Ideella idrottsföreningar har länge varit en viktig del av det svenska samhället, men möter idag utmaningar i form av ekonomiska svårigheter och minskat ideellt engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningen av föreningsdrivna ridskolor kombinerar företagsstrategier med sitt ideella syfte. En tabell med idealtyperna ideell förening och företag har applicerats på en fallstudie av två föreningsdrivna ridskolor och två aktiebolagsdrivna ridskolor i Uppland. De aktiebolagsdrivna ridskolorna stämmer enligt teorin in på idealtypen företag till skillnad från de föreningsdrivna ridskolorna som överensstämmer med båda idealtyper. Deras organisationsform kan istället definieras som blandformen hybrid. De föreningsdrivna ridskolorna väljer den kombination av företagsstrategier och ideella metoder som bäst tillfredsställer det ideella syftet oavsett om metoderna är företagsekonomiska eller föreningslika.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process. Utvecklingen som råder gör att den traditionella föreningsformen utmanas.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management. Antaganden om idéer från den privata sektorn kan implementeras på organisationer som sjukhus vars syfte inte är att gå med vinst skapar en viss obalans i strukturen på verksamheten.

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Utifrån vad som kom fram delade jag upp resultatet och diskussionen i olika huvudpunkter. Resultatet visar bland annat att lärare inom skolor i samma kommun har helt olika arbetssätt gällande bedömningen av de nationella proven. En annan tendens är att lärarna anser att proven tar mycket tid från undervisningen, och efterlyser någon typ av speciallösning för att dels hinna med allt administrativt arbete kring proven, dels undvika att proven tar alltför stor del av kurserna. Vidare finns en positiv grundsyn till proven och dess funktion, men samtidigt en frågande inställning till vad dokumentationen och kontrollrättningarna egentligen leder till. En annan slutsats är att skolans språkbruk och organisation går mot en företagisering som innebär ett närmande av företagsvärldens sätt att se på utvärdering och målstyrning.

<p>In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals.</p> / <p>I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.</p>

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals. / I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade. Studien är avgränsad till de individuella racketsporterna tennis, badminton och bordtennis och studien avgränsades geografiskt till Örebro län. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom tre kvalitativa intervjuer som genomfördes med personer som varit verksamma i föreningslivet under flertalet år och som hade stor kännedom om sin förenings situation. Empirin analyserades med hjälp av en egenskapad undersökningsmodell.   Slutsatsen av studien är att de undersökta föreningarna upplever att ideella idrottsföreningar närmar sig företagisering främst i och med att de har ett större fokus på ekonomin och att de har fler anställda. Hur stor företagisering som upplevs beror på hur väl utvecklad föreningen är och hur pass stor föreningen är. Företagisering kommer troligen leda till att de ideella insatserna i föreningarna kommer att minska eftersom det upplevs att ingen vill arbeta utan ekonomisk ersättning i en företagiserad verksamhet. De viktigaste faktorerna att arbeta med för att behålla de ideella insatserna är enligt studien att satsa på att skapa gemenskap, sprida engagemang, anordna kringaktiviteter för medlemmarna, aktivt förmedla föreningens värderingar samt utveckla styrelsearbetet. Faktorer som enligt studien påverkar om ideella föreningar närmar sig företagisering är om de har anställda, har timavlönade tränare, upplever att de har minskade bidrag samt att de har utvecklingsambitioner. Andra faktorer som inverkar är om föreningen har tillgång till egen idrottsanläggning, tydlig individualisering, har ett starkt varumärke samt en aktiv och kompetent styrelse. / The voluntary sports clubs have an important position in our society as they contribute to the development of sports talent, individuals and group dynamics. In Sweden there is a general trend that the voluntary involvement decreasing causing that sports clubs and organizations find it difficult to recruit new volunteers. This causes that the voluntary sport clubs have to change from their voluntary run organization and instead start to use the same kind of organization to run and control the activities as small business companies. The purpose of this study is to increase the understanding of how voluntary sports clubs are experiencing that they are approaching business-like forms. It is also to provide guidelines on how voluntary run sports clubs will work to the voluntary contributions also in the future, and to locate which factors that most contribute to the approaching business- like forms. This study is limited to the individual sports tennis, badminton and table tennis and to the area of Örebro County, Sweden. Three qualitative interviews were conducted with persons who have been active and who have good knowledge of their respective club activities. The empirical data were analyzed using a self-created analysis model. The conclusion of the study is clubs included in this study experience that they are approaching more business-like forms primarily due to that they have an increased focus on financial, and that hey have increased the number of employees. Their experiences depend largely on number of members, economical turnover and the present organization. This principal change in running the sports club will most likely lead to that the volume voluntary efforts in the studied sports clubs will be reduced because they experience that less are willing to work without remuneration in business-like organizations. The most important factors to work with to maintain the voluntary efforts are according to the finding in this study is to focus on creating a unity, sharing commitments, common activities for the members, active discussions about ethical values with the organization and the sport itself, and to develop the work in the board. The most important factors affecting the sports clubs when approaching more business-like philosophy and forms or not depends on whether they have employees, remunerated coaches and on the their future plans of expanding the activities and financial turnover. Additional factors are whether the club has access to their own sport facility or not, if the members prefer individualization, and if the club has a strong brand and an active board.

This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault‟s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management. When it comes to distribution of the official funds there has been no actual change after the reform, according to our empirical data. There may have been a change in terms of language and work methods. Our data also shows that there is a cumulative view on the concept of culture as an instrument for other parts of the society or other political areas. The culture does not stand independently; it is given the right to exist through the cause of something else.