<p>Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective?</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed.</p><p>Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska Handelsbanken. The study is a case study of Svenska Handelsbanken and their management control system.</p><p>Results: Management without budgets can, in several cases, work more effective compared to traditional management. Through a plain focus at relative goals and a high degree of responsibility to the individual can the organisation perform with a higher effectiveness? Finally we present a suggestion on such a working method and what it ought to be contained.</p> / <p>Bakgrund: Budgets har varit ett centralt styrmedel för organisationer under lång tid. Under senare tid har dock dess relevans alltmer ifrågasatts. Hur styrs då en verksamhet utan budgets och vilka andra alternativ finns till en budget? Kan dessa i så fall fungera mer effektivt?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur budgetlös ekonomistyrning skiljer sig från traditionell budgetstyrning och hur ett sådant styrsystem i så fall är utformat. Vidare ämnar vi förklara vad orsakerna till sådan styrning är samt presentera en generell modell för hur budgetlös styrning kan bedrivas.</p><p>Genomförande: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med sju personer med olika befattning inom Svenska Handelsbanken. Undersökningen är en fallstudie av Svenska Handelsbanken och dess nuvarande ekonomiska styrsystem.</p><p>Resultat: En ekonomisk styrning utan budgets kan i många fall fungera bättre en traditionell ekonomistyrning samt vara mindre resurskrävande. Genom ett tydligt fokus på relativa mål samt stort handlingsutrymme för individen kan organisationen bedrivas mer effektivt. Ett förslag på en sådan arbetsmetod samt vad den bör innehålla presenteras i undersökningens slutsats.</p>

<p>Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau.</p><p>A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action.</p><p>This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups.</p><p>The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises.</p><p>The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study.</p><p>On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise.</p> / <p>Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling.</p><p>Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande.</p><p>Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse.</p><p>Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.</p>

No description available.

<p>Avsikten med denna uppsats är att beskriva hur svenska företag arbetar inför en etablering på den saudiarabiska marknaden. Uppsatsen lägger fokus på planeringsstadiet och behandlar därför främst <em>marknadsanalysen</em>, som genomförs i ett tidigt skede i expansionsprocessen. Uppsatsen ämnar även beskriva de marknadsförhållanden som råder i landet samt klarlägga de specifika områden som svenska företag måste undersöka extra noggrant i begynnelsestadiet av en etablering i Saudiarabien. Undersökningen bygger på intervjuer med personer på företagen Midroc Europe (industriell konsultning), Max AB (hamburgerkedja) och organisationen Exportrådet. Samtliga respondenter har bidragit till att ge bättre förståelse för hur svenska företag utför en marknadsanalys inför etablering i Saudiarabien. Uppsatsen studerar marknadsanalysen med utgångspunkt i nationell, kulturell och branschbaserad fakta. Undersökningen visar att en utförlig marknadsanalys är avgörande för om ett företag kommer att lyckas med sin verksamhet i Saudiarabien. Resultaten visar även att den saudiarabiska marknaden öppnar upp för stora affärsmöjligheter om företagen är medvetna om och anpassar sig efter den rådande kulturen. De saudiarabiska myndigheterna efterfrågar internationellt företagande då de strävar efter att landet ska bli mer aktivt inom andra branscher än oljeindustrin. Bland det mest centrala som svenska företag bör ta hänsyn till ingår att välja rätt samarbetspartner, respektera religionen, utforma precisa avtal samt att vara flexibla vid förhandlingar. </p>

Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective? Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed. Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska Handelsbanken. The study is a case study of Svenska Handelsbanken and their management control system. Results: Management without budgets can, in several cases, work more effective compared to traditional management. Through a plain focus at relative goals and a high degree of responsibility to the individual can the organisation perform with a higher effectiveness? Finally we present a suggestion on such a working method and what it ought to be contained. / Bakgrund: Budgets har varit ett centralt styrmedel för organisationer under lång tid. Under senare tid har dock dess relevans alltmer ifrågasatts. Hur styrs då en verksamhet utan budgets och vilka andra alternativ finns till en budget? Kan dessa i så fall fungera mer effektivt? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur budgetlös ekonomistyrning skiljer sig från traditionell budgetstyrning och hur ett sådant styrsystem i så fall är utformat. Vidare ämnar vi förklara vad orsakerna till sådan styrning är samt presentera en generell modell för hur budgetlös styrning kan bedrivas. Genomförande: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med sju personer med olika befattning inom Svenska Handelsbanken. Undersökningen är en fallstudie av Svenska Handelsbanken och dess nuvarande ekonomiska styrsystem. Resultat: En ekonomisk styrning utan budgets kan i många fall fungera bättre en traditionell ekonomistyrning samt vara mindre resurskrävande. Genom ett tydligt fokus på relativa mål samt stort handlingsutrymme för individen kan organisationen bedrivas mer effektivt. Ett förslag på en sådan arbetsmetod samt vad den bör innehålla presenteras i undersökningens slutsats.

Bakgrund: En pågående centralisering av handeln sker med en förflyttning av handel från landsbygd och mindre orter till större städer. Denna urbanisering beror på bland annat de stordriftsfördelar som större butiker och köpcentra erhåller. Den ökade konkurrensen i städerna påverkar därför handeln på mindre orter och kan riskera att utarma denna helt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur handelssituationen på en mindre ort kan se ut då stark konkurrens föreligger från närbelagda orter samt att kartlägga alternativa förbättringsmöjligheter som skulle kunna tillämpas för att nå ökad lönsamhet. Metod: Fallstudien utgår ifrån en abduktiv ansats där en kvalitativ undersökning har gjorts med sju respondenter. Även en kvantitativ undersökning har genomförts med 25 deltagande företag. Slutsats: På den mindre orten upplevs konkurrensen både genom kraftig extern konkurrens från närliggande orter och en intern konkurrens från andra företag på den egna orten. Ett samarbete mellan företagarna kan bestå i att anordna gemensamma aktiviteter och att tillsammans marknadsföra orten under ett varumärke. För att detta ska fungera behövs att en person är särskilt avsatt för detta ändamål, då kan samarbetet leda till bättre resultat och bättre sammanhållning inom orten. / Background: An ongoing centralization of the trade is carried out with a movement of trade from rural areas and smaller towns to larger cities. This urbanization depends, among other things, on the economies of scale that larger stores and shopping centers receive. The increased competition in the cities therefore affects the trade in small communities and may be likely to impoverish the whole. Purpose: The purpose of this study is to describe what the trade situation in a small town looks like when there is a strong competition from nearby cities and to identify alternative improvement options that could be applied to achieve increased profitability. Research method: The case study is based on an abductive process in which a qualitative study has been made with seven respondents. A quantitative survey has also been carried out with 25 participating companies answering the survey. Conclusion: In the smaller town the competition in experienced by both a strong external competition from nearby cities and an internal competition from other companies in the own town. Collaboration between entrepreneurs can be to organize joint activities and to jointly market the trade in the town under one trademark. For this to work it is required that one person is earmarked for that purpose, then the cooperation can lead to better results and better cohesiveness in the town.

No description available.

Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau. A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action. This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups. The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises. The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study. On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise. / Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling. Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande. Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse. Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.

How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society. / Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp av den kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.