect on business, but that this effect probably is caused by underlying variables in a chain of causal mechanisms rather than by a considerable amount of direct connection.

Ett viktigt mål för Sveriges näringsliv är att det ska finnas samma möjligheter för kvinnor som män att driva företag, men trots detta finns det tydliga exempel på att kvinnor diskrimineras både på arbetsmarknaden och som företagare. Tidigare forskning konstaterar att företagande har en stark manlig identitet och att det kvinnliga företagandet ifrågasätts än idag. Vidare fastställer tidigare forskning även att kvinnans roll i samhället är att dra den tyngre lasten med hemarbetet utöver sitt företagande och sin karriär. Denna studie syftar därför till att undersöka och skapa en ökad förståelse för hur jämlikheten mellan kvinnligt och manligt företagande har sett ut under perioden 1990–2020. Undersökningsperioden är intressant eftersom flertalet statliga satsningar på svenskt företagande gjordes under tiden. Studiens empiriska material är hämtat från de två dagstidningarna Aftonbladet och Dagens industri som båda var prominenta under perioden. Materialet skildrar hur kvinnligt och manligt företagande uppfattas i den offentliga diskussionen, och det empiriska underlaget analyseras i sin tur utifrån den teoretiska referensramen om genus och diskursiva formationer. Undersökningen har dels genomförts genom en kvantitativ ansats för att beskriva företagandets närvaro i det offentliga samtalet, dels genom en kvalitativ fördjupning av källmaterialet för att lyfta vilka värderingar som uttrycktes om kvinnligt företagande. Den kvantitativa slutsatsen är att begreppens frekvens korrelerar med de politiska förhållandena i den offentliga debatten. Slutsatsen för den kvalitativa undersökningen är att det har gjorts en avgörande skillnad i synsättet på företagare baserat på deras kön. Kvinnors företagande och kompetens förminskas i de båda dagstidningarna och de avgörande skillnaderna mellan könen är att kvinnor förväntas ta större ansvar och hållas ansvariga för familjesituationen, samt att företagande i sig har en strikt manlig kodning, vilket i sin tur kan leda till att färre kvinnor orkar, vill eller har tid till att starta och driva företag.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning att möta det entreprenöriella behovet av drivkrafter som för svenskt näringsliv framåt. Skolverket (2022b) beskriver vikten av en entreprenöriellt präglad skola som ger elever möjlighet till kreativitet och skapande. Forskning inom entreprenörskap i skolan belyser svårigheter som finns för att forma en skola med entreprenöriell nyfikenhet. Ekonomiprogrammet är ett gymnasialt teoretiskt program som enligt Gy11 (2019) ska ge elever möjlighet att praktiskt driva företag, dock visar tidigare forskning på didaktiska utmaningar för att låta elever arbeta i en process. Med denna studie vill jag ta reda på hur vi lärare på ekonomiprogrammet arbetar för att eleverna på ett teoretiskt program ska få praktisk erfarenhet av företagande. Studien utgår från en entreprenöriell teoretisk referensram med perspektiv på hur entreprenörskap definieras, realiseras och lärarens roll i elevens entreprenöriella process.Studiens empiriska material utgörs av intervjuer med tre ekonomilärare samt efterföljande klassrumsobservationer. I studien framkom att ekonomilärarna ansåg att stora delar av ekonomiprogrammet kan genomföras praktiskt för att låta eleverna utveckla entreprenöriella kompetenser. Studiens slutsats är att lärare inom ekonomiprogrammet arbetar praktiskt i högre uträckning än vad tidigare forskning hänvisat till och det finns en önskan om att utveckla det ytterligare. Det visade sig dock finnas en osäkerhet kring kopplingen till skolans kunskapskrav och traditionella didaktik när ett teoretiskt program vill bli mer praktiskt.