Arbetet Tillämpning av batterilager som energitjänsten lastutjämnare är en litteraturstudie och en kvantitativ studie. I studien har driftkarakteristiken år 2015 hos en matvarubutik legat till grunden. Arbetet har syftat i att besvara frågan kring ett batterilagers lämplighet som agerade för lastutjämning. För att ta reda på det har batterilagersegenskaper kartlagts och dimensionering gjorts utifrån två olika driftfall. En ekonomisk besparingspotential har även beräknats utifrån de bägge driftfallen. Driftfallen har valts att kallas teknisk dimensionering och ekonomisk dimensionering. De tekniska dimensionerade lagerna har en lager storlek om 617 kWh och 555kWh vilket motsvarar 7,1% respektive 5,8% av den dagliga energianvändningen. För de ekonomiskt dimensionerade lagerna har en lager storlek om 597 kWh och 233kWh vilket motsvarar 6,8% respektive 2,8% av den dagliga energianvändningen. Den ekonomiska besparingspotentialen blir som störst för en blandad körning av de bägge driftfallen. Trotts att besparingspotentialen är uppskattade under ideala förhållanden med varken förluster eller degraderad prestanda lönar det inte sig att investera i ett batterilager för att enbart utföra tjänsten effektutjämning idag. Investering i ett batterilager för effektutjämning har potential att bli lönsam först när den kan tillgodose fler energitjänster eller när alternativkostnaden är förhöjd. / This thesis, is a study of battery energy storage and its use as energy source and smoothening of power fluctuation. Studies have been made as a systematic review and a quantitative study. The study has consisted of analysing the power characteristic from a supermarket in the city of Varberg during year 2015. The object has been to evaluate the energy storage and the power smoothing qualities. Therefore the battery energy storages characteristics have been evaluated in this systematic review. For the quantitative study, calculations of the energy storage sizes were made for two separate operation modes. The two different operation modes were named technical dimensioning and economic dimensioning. The function of the technical dimensioning was to smooth the power outlet from the grid, while the function of the economic dimensioning was to enable the supermarket to buy more energy during low-price hours. Based on monthly power characteristics, each dimensioning gave as a result two energy storage possibilities, one in medium and one in small size. The technical dimensioning resulted in battery energy storage of the sizes 617 kWh and 555kWh which is comparable to 7,1% and 5,8% of the daily energy usage of the supermarket. The economic dimensioning resulted in battery energy storage of the sizes 597 kWh and 233kWh which is comparable to 6,8% and 2,8% of the daily energy usage of the supermarket. For optimizing the economic savings, a variation of technical and economic operation mode are needed, depending on calculated power usage through the day and elspot prices. The study shows that a battery storage is difficult to finance. The calculated economic savings were estimated during ideal conditions and without power loss or loss in performance. As a conclusion from this study a battery storage may have a good payback if there are several energy services to be filled.

Urbaniseringen i Sverige under 1960–1970-talet medförde en kraftig ökning av byggandet och efterfrågan på bostäder och lokaler var stor. Idag utgör bostad- och service sektorn 40 % av den totala energianvändningen i Sverige. För att åstadkomma ett hållbart samhälle måste energieffektivisering av befintliga byggnader ske samt måste nybyggnationer utförs energieffektivt och sträva efter nära noll energibyggnader (NNE). Detta är viktigt för att energianvändningen skall minska samtidigt som miljöpåverkan blir låg. Viktigt är också att invånarna upplever ett bra inomhusklimat och en bra stadsmiljö att leva i. Examensarbetet omfattar en befintlig byggnad i Göteborg på Doktor Fries Torg 6,7 och 10, där flera verksamheter bedrivs. Projektet har utförts på teknikkonsultföretaget Energi Triangeln AB i samarbete med Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Huvudmålet med projektet är att utföra en energianalys som talar om hur energianvändningen ser ut för hela byggnaden. Genom att undersöka energianvändningen möjliggörs framtagande av åtgärdsförslag för att åstadkomma optimala energiförhållanden, minska energianvändningen och driftkostnaderna för kunden samt att främja hållbar utveckling i samhället. Resultatet för projektet presenteras med hjälp av data från fastighetsägaren, beräkningsfiler och formler inom ämnet Energiteknik i byggnader. Den avgörande fasen under arbetsgången har varit platsbesöken som utförts ett flertal gånger. Platsbesöken har innefattat besiktning av ventilationssystemen, värmesystemet, klimatskalet, verksamhetselen, fastighetselen och interna värmelaster för respektive verksamhet samt på vilket sätt verksamheterna bedrivs. Besöken underlättade arbetsgången då analyser av byggnaden möjliggjordes samtidigt som antagande och slutsatser om byggnaden kunde konstateras utefter branschstandard. Resultatet från projektet visar att byggnaden i nuläget har en energianvändning på cirka 133 kWh/m2, år och cirka 154 kWh/LOA, år. Med framtagna åtgärdsförslag har byggnaden en besparingspotential på cirka 54 % som motsvarar en energianvändning på 71 kWh/m2, år och 83 kWh/LOA, år. / The desire to buy housing and facilities in Sweden was high during the urbanization, which led to a large amount of buildings were built during the time. Today, the housing and the service sector accounts for 40 % of the total energy use in Sweden. To achieve a sustainable society and a sustainable building, energy efficiency of existing buildings needs to be done as well as new constructions needs to be performed energy efficiently and aim for near zero energy buildings (NNEs). This is important for reducing the energy use, and at the same time low the impact on the environment, while people feel a satisfactory environment. The project comprises an existing building in Gothenburg, where several activities are conducted at Doctor Fries Torg 6, 7 and 10. The project will be performed at the technology consulting company Energi Triangeln AB and the client of the project is Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. The main purpose of the project is to implement an energy analysis that shows how the energy use in the building is distributed. By examining the energy use, it is possible to develop action proposals to achieve optimum energy conditions, reduce the energy use and the operating costs for the customer by promoting sustainable development. The result of the project is presented using data from the property owner, calculation files and formulas. The decisive phase of the work has been the visits of the building, which were made a couple of times. The visits have included inspection of the ventilation systems, heating system, climate scale, business area, property area, the internal heating keys for the respective activity and the way in which the activities are conducted. The visits facilitated the workflow when analyzes of the building were made, as well as the assumptions and conclusions about the building could be identified according to the industry standards. The results from the project show that the building has an energy use of 133 kWh/m2 and approximately 154 kWh/LOA today. With action proposals, the building has a saving potential of approximately 54 % which corresponds to an energy use of 71 kWh/m2, year and 83 kWh/LOA, year.

För att minska den globala uppvärmningen bär utbyggnaden av förnybar energiproduktion en stor vikt i dagens samhälle. Av den anledningen är det av stor betydelse som nya tekniker för energiproduktion testas. För att undersöka huruvida dessa tekniker är effektiva och lönsamma är det viktigt att deras produktionsdata publiceras och görs tillgänglig för allmänheten. Det är anledningen till att det här projektet beställts från Ihus via STUNS energi. Projektidén var att samla in högfrekvent uppmätt produktionsdata från en soltracker, ett vindkraftverk och ett batterilager. Dessutom skulle väderdata samlas från en väderstation och solinstrålningsmätare för att sedan offentliggöra datan via STUNS Energiportal. För genomförandet av projektet användes en enklare dator för att ta emot information från olika sensorer. För att kommunicera med enheterna användes olika standardiserade kommunikationsprotokoll. Enheterna konfigurerades och kopplades in i datorn. Den insamlade datan bearbetades med en programmerad kod. Programmet sände iväg datan till en molnlagringsplattform för att sedan publicera den. Uppkoppling mot soltrackerns växelriktare samt pyranometern lyckades. Den insamlade informationen från de två enheterna publicerades sedan på Energiportalen. Väderstationen producerade data men kommunikation med det ursprungligt tänkta protokollet lyckades inte att upprättas. Genom ett annat protokoll erhölls värden, men inte genom den implementerade koden. Dessutom uppstod problem med batterilagret och vindkraftverket. Ingen information lyckades hämtas från någon av dem. I projektets gång har det samlats in mätpunkter var femte sekund för respektive enhet. Utifrån det erhållna resultatet kan de konstateras att vid högfrekvent insamling av väder- och produktionsdata, blir viktig information tydligare för vardera energiproduktionsenhet. Denna information kan gå förlorad vid lågfrekvent datainsamling. Det beror på vädrets hastiga fluktuation. En lågfrekventare datainsamling ger således en sämre uppfattning av hur värdena egentligen ändras med tiden.

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät. Varierande effektbehov och effektfaktor i tiden har också en signifikant betydelse för elnätets stabilitet.  Anpassning av drift i elnätet mot den turbulenta vinden ger ofta avvikelser på spänning och effektflöden, speciellt i extrema situationer där svaga elnät existerar. God samverkan med vindkraftverket och nätets varierande aktiva och reaktiva effektbehov till energianvändaren kan ge förutsättningar för god elkvalitet och därmed optimerad och säker drift med få avbrott över tiden. Ofta kan och är det mekaniska, elektrotekniska val i vindkraftverket och tillhörande elsystem som spelar en avgörande roll för hur lönsam investeringen blir under verkets tekniska livslängd. Nätägaren eftersträvar en god interagering mellan elnät och elproduktion som ger upphov till få medeltalsfel mellan avbrott och elfel, detta kallas i branschen för ”Mean time between failures” MTBF.  Enligt Svensk energi skall långsamma och snabba spänningsvariationer samt övertoner och erforderlig kortslutningseffekt utredas och jämföras mot de krav och villkor som råder vid elektrisk integrering av elproduktion i elnätet. Förstudien har kommit fram till två lämpliga anslutningsförslag med vindkraftsprojektering. Det beskrivs senare i rapporten förslag på två tillhörande Smart Grid varianter med energilagring för anslutningsförslagen i det befintligt svaga lokala elnätet. / To achieve a reliable and qualitative power conversion from the wind into electric power, a variety of factors and demands need to be obtained. Climatological and technological factors requires proper dimensioning and adjustment of the conversion technology, to harvest the greatest possible amount of energy and to be converted in a reliable and energy efficient way, that windmill owners, power grid owners require. The wind is as familiar an unpredictable power supply. The variations in intensity over time could mean a number of drive optimization problems with after-effects of the wind turbine, power grid and load. The consequences may depend on which type of technology that is installed in the different parts of the energy system. The area's power grid and varying power needs with characteristics over time, also has a significant importance. The turbulent wind gives deviations of voltage and power flow, especially in various extreme situations in weak power grids. Good interaction between the wind turbine and power grid with varying active and reactive power demand for the energy users, provides conditions for a good power quality and thus, an optimal and safe operation with few interruptions over time. It can be, and often is the mechanics, electro-technical choices in the wind turbine and associated electrical systems that play a critical role in how profitable installation is during the wind turbines technological life. The power grid owner strives for a good interaction between the power grid and electrical generation which rise for few faults between interruptions and errors. In the branch this is known as "Mean time between failures" MTBF.  According to the Swedenergy, harmonics, slow and fast voltage variations including required short-circuit power should be investigated and compared with those requirements and terms that prevails with electrical integration of power into the grid. The feasibility study has concluded two suitable power connection proposals including wind mapping research, later in this report it is described and suggested two related Smart Grid variants with energy storage for the two power connection proposals in the existing weak local grid. / Judith Saari var betygsättare på muntlig presentation.

Inom sjukvården används – precis som överallt där människor sover – sängkläder av hygienskäl. Problem med smittspridningar av typen multiresistenta bakterier (MRSA) och spridning av andra sjukdomar har drivit företag som Cellcomb i Karlstad AB till att utveckla engångssängkläder för att förhindra detta. Engångssängkläderna är skyddade av en biofilm som ska ge ökat skydd mot bakterier och fungerar som en barriär så att inte vätska tränger igenom. Problemet är att det inte finns mycket till underlag för hur engångssängkläderna står sig mot vanliga sängkläder ur miljösynpunkt. I dagsläget använder sjukhus traditionella sängkläder till sina patienter och sedan transporteras dessa till tvätteri och tvättas. Att tvätta och torka sängkläder är energikrävande och ett alternativ till detta skulle kunna vara att använda engångssängkläder. En förenklad LCA gjordes för att ta reda på om sängkläder tillverkade av bomull och polyester eller engångssängkläder tillverkade av polypropylen alternativt viskosmaterialet Tencel är det mest miljövänliga. För att ta reda på det gjordes studiebesök och data samlades in genom en litteraturstudie och från företag. Resultaten visade att i ett grundfall med Centralsjukhuset i Karlstad var energianvändningen för de tvättbara sängkläderna lägre än Tencel och försumbart lägre än polypropylen. Flera fall med känslighetsanalyser gjordes för att undersöka hur indata påverkade resultaten. Fallen visade att det kan variera vilket av alternativen som blir mest gynnsamt, framför allt när det gäller vilken typ av energi tvätteriet använder. Engångssängkläderna av Tencel visade sig vara bäst när det gällde andel förnybar energi följt av de tvättbara sängkläderna och sist polypropylen. Ur ett ekotoxicitets- och vattenanvändningsperspektiv blev båda engångssängkläderna mer gynnsamma än de tvättbara sängkläderna. Två slutsatser kan dras utifrån den här studien: de tre alternativen är likvärdiga energimässigt utifrån energianvändning, andel förnybar energi och de fallstudier som gjorts, men att engångssängkläderna står sig bättre när det gäller ekotoxicitet samt vattenanvändning. Den andra slutsatsen är att resultaten är fallberoende. En utökad studie skulle kunna göras med fler viktiga miljöparametrar och fler känslighetsanalyser. / In healthcare – as in any other place where people sleep – beddings are used for hygiene reasons. Problems with spreading of bacteria diseases such as multi resistant bacteria (MRSA) and various other diseases have pushed companies like Cellcomb i Karlstad AB to develop disposable beddings in order to prevent this. These disposable beddings are protected with a biofilm which serves as a barrier, preventing liquids to pass through. The problem is that there is not much information about how these beddings perform from an environmental perspective. At present, hospitals are using traditional beddings for their patients and are then transported to laundries for washing. This is an energy intensive process and as an alternative, disposable beddings could be used. A simplified LCA was used to find out if beddings made out of cotton and polyester or disposable beddings made out of polypropylene or a viscose material called Tencel was the most favourable from an environmental perspective. To achieve this, various study visits were performed along with a literature study and data collection from companies. The results showed that for a basic case performed with Centralsjukhuset i Karlstad the washable beddings used less energy than Tencel and negligibly less energy than polypropylene. Several case studies were performed in order to examine how different data could alter the results. The case studies showed that which of the alternatives became the most favourable varied depending on the case, especially regarding which kind of energy was being used in the laundry. The disposable beddings made out of Tencel proved to be the best alternative regarding the use of renewable energy, followed by the washable beddings and last polypropylene. From a perspective of eco toxicity and water use both of the disposable beddings turned out more favourable. Two conclusions could be drawn from this study: the alternatives are equally favourable regarding energy use, renewable energy use and the case studies that were performed, but the disposable beddings are more preferable concerning eco toxicity and water use. The second conclusion is that the results depend on which case is studied. An expanded study could be performed using more environmental parameters.

Photovoltaic Systems in Sweden has longbeen heavily dependent on subsidies and grants to bring in a profit for the investor. Production of excess electricity is a major reason for this as the compensation for excess electricity today is low. However, there are businesses that have an electricityneed that are particularly suitable for solar electricity. These businesses have an electricity demand when the sun shines the brightest and if the Photovoltaic System is properly scaled, the excess electricity can be minimized. A golf club is that kind of a business and this thesis aims to examinate the solar power potential for golf businesses in Sweden. Nine golf clubs was selected from different locations in Sweden. The load profiles from these golf clubs was simulated in the software HOMER against solar radiation data from each site. The system sizes that produces 5% excess electricity was calculated for each club. Finally the profitability for these systems was evaluated. The result shows that the golf clubs in Sweden can make profitable investments in PV systems without subsidies and grants. When the excess production is allowed to be 5% of the total production, solar electricity covers about 20 % of the yearly electricity need. For many of the clubs, the netpresent value is greater than the investment after 40 years. This means that the investment has more than doubled its value. Production price will be about 80 Swedish cents per kWh and the payback time is estimated to be 18 years. / Sveriges energisystem står inför en förändring. Enligt dagens miljöpolitik ska förnybara energikällor som vindkraft, bioenergi och solenergi på sikt ersätta kärnkraft och fossila energikällor. Solel står idag för en nästan obefintlig del av den svenska elmixen vilket främst beror på att priserna på solcellssystem tidigare har varit för höga. Höga subventioner har varit nödvändiga för att en investering inte ska innebära en förlust. Idag har systempriserna sjunkit till en nivå där en ekonomisk vinst är möjlig även utan subventioner. En förutsättning för en ekonomisk vinst är att solcellerna integreras på rätt sätt i verksamheten. För att en investering i ett solcellssystem ska vara ekonomiskt lönsam utan subventioner krävs det att producenten själv konsumerar den producerade elen. Det beror på att ersättningen för överproducerad el, så kallad överskottsel, i dagsläget inte motsvarar lönsamheten som uppstår då elen konsumeras av verksamheten själv. För att kunna få en låg andel överskottsel i produktionen krävs det att verksamheten i fråga har ett elbehov vid den tid då solcellerna producerar el, alltså då solen skiner som starkast. Examensarbetet är inriktat mot att studera verksamheter som, till skillnad från en normal villa, har ett elbehov under dagtid och under sommarhalvåret. En golfverksamhet har ett sådant elbehov och dessutom finns det stora markytor och flera byggnader i verksamheten, vilket är ett stort plus vid installation av solceller. Det fördelaktiga elbehovet medför att relativt stora solcellsanläggningar kan integreras i golfverksamheterna utan att det produceras för mycket överskottsel. För att bestämma golfverksamheters lämplighet för solelsproduktion i Sverige har 9 golfklubbars elbehov analyserats mot solinstrålningsdata från respektive plats. De nio klubbarna är valda från olika delar av landet för att påvisa skillnader i produktion och lönsamhet beroende på lokalisation. För varje golfklubb framtogs systemstorlekar som producerar omkring 5 % respektive 10 % överskottsel per år. I rapporten presenteras huvudsakligen resultaten för systemstorlekar med 5 % överskottsel eftersom en sådan mängd anses vara försumbar. Ekonomin för de framtagna systemen analyserades och presenteras i form av nettonuvärde vid livslängdens slut, produktionspris samt återbetalningstid. Resultaten från undersökningen visar att golfverksamheter i Sverige kan göra lönsamma investeringar i solcellssystem även utan subventioner eller bidrag. För många klubbar är nettonuvärdet större än investeringen efter 40 år, vilket innebär att investeringen har mer än dubblerat sitt värde. Produktionspriset hamnar på runt 80 öre per kWh och återbetalningstiden blir omkring 18 år. Med investeringsstöd är nettonuvärdet större än investeringen redan efter 25 år. Produktionspriset blir runt 60 öre per kWh och återbetalningstiden sjunker till omkring 10 år. Att göra en investering i solceller innebär inte bara en ekonomisk lönsamhet för investeraren. En investering medför också positiva fördelar för miljön då solceller producerar förnybar el. Stora delar av världen arbetar idag aktivt för att få in mer förnybar el i energisystemet. Sverige har som mål att 50 % av energianvändningen i Sverige ska försörjas av förnybara energikällor år 2020. Idag är drygt 40 % av energiförsörjningen förnybar, vilket innebär att det återstår en del arbete tills målet är uppfyllt. Om golfklubbar i Sverige utnyttjar sitt fördelaktiga elbehov och investerar i solceller kan de bidra till att målet uppnås samtidigt som de gör en god ekonomisk affär. Därför rekommenderas det att Sveriges golfklubbar ser över sina möjligheter att integrera solcellsystem i sina verksamheter.

The task of this master thesis was to investigate the possibility of using transparent solar panels as windows and how they compare to other solar energy technologies. The idea is then to use the UV and IR light to produce energy while letting the visual light pass through. With this also receiving the advantage of less indoor heating of the building and therefore a decreased need for cooling. To make it into a more concrete example the Sergelhuset building in Stockholm, Sweden was chosen as an example. The investigation was made through a solar irradiation simulation for four different cases and an environmental analysis of the alternatives. The result is that the most common way of mounting polycrystalline modules, is the most cost effective alternative but it might not be so good from an environmental perspective in Sweden because of the already low g CO2eq/kWh and not the best location for solar panels. Façade mounted CIGS perform well in energy production but the high investment costs set it down. However, it is better than polycrystalline panels from an environmental perspective. The semitransparent CdTe window will be hard to make economically viable and from an environmental perspective it is debatable. The transparent alternatives focus its absorption on UV and IR light but there are also semi-transparent alternatives that uses also part of the visible light, which makes it not completely transparent.

In order to combat global warming and climate change issues and facilitate economic prosperity in the same time, it is important to understand the possible tradeoffs between economic growth and environmental degradation. In this thesis, we evaluate the hypothesis of an N-shaped environmental Kuznets curve (EKC). Using panel data analysis, we investigate the relationship between CO2 emissions, GDP per capita, renewable energy consumption, technological development, trade, and institutional quality for 74 countries over the period of 1994 to 2012. We find (i) evidence for the Nshaped EKC when using pooled OLS regressions for all income groups but upper-middleincome countries; (ii) heterogeneous results regarding the N-shaped EKC across income groups and quantiles when using quantile regressions; and (iii) a clear and consistent negative relationship between renewable energy and CO2 emissions, indicating the importance of promoting greener energy to combat climate change. / För att bekämpa klimatförändringar och samtidigt möjliggöra ekonomiskt välstånd är det viktigt att förstå de möjliga avvägningarna mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I denna uppsats utvärderar vi hypotesen om en N-formad miljökuznetskurva (EKC). Med hjälp av paneldataanalys undersöker vi förhållandet mellan koldioxidutsläpp, BNP per capita, förnybar energi, teknologisk utveckling, internationell handel och institutionell kvalitet för 74 länder under perioden 1994 till 2012. Vi finner (i) bevis för en N-formad EKC för alla inkomstgrupper förutom övre medelinkomstländer när poolad OLS används som skattningsmetod; (ii) heterogena resultat gällande en N-formad EKC, både mellan och inom de olika inkomstgrupperna, när vi använder oss av kvantilregressioner; och (iii) ett tydligt och konsekvent negativt förhållande mellan förnybar energi och koldioxidutsläpp, vilket pekar på vikten av att främja grönare energi för att kunna bekämpa klimatförändringar.

Biogas is an expanding sector within the broad field of agriculture and animal production. Small-scale biogas offers local combined power and heating production and the substrate is transformed into high-quality biological fertilizer. This bachelor thesis focuses on a pig farm in south-western Sweden, where biogas is produced from pig manure, evaluates and suggests ways of optimizing the process and investigates whether investing in an upgrading plant would be a feasible and more cost-efficient option. The results show that the biogas plant is working well, although the production differs from the original plans. This shows in turn that planning and examining the basic conditions before making the investment is of great importance, as well as monitoring and keeping detailed statistics of the running process. Logistical factors make optimizing the process through additional substrates difficult. The thesis shows that investing in a Biosling upgrading plant would be a profitable option, supposing that the upgraded gas is sold via the natural gas infrastructure. Furthermore, many farmers are interested in producing their own fuel for tractors and other machines, which offers more future alternatives for the upgraded biogas. However, biogas producers in Sweden today are not offered any particular subsidies, which makes it especially hard for small-scale producers.

Käppala wastewater treatment plant (WWTP) has, during a few years, observed an increase in organic loading rate (OLR) in the mesophilic anaerobic digester R100, due to an increased load to the WWTP. The digestion of primary sludge at Käppala WWTP is today high loaded, with a high organic loading rate (OLR) and low hydraulic retention time (HRT). This study aims to evaluate the effect of the maximum OLR and the minimum HRT for the anaerobic digestion of sewage sludge and to investigate further actions that can be taken into consideration in case of process problems in the digestion. The study consists of (a) a practical laboratory experiment of 6 pilot-scale reactors to investigate how the process stability is affected when the OLR increases and the HRT decreases. (b) A mass balance calculation based on the energy potential in the feeding sludge and the digested sludge. (c) A study of the filterability of the digested sludge. (d) The construction of a forecasting model in Excel, to predict when digester R100 will reach its maximum OLR and minimum HRT. The result of the study shows that the maximum OLR for Käppala conditions is 4.9 g VS dm-3 d-1, meaning that R100 will reach its maximum organic load around the year 2031. An OLR of 4.5-4.9 and an HRT of 12 days is optimal for R100, according to the present study. Keeping the anaerobic digestion process in balance is vital when it comes to the outcome of energy in the anaerobic digestion process. Pushing the process to produce more gas can become counterproductive since a high OLR can lead to process imbalance, which in turn leads to low biogas production. Imbalance in the digestion process can occur fast; therefore, the margin for overload in the anaerobic digestion process must be significant. The methane concentration in the converted biogas and the pH level in the reactor are the best stability parameters for the conditions at Käppala. Ammonia is the less efficient stability parameter since it did not predict or detect any instability during the experimental process. Furthermore, the OLR and HRT have a significant impact on the needed quantity for dewatering polymer. The higher digestion of organic material in the sludge, the bigger the need for the polymer to take care of the rest material.