This study aims to search for a relationship between enterprise value and capital structure. It specifically targets the Swedish stock market OMXS small cap, observing 48 companies listed on the market between the years 2014-2019. The methodology used is a multiple regression analysis with the dependent variable being the enterprise value and the independent variable being the debt to equity ratio along with five other mediating variables.  The result of the analysis show a statistically significant but negative relation between enterprise value and debt to equity ratio, generating evidence supporting the pecking order theory. / Denna studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan företagsvärde och kapitalstruktur. Urvalet för studien är bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS small cap, där 48 bolag identifierats mellan åren 2014-2019. Metoden som applicerats för att undersöka denna studie är en multipel regressionsanalys där den beroende variabeln är företagets värde och den oberoende variabeln är skuldsättningsgraden samt ytterligare fem oberoende variabler.   Regressionsresultatet visar på ett statistiskt signifikant samband mellan företagsvärde och skuldsättningsgrad som även är negativt, vilket genererar bevis som stöder pecking order teorin.

<p>Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16.</p><p>Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt.</p><p>Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet.</p>

Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde. IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16. Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt. Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet.

In this thesis, we explore the proprietary Environmental, Social and Corporate Governance (ESG) scores and analyze their impacts on firm valuation using the sample of 166 companies operating in 35 emerging and frontier markets. Three methods of ESG scores, Principal Component Analysis and regression analysis are used. The results indicate an economically significant relationship between the overall ESG measure and firm value mainly driven by the “Environmental” and “Capital allocation” sub-scores. An exploratory principal component analysis and an extensive list of firm characteristics is also employed in our regression analysis to address problems identified in previous studies - construct validity and endogeneity. The PCA revealed dominance of Environmental and Social components in the variance of the total ESG score. Finally, the strengths and weaknesses of proprietary ESG score and PCAderived index are recognized based on sector- and region level comparison and the opportunities to improve the ESG scorecard framework are identified. / In den uppsatsen, forskning går på Environmental, Social and Corporate Governance (ESG) poäng och analyserar deras påverkan på företagsvärdering genom att använda ett urval av 166 företag som verkar i 35 frontier och tillväxtmarknader. Tre metoder av ESG mätning, Principal Component Analysis och regressionsanalyser tillämpades. Resultat tyder på ett ekonomiskt signifikant förhållande mellan totala ESG mätning och företagsvärdering vilket drivs av miljö och kapitalallokering delpoäng. Principalkomponentanalys och en utförlig lista av företagsegenskaper tillämpades också i våra regressionsanalyser för att adressera problem identifierade i tidigare studier - begreppsvaliditet och endogenitetsproblem. PCA tydde på dominans av miljöoch sociala aspekter i varians av den totala ESG poängen. Avslutningsvis, styrkor och svagheter av ESG-poäng och PCA-härlett index baserat på bransch- samt regionaljämförelser och möjligheterna för förbättring av ESG-mätning ramverk identifierades.

I takt med att samhället står inför en alltmer digitaliserad vardag har cyberattacker blivit alltmer påtagliga. Cyberattackerna vars vanligaste former tar skepnad genom utpressningstrojaner, nätfiske, skadlig programvara och överbelastningsattacker kostar samhället avsevärda resurser. Attackernas skador kan kosta företag på flera sätt och är i många avseenden svåra att kvantifiera. Direkta kostnader vid driftstopp och utbetalda lösensummor visar sig direkt som påtagliga utgifter. Men även indirekta kostnader genom försämrat rykte, känsliga data röjs och reducerad produktivitet bland de anställda. I denna studie undersöks cyberattackers påverkan på aktiekurser hos svenska företag mellan åren 2010–2023, där studien använder sig av tre olika händelsefönster. Det ändamålsenliga sambandet som studerats har varit ifall den kumulativa abnormala avkastningen på de 28 observerade företagen är lägre efter händelsedagen då cyberattacken inträffat jämfört med innan händelsedagen. Dessutom studeras sambandet i informationsasymmetrin mellan insynspersoner hos det attackerade företaget och marknadens investerare för att se ifall insynshandel förekommer. Urvalet för de observerade företagen som attackerats gjordes manuellt och börsdatan hämtades från databasen Refinitiv Eikon. Tidigare forskning på området är geografiskt spridd och inte tidsenlig vilket resulterar i varierande resultat som inte är tidstrogna. Detta kan försvåra appliceringen av studiens resultat, på andra aktiemarknader, eftersom aktiemarknader skiljer sig åt såväl som att andra faktorer kan spela en betydande roll. I teorikapitlet presenteras de valda teorierna; Hypotesen om den effektiva marknaden, informationsasymmetri, modellen för prissättning av kapitaltillgångar, Fama French trefaktormodell och diskonterat kassaflöde. För att genomföra studien på ett forskningsetiskt korrekt sätt, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etiska aspekterna och det positivistiska paradigmet som ligger till grund för studien. Tillämpningen av källkritik, forskningsetisk och samhällelig relevans såväl som sanningskriterier framställs. Studien genomförs i form av en händelsestudie med tre olika händelsefönster. Den abnormala avkastningen beräknas med hjälp av en estimering av den förväntade avkastningen från CAPM-modellen. För att testa studiens hypoteser använder författarna sig av statistiska testerna; regressionsanalys, T-test och Wilcoxons teckenrangtest. Vidare testas även huruvida den kumulativa abnormala avkastningen påverkas av publikationen av ett pressmeddelande, författarna finner ej stöd för att detta påverkar den kumulativa abnormala avkastningen. Författarna genomför även tester specifikt utformade för att påvisa förekomsten av insynshandel innan cyberattacken offentliggjorts och finner att detta förekommer. Slutligen kommer författarna, efter en gedigen analys, fram till att det finns ett negativt samband mellan en cyberattack och ett företags börsvärde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskningsresultat inom ämnet.

Bakgrund Rörelsekapitalet är ett företags livsnerv, det kan öppna upp för nya affärsmöjligheter; upprätthålla och förbättra kundrelationer samt föra nya produkter och teknologi till marknaden. Samtidigt kan dess hantering vara avgörande för om företaget riskerar att bli insolvent och gå i konkurs. Hur rörelsekapitalet hanteras är därmed av yttersta vikt för ett företag, då det påverkar företagets lönsamhet, likviditet och risk. Detta borde vara av intresse för investerare som vill maximera sin avkastning och för företagsledare som önskar maximera verksamhetens genererade vinst. Syfte Studiens ämnar analysera vikten av rörelsekapitalets hantering för nyintroducerade svenska företag och hur det påverkar deras finansiella prestation och värdeutveckling i en tid av ekonomisk tillväxt. Metod Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Finansiella data kommer analyseras över en tidsperiod på fem, fyra eller tre år beroende på när företagen introduceras på börsen vilket gör det till en longitudinell studie. Vidare används korrelationsmatris och regressioner för att analysera variablernas samband och därmed besvara studiens syfte. Slutsats Resultatet pekar på ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och lönsamhet, positivt samband mellan rörelsekapitalshantering och likviditet samt ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och värdeutveckling. / Introduction Working capital is the life blood of a company. It is an enabler of business opportunities; a sustainer and improver of businessrelations and also an envoy of new products and technology. The management of working capital decides if a company might become insolvent or even file for bankrupcy. How the working capital is managed is therefore of utmost importancet to a company, since it detirmines the company's performance, liquidity and risk. Hence, it should be of import to prospect investors that want to maximize the return of the investment and also decision makers who wishes to maximize the operational profits. Purpose The purpose of this study is to analyze the importance of efficient working capital management and its effect on financial performance and firm value for Swedish IPO companies during an economic boom. Methodology This is a quantiative study utilizing a deductive approach. Financial data is analysed over a period of five, four or three years depending on when the IPO occured, which classifies this as a longitudinal study. A correlation matrix and regressions will be used to establish the relationships between the variables and thereby fulfill the purpose of the study. Findings The resuslts indicate a negative correlation between CCC and profitability, a positive correlation between CCC and liquidity and a negative correlation between CCC and Tobin's Q.

Syfte Studien avser att undersöka ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Utifrån resultatet presenterat i denna studie nås en djupare förståelse för hur företagetsstyrning av ägarstruktur och kapitalstruktur påverkar företagsvärdet. Metod Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Studien baseras på 263 företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm, sett över åren 2017–2019. Sekundärdata hämtas och analyseras med hjälp av statistiska modeller. Resultat diskuteras med stöd av teoretisk referensram. Slutsats Studiens empiriska resultat visar att ägarstruktur och kapitalstruktur har en signifikant negativ inverkan på företagsvärde. Däremot har ägarstrukturen en icke-signifikant effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Studien kan därför inte bekräfta att kontrollägare har en väsentlig inverkan på ledningens finansieringsbeslut.  Studiens bidrag Studien visar att ägarstruktur och kapitalstruktur var för sig kan användas som styrmedel för att nå ett högt företagsvärde. Området är outforskat för företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm. Studien ger därför empiriskt underlag för hur dessa företag i praktiken bör styra ägarstruktur och kapitalstruktur för att maximera företagsvärdet. Studien finner dock inget bevis för ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. / Purpose The study aims to examine the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value. Based on the results presented in this study, a deeper understanding is reached of how companies' governance of ownership structure and capital structure affects firm value. Method The survey is conducted according to a quantitative research method. The study is based on 263 companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm over the years 2017-2019. Secondary data is retrieved and analyzed using statistical models. Results are discussed on the basis of a theoretical frame of reference. Conclusion The empirical results of this study show that ownership structure and capital structure have a significant negative effect on firm value. On the other hand, ownership structure has a non-significant effect on the relationship between capital structure and firm value. Therefore, this study can not confirm that control owners have a significant impact on financing decisions made by management. Contribution This study shows that ownership structure and capital structure separately can be used as instruments to achieve high firm value. This is an unexplored area for companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm. Therefore, this study provides an empirical basis for how these companies in practice should govern ownership structure and capital structure in order to maximize firm value. However, the study found no evidence of the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value.

Titel: Corporate Social Responsibility (CSR): påverkan på lönsamhet. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Ruaa Mohammed &amp; Suhaib Nasrallah Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syftet: Frågor kring miljö och hållbarhet har blivit alltmer intressant hos företag och intressenter. Därför blev CSR viktig för företag att ta hänsyn till och för att kunna legitimera sig. Denna studie syftar till att studera sambandet mellan CSR och lönsamhet, mätt med lönsamhetsmåtten (ROA och ROE) inom två geografiska områden. Vi kommer att undersöka i vilket område är sambandet mellan variablerna starkast för året 2021. Metod: Studien bygger på en kvantitativ undersökning, där sekundära data har samlats in för 461 bolag inom USA och EU från databasen Refinitiv Eikon för året 2021. Därefter används statistikprogrammet SPSS för att behandla beräkningen av studiens resultat. Resultat &amp; Slutsats: Resultatet för denna studie jämfört med tidigare studier visar att det råder ett svagt negativt samband mellan CSR och lönsamhet i både USA och EU mätt i ROA som inte kan statistiskt säkerställas på grund av att signifikans saknas. Däremot är sambandet neutralt i USA och EU mätt med ROE, det vill säga att det inte alls finns något samband mellan variablerna. Sammantaget för denna studie förekommer det ingetsamband mellan CSR och lönsamhet då signifikans saknas. Studiens slutsats finner att det inte går att påvisa att CSR kan bidra till förbättrat lönsamhet i båda länderna. Dessutom visar det framkomna resultatet att sambandet inte påverkas av skillnaderna i deinstitutionella systemen. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse av företagsekonomiskforskning genom att göra en omfattande studie om huruvida tillämpning av CSR påverkar företags lönsamhet mätt utifrån lönsamhetsmåtten. Samt ger ytterligare förståelse för sambandet mellan CSR och lönsamhet genom en jämförelse mellan EU och USA. Förslag till framtida forskning: Eftersom studien har sina begränsningar kan det finnas möjligheter för framtida forskning. Ett förslag för framtida studier är att studera forskningsämnet under flera år med flera modeller och flera variabler, ett tips är att studera lönsamhet utifrån andra mått.

Prioritering av systemkrav är en viktig fråga vid utnyttjandet av resurserna på systemutvecklingsavdelningar. Problem uppstår när antalet krav som ska prioriteras är fler än de systemutvecklingsresurser som finns tillgängliga. Således måste de systemkrav som företag vill få utfört av sin systemutvecklingsavdelning prioriteras på ett strukturerat sätt. För att göra det strukturerat behövs stöd i form av regelverk, ramverk och metoder för prioriteringsarbetet. Problemet är att det finns inga ramverk som ger detta stöd idag. Examensarbetsrapporten utforskar vilka beståndsdelar ett ramverk ska bestå av för att stödja prioritering av systemkrav. Syftet är att skapa ett ramverk för att införa ett strukturerat beslutsstöd med prioriteringsmetoder. En väl utformad forskningsstrategi tillämpas innehållande tre olika forskningsfaser: utforskande, utformande och utvärderande. Forskningsfaserna vägleder arbetet i rätt riktning och ser till att motverka validitetshot som riskerar uppstå. Forskningsmetoden är av kvalitativ och induktiv karaktär. Fakta inhämtas genom litteraturstudier, intervjuer och förstudie, som analyserades ur vilket en första version av ramverkets beståndsdelar utformas. Utvärderingsintervjuer görs med respondenter som har mångårig erfarenhet av prioritering inom systemutveckling. Intervjuerna visar på att företag, oavsett bransch, har liknande förutsättningar och strukturer för att applicera ramverket. Det framtagna ramverkets första version valideras som relevant, lämpligt samt funktionellt för prioritering av systemkrav med mindre justering. Efter en analys av utvärderingen skapades en slutgiltig version av ramverket för prioritering av krav i systemutvecklingsprojekt benämnt PaKS. Resultatet från utvärderingen visar att PaKS är lämpligt, fullständigt och användbart i sin generella utformning där respondenterna bidragit med förslag för ytterligare utformning. / Prioritizing system requirements is an important issue for utilizing resources in system development departments. Issues arise when the number of requirements to prioritize are more than there are resources available in the system development department. Thus, the system requirements that a company want carried out by the system development department must prioritized in a structured way. To make prioritization structured, support is required in the form of regulations, framework and methods for prioritizations. Today there are no frameworks that provide this support. This study explores which components a framework should consist of to support the prioritization of system requirements. The aim is to create a framework for implementing structured decision support with prioritization methods. A well designed research strategy containing three different research phases is used: exploration, design and evaluation. The research phases guide the work in the right direction and aim to counteract validity threats that may occur. The research method is of a qualitative and inductive nature. Facts are obtained through literature studies, interviews and preliminary studies, which were analyzed from which a first version of the framework's components is designed. Evaluation interviews are conducted with respondents who have many years of experience of prioritization in system development. The evaluation show that companies, regardless of industry, have similar conditions and structures to apply the framework. The first version of the framework is validated as relevant, appropriate and functional for prioritizing system requirements with minor adjustments. Following an analysis of the evaluation, a final version of the framework for prioritization of requirements in system development projects, called PaKS, was created. The outcome of the evaluation shows that PaKS is useful in its overall design, in which respondents contributed proposals for further design.