Tidigare har kärnkraftspolitiken i Sverige legitimerats genom att kärnkraften framställts som det enda energislaget som både är koldioxidneutralt och effektivt nog att förse den svenska industrin med el till konkurrenskraftiga priser. Eftersom kärnkraften under de senaste åren utsatts för allt hårdare konkurrens från effektiv och koldioxidsnål förnybar energi finns det goda skäl att förvänta sig att den senaste förändringen av svensk kärnkraftspolitik - beslutet att avskaffa effektskatten - legitimerats genom nya sätt att skapa mening kring kärnkraften och kärnkraftspolitiken. I den här studien undersöks därför hur beslutet att avskaffa effektskatten legitimerades inom den energipolitiska policyeliten och hur det skiljer sig från tidigare sätt att legitimera kärnkraftspolitiska beslut. 12 semi-strukturerade intervjuer och ett textmaterial bestående av 13 remissvar, en statlig utredning och en politisk överenskommelse har analyserats med hjälp av Carol Bacchis ”Whats the problem represented to be?”-metod samt ett poststrukturalistiskt metodologiskt och teoretiskt ramverk. Studien visar i likhet med forskning från andra länder där kärnkraft utsatts för hård konkurrens från förnybar energi att ett nytt sätt att framställa kärnkraften, där den framställs som nödvändig för elsystemets tekniska funktionssätt på grund av dess förmåga att leverera effekt, blivit det mest centrala sättet att legitimera kärnkraftspolitiken inom policyeliten i anslutning till avskaffandet av effektskatten. Studien visar även att ett nytt sätt att legitimera kärnkraftspolitik med hänvisning till att undvika snedvridande ingrepp i elmarknaden återkommer inom policyeliten, men att det finns olika bilder av vad som utgör ett snedvridande ingrepp. Framställningen av kärnkraften som koldioxidneutral framstår som mindre central än tidigare.

EU har, genom antagandet av paketet för ren energi 2019, erkänt värdet och potentialen hos lokala energisamhällen inom Europeiska unionen. Det har observerats vara ett lönsamt verktyg för de europeiska medborgarna att direkt kunna delta i energiomställningen. Betydelsen av medborgarnas deltagande i kampen mot klimatförändringar har fastställts som avgörande och som en andra pelare bredvid uppifrån-och-ner-strategin genom Parisavtalet 2015. Denna uppsats fastställer definitionen och funktionen av lokala energigemenskapersom en del av den europeiska klimatstrategin. Svenska energimarknadsinspektionen har nyligen släppt en rapport och ett förslag om genomförandet av lokala energigemenskaper i Sverige. Jag tycker att förslaget är otillräckligt och otillfredsställande mot bakgrund av målet och syftet bakom EU-direktiven. Värdet av detta verktyg har inte erkänts i förslaget. Genom att granska deras förslag har jag hittat ett par viktiga aspekter som bör beaktas, särskilt för gemenskaper för förnybar energi, när de implementeras i Sverige. Bland annat bör Sverige göra en vidare utredning kring de ekonomiska incitamenten, möjligheten att förvalta och äga eget nät samt lokala energigemenskaper i relation till de nationella klimatmålen och Sveriges behov. Avslutningsvis kunde konstateras att det finns en hel del att reflektera över innan implementeringen kan färdigställas i Sverige. Anförda aspekter i denna uppsats är långt ifrån uttömmande och avser enbart de aspekter jag funnit särskilt viktiga. För att lokala energigemenskaper ska nå framgång, särskilt gemenskaper för förnybar energi, förutsätter det att Sverige är beredd på att ändra sin nuvarande strategi, men också inse att det finns ett behov av förändring. / EU have, through the adoption of the Clean energy package 2019, recognized the value and potential of local energy communities within the European union. They have been observed to be a profitable tool for the European citizens to be able to directly participate in the energy transition. The importance of the citizens participation in the fight against climate changes have been established as crucial and a second pillar beside the top-down approach through the Paris Agreement. This essay aims to determine the definition and function of local energy communities as a part of the European climate strategy. The Swedish Energy Markets Inspectorate has recently released a report and proposal on the implementation of local energy communities in Sweden. I have found the proposal inadequate and unsatisfactory in the light of the goal and purpose behind the EU directives. The value of this tool has not been recognised in the proposal. By reviewing their proposal, I have found a couple of key aspects that should be heeded, especially concerning Renewable energy communities, when implemented in Sweden. For example, it is deemed necessary that Sweden needs to further investigate the economic incentivesfor these communities. Further investigation is also needed regarding the possibility for Renewable energy communities to own and govern their own grid. Local energy communities as a tool to achieve the national climate goals and to solve other energy-related issues in Sweden should be explored. Finally, we can ascertain that there are several aspects to reflect further upon before the finalization of the implementation of local energy communities. Aspects touched upon in this essay is far from exhaustive and reflect those that I have deemed to be of utmost importance. To unlock the potential of local energy communities and ensure their success, especially concerning renewable energy communities, Sweden must be prepared to change their current strategy as well as realize the need for said change.

This project aims to examine the demands of the new NollCO2-certification from a practicalpoint of view and to identify what it would mean for a real estate company to certify newconstructions according to NollCO2. Through investigation of a case-study object, a newbuilding at ICA Fastigheter, both climate impact and possible climate compensation measuresare analyzed in order to investigate how net-zero balance can be reached by 2045. By executing life cycle assessments and sensitivity analyses, both performed using MicrosoftExcel, the carbon footprint of the case-study building is evaluated within the NollCO2-certification framework. The project examines climate compensation measures related to bothenergy efficiency measures, and grid delivered renewable electricity. In the investigation,climate compensation measures are put in relation to both the NollCO2-framwork and ongoingsustainability work at ICA Fastigheter. The results show that there are many possibilities to decrease a building’s carbon footprint. Thegreatest decrease is retrieved by choosing materials with less carbon emissions such as greenconcrete or fiberglass insulation. In comparison to the case-study building’s original 512 tonsCO2eq, effective energy usage supplied from a green energy source can reduce the climateimpact further to approximately 415 tons CO2eq. To reach net-zero balance, offsite energyproduction can be installed. A solar park would need to produce 505 – 657 MWh which woulddemand approximately 15 000 - 20 000 square meters and cost 3.8 – 4.7 million Swedishcrowns. If ICA Fastigheter instead chooses to invest in wind power, the energy productionneeded would be 486 – 634 MWh, approximately 3% of the total production of an averagewindmill in Sweden. By investing in efficiency measures in existing buildings net-zero balancewould be reached with the expected expenses being a minimum of 7.6 million Swedish crowns. When analyzing the result of this case-study it is evident that an implementation of the NollCO2-certification is possible for ICA Fastigheter. However as of now, there are too many estimatesfor the result to be reliable. When taking ICA Fastigheter’s current long-term plans into accountit is evident that the most suitable climate compensation measure is to develop their energyefficiency projects in existing buildings. Efforts to increase energy efficiency in the real estateportfolio currently has a functioning workflow but must be improved to work as a sufficientclimate compensation measure when the number of new constructions aiming for the NollCO2-certification increases.

This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden. It lists some of the challenges of positive and negative character that owners of small hydro are facing today. The last is to find out the owners' plans for their business for the future.The basis for the analysis is a literature review, visits to hydropower plants and interviews with owners and a questionnaire. The questionnaire was answered in the spring of 2011. 128 hydropower owners with together 165 plants participated. This represents about 9 % of the total amount of small scale hydropower plants. The owners rank economy, new environmental ruling, requirements for fish ways and lack of time as the biggest challenges. The owners' concern about the new environmental ruling ispreceded by a debate on the subject in which some County Boards (Länsstyrelser) raised theissue. 38 % of plants in the survey have fish ways and another 7 % plan to get it in within a period of 10 years.Small hydropower produces about 4.3 TWh per year. Calculations made on the respondents' answers show that 80% of plants have the potential to increase its effect. 55% plan to do so within 10 years. If the plants in the survey are representative for the industry as a whole, small scale hydropower in the range of 0 - 2 MW, has a potential to increase its production by 6.1 TWh per year. / I detta arbete studeras den småskaliga vattenkraften i Sverige med ett fokus på de mindre verkenmed en effekt upp till 2 MW. Studien har tre syften. Den skall beskriva den småskaliga vattenkraftverksbranschen i Sverige. Den skall redogöra för några av de utmaningar av positiv och negativ karaktär som ägare av småskalig vattenkraft står inför idag. Det tredje är att ta reda på ägarnas planer för framtiden. Som underlag för analysen ligger en litteraturstudie, besök i kraftverk och intervjuer med ägare samt en enkät. Enkäten besvarades under våren 2011 av 128 vattenkraftsägare med tillsammans 165 verk. Detta utgör ungefär 9 % av det totala antalet småskaliga vattenkraftverk. Ägarna rankar ekonomi, krav på nytt miljötillstånd, krav på fiskväg och brist på tid som de största utmaningarna. Ägarnas oro för krav på nya miljötilltsånd har föregåtts av en debatt i ämnet där ett antal länsstyrelser krävt detta. 38 % av verken i undersökningen har fiskväg och ytterligare 7 % planerar att skaffa det inom 10 år. Det finns en stor spridning i ägarnas bakgrund, utbildning och hur man kom in i branschen. Generellt har ägarna ett stort teknikintresse. De vanligaste utbildningarna är inom teknik, lantbruk eller elektriker. En tredjedel av ägarna är i pensionsåldern. Den småskaliga vattenkraften producerar ungefär 4,3 TWh per år. Beräkningar som har gjorts på respondenternas svar visar att 80 % av verken har en potential att öka sin effekt. 55 % planerar att göra det inom 10 år. Om de verk som deltog i enkäten är representativa för branschen i sin helhet skulle den småskaliga vattenkraften i spannet 0-2 MW kunna öka sin produktion med 6,1 TWh.

Singapore is a country that is currently highly dependent on import of oil and gas. In order to be able to shift into a more sustainable energy system, Singapore is investing in research regarding different technologies and systems so as to establish more sustainable energy solutions. Seeing how air-conditioning accounts for approximately 30 % of Singapore’s total energy consumption, a feasibility study is being conducted on whether an integrated system using a thermally active building system (TABS) and desiccant evaporative cooling system (DECS) can replace the air-conditioning system. The question which is to be discussed in this thesis is whether solar and wind power can be financially feasible in Singapore and if they can be utilized in order to power the integrated system.   The approaching model consists of a financial feasibility study of the different technologies and a theoretical test-bedding, where the suitability of the technologies to power the TABS and DECS is tested. The financial feasibility is estimated by calculating the payback period and using the net present value method. A model designed in a digital modeling software is used for the test-bedding. Measurements from a local weather station are used for estimating the solar radiance and wind speeds in Singapore. The results show that solar PV panels could be feasible in Singapore but that technological improvements as well as governmental subsidies are needed in order to make it profitable enough to attract investors. As for wind power, the wind conditions are not favorable enough, in terms of wind speed and wind frequencies, for small wind turbines that currently exist on the market to be able generate enough electricity to make the investment somewhat feasible. Solar thermal collectors and solar PV are given certain conditions suitable for powering the TABS and DECS.

Energimyndigheten har från Regeringen blivit tilldelad 100 miljoner kronor att fördela som investeringsstöd för att främja en effektiv och utökad produktion, distribution samt användning av förnybara gaser såsom biogas. Myndigheten har samtidigt fått i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt kan bidra till ökad användning av biogas. Denna strategi ska också tjäna som ett underlag för fördelning av olika former av stöd inom sektorn. Syftet med detta examensarbete är att sammanställa information som kan bidra som underlag vid upprättandet av den sektorsövergripande biogasstrategin. Ett annat syfte är att bidra med underlag för Energimyndighetens bedömning av var ett investeringsstöd kan ge störst effekt för den fortsatta utvecklingen inom biogasområdet. Detta stöd avser den senaste, ovan nämnda, utlysning som Energimyndigheten gjort inom området. Examensrapporten innehåller bland annat en sammanställning av gjorda insatser inom forskningsområdet biogas de senaste åren, finansierat av framför allt Energimyndigheten, men även en inblick i vilka biogassatsningar som är gjorda av andra nationella aktörer. Ett antal personer från bland annat branschorganisationer har intervjuats för att ta del av deras syn på den framtida biogasmarknaden, vilka satsningar som bör göras och vilka hinder som har störst inverkan. Organisationerna är valda utifrån kriteriet att de ska representera olika delar av biogasbranschen och att olika synvinklar därigenom ska framkomma. Rapporten innehåller slutsatser som dragits av tidigare biogassatsningar hos Energimyndigheten och identifiering av biogasområden där det föreligger stort behov av framtida satsningar för utökad produktion, distribution och användning.  Ett område som i detta examensarbete har identifierats ha stort behov av framtida biogassatsningar är bland annat framtagande av alternativa rötningssubstrat, eftersom mängden tillgängligt substrat nuläget inte är tillräcklig. Detta utgör idag en begränsning för biogasproduktionen. Det bör även satsas mer på förbehandling av substrat innan rötning, vilket ökar gasproduktionen och förbättrar substratutnyttjandet i större utsträckning. Mer satsningar behövs också kring hur biogasprocessens slutprodukt, rötresten, kan bli en mer attraktiv produkt så att återcirkulering av växtnäring kan ske i större grad genom rötrestspridning på åkermark. Detta är av stor vikt eftersom en ökad volym rötningssubstrat ger upphov till större mängd rötrester som ska hanteras. Andra områden som är i behov av framtida stöd är utveckling av befintliga anläggningar för att öka och effektivisera produktionen. För att optimera processerna bör framför allt mer medel satsas på kunskapsuppbyggnad och spridning av den vetenskap som finns tillgänglig. Att länka samman universitet, högskolor och naturbruksgymnasium med anläggningar i drift kan vara det mest effektiva sättet att nå ut med relevant information och kunskap. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör mer medel läggas på att öka gödselrötning då detta minskar metanläckage. / Swedish Energy Agency has been allocated SEK 100 million from the government to distribute as investment grant to promote efficient and expanded production, distribution and use of renewable gases such as biogas. The Agency has also been given the task to develop a multidisciplinary strategy for biogas and propose measures which can contribute to increased use of biogas in the short and long term. This strategy will also serve as a basis for the allocation of various forms of support in the biogas sector.  The purpose of this study is to compile information which can be used as input for the establishment of the multidisciplinary strategy for biogas. Another purpose is to provide information to support the Swedish Energy Agency in the assessment of which areas an investment grant will have the greatest impact for the future development of biogas. This grant refers to the latest call of Swedish Energy Agency in the sector. This report includes a summary of what areas grants have been given for research of biogas in recent years, mainly financed by the Swedish Energy Agency, but also an insight into efforts made by other national operators. A number of people from professional biogas organizations have been interviewed to share their views on the future biogas market. Which efforts should be made and the main obstacles to be overcome are other questions discussed. The report contains conclusions from the experience of previous support from the Swedish Energy Agency as well as identification of areas in which there is great need for future efforts in order to expand the production, distribution and use of biogas. Some areas which have been identified in this thesis for need of future efforts in the biogas sector is for example the development of alternative substrates for anaerobic digestion, because the amount of available substrate is at present not sufficient. This is currently a limitation for the biogas production. There is also a need to further develop the pre-treatment of the substrate before digestion, in order to increase the gas production and improve substrate utilization to a greater extent. More focus are also needed on how the end product from the biogas process, the digestion residues, can become a more attractive product to the recycling of plant nutrients by use as a bio fertilizer on farmland. This is of great importance because larger volume of digestion will result in greater volume of digestion residues to be managed. Other areas in need of future investments are the development of existing facilities to increase and optimize the production. In order to optimize the production processes, more resources should be devoted to capacity building and dissemination of the available knowledge. Linking universities and colleges together with operating biogas plants could be the most effective way to reach out with relevant information and knowledge. From a socioeconomic perspective more resources should be spent on increasing the volume of manure digestion then it is today, which also will result in reduced methane leaks.

Similar to numerous other nations, Thailand aims to achieve carbon neutrality by 2050 by reducing reliance on fossil fuels and increasing the amount of renewable energy sources in electricity generation. The objective of the Thai Provincial Electricity Authority (PEA) is to ensure electricity access for all Thai households and villages. The expansion of electricity production to small islands raises concerns about economic and environmental impact. Electricity accessibility on Thai islands is significantly limited due to difficulties of extending the electrical grid, as well as the comparatively higher costs associated with grid access in remote areas, in contrast to the mainland. One way to mitigate energy losses and emissions is by promoting decentralized electricity production and adopting renewable energy sources. Microgrids provide a solution that addresses these aspects, making them an attractive option to meet the growing demand of electricity sustainably in rural areas. This study examines the electricity situation in Thailand through a literature review of the current status of electricity and microgrid electrification. The case study then evaluates economic and environmental aspects of a microgrid project planned for Phaluai island, which has been chosen by the Ministry of Energy as a pilot project for the "Green Island" initiative, part of the "Reducing the Global Warming for King" campaign. The objective of the “Green Island” project is partly to promote clean energy on Phaluai. The study aims to optimize a microgrid design for Phaluai to compare with the proposed PEA project design, which includes a battery energy storage system, diesel generator, converter and solar power plant. However, the optimization also includes the potential use of wind turbine generators and biogas as additional fuel in the generator. To determine the optimal design, economical methods such as Net Present Cost (NPC) and Levelized Cost of Energy (LCOE), as well as environmental methods such as renewable fraction and CO2 emissions, are employed. These calculations are carried out using the HOMER Pro software. The results reveal that the optimal dimension for the microgrid includes 1,250 kW of solar PV, 300 kW generator, 500 kW converter and 1,925 kW of batteries, resulting in an NPC of 5.75 million USD and LCOE of 0.393 USD/kWh. Moreover, the microgrid demonstrates a renewable fraction of 89.6 % and CO2 emissions of 121,000 kg/year. Compared to the PEA proposed design, the obtained results have lower CO2 emissions and LCOE while higher NPC and renewable fraction. The optimized system also has more installed kW PV and battery than the PEA project plan. In the sensitivity analysis, the following variables are evaluated: electric load, diesel fuel price, discount rate, inflation rate, wind turbine price and biomass resources. All variables except wind turbine price affect the result in the form of changes in NPC, LCOE, CO2 emissions and renewable fraction. For some variable changes, e.g electric load, the optimal size of PV and batteries are also affected. In those cases, the optimal size for PV is instead 1,000 kW and for batteries, either 1,650 or 2,200 kW capacity. / Likt flera andra länder, strävar Thailand mot att nå koldioxidneutralitet till år 2050 genom att minska beroendet av fossila bränslen och öka mängden förnybara energikällor i elproduktionen. Samtidigt har Provincial Electricity Authority (PEA) målet att säkerställa tillgången till elektricitet för alla thailändska hushåll och byar. Utbyggnaden av elproduktion till små öar medför en osäkerhet kring ekonomisk och miljömässig påverkan. Tillgängligheten till elektricitet är på vissa thailändska öar avsevärt begränsad på grund av svårigheter kopplade till utbyggnaden av det nationella elnätet, såväl som de högre kostnaderna för utbyggnation av elnät i avlägsna områden, jämfört med fastlandet. Ett sätt att minska energiförluster och utsläpp är genom att främja decentraliserad elproduktion samt utnyttja förnybara energikällor. Microgrids är en lösning som tar hänsyn till dessa aspekter, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för att, på ett hållbart sätt, möta en växande efterfrågan på el i mer avlägsna områden. Studien undersöker elsituationen i Thailand genom en litteraturstudie som redogör för den nuvarande statusen för elektricitet i landet samt microgrids. Fallstudien utvärderar ekonomiska och miljömässiga aspekter av implementering av en microgrid på ön Phaluai, som har valts ut av Ministry of Energy som pilotprojekt för initiativet "Green Island", en del av kampanjen "Reducing the Global Warming for King". Målet med "Green Island"- projektet är bland annat att främja grön energi på Phaluai. Studien syftar till att optimera en microgrid för Phaluai och jämföra med den av PEA föreslagna microgriddesignen, som inkluderar ett batterienergilagringssystem, dieselgenerator, växelriktare samt solcellspark. Optimeringen som genomförs inkluderar dock även möjlig användning av vindkraftsgeneratorer och biogas som ytterligare bränsle i generatorn. För att bestämma den optimala storleken används ekonomiska värden som Net Present Cost (NPC) och Levelized Cost of Energy (LCOE), samt miljömässiga värden som förnybar kvot och CO2-utsläpp. Beräkningar utförs med hjälp av programvaran HOMER Pro. Resultatet visar att den optimala dimensioneringen för microgriden inkluderar 1 250 kW solceller, 300 kW generator, 500 kW växelriktare och batterier på 1 925 kW, vilket resulterar i ett system med NPC på 5,75 miljoner USD och en LCOE på 0,393 USD/kWh. Dessutom har microgriden en förnybar kvot på 89,6 % och CO2-utsläpp på 121 000 kg/år. Jämfört med PEAs föreslagna design har det erhållna resultatet lägre CO2-utsläpp och LCOE samt högre NPC och förnybar kvot. Det optimerade systemet har även fler installerade kW solcell och batteri än PEAs projektplan. Det genomförs även en känslighetsanalys av den erhållna optimala dimensioneringen. I känslighetsanalysen utvärderas variablerna: elektrisk belastning, dieselpris, diskonteringsränta, inflationstakt, vinturbinspris och tillgång på biomassa. Alla variabler utom vindturbinspris påverkar resultatet i form av förändringar i NPC, LCOE, CO2-utsläpp och förnybar kvot. Vid vissa av dessa variabelförändringar, exempelvis elektrisk belastning, påverkas även den optimala storleken på PV och batterier. I de fallen är den optimala storleken för PV istället 1 000 kW och för batterierna antingen 1 650 eller 2 200 kW.

This report explores the impacts of variable renewable energy (VRE) on power trading in the European wholesale electricity market. The intricate operation of a typical power exchange in Europe is accompanied by an equally complex balancing system. The increasing amount of VRE in the power system, such as wind and solar power, has far-reaching impacts for power traders in both this electricity market and the corresponding balancing system. As a result, the electricity market is evolving in unprecedented ways and new participants are entering the playing field to capitalize on the changing dynamics caused by VRE generators. One novel participant, the virtual power plant (VPP), possesses an advantage over other market participants by aggregating VRE generators with controllable renewable energy generators, like biogas and hydro plants, into one entity. This allows the VPP to both gain access to live VRE production data that larger plants don’t have, which it then utilizes to remotely dispatch various subpools of assets, and to provide balancing services to the grid. Subsequently, VPPs are able to trade VRE and other renewable electricity superiorly on the same spot markets and balancing systems as large central power plants and industrial consumers. The report asserts that VPP traders can earn profits through means of innovative trading strategies that exploit predictable market impacts caused by VRE power through a robust understanding of the electricity market and their unique access to data. / Denna rapport undersöker effekterna av variabel förnybar energi (VRE) på krafthandeln på den europeiska elhandelsmarknaden för stora aktörer. Den komplicerade driften av ett typiskt kraftutbyte i Europa åtföljs av ett lika komplicerat balanseringssystem. Den ökande mängden VRE i kraftsystemet, såsom vind- och solkraft, har långtgående effekter för krafthandlare på både denna elmarknad och motsvarande balanseringssystem. Som ett resultat utvecklas elmarknaden på enastående sätt och nya deltagare kommer in på spelplanen för att dra nytta av den förändrade dynamiken som orsakas av VRE-generatorer. En ny spelare, det virtuella kraftverket (VPP), har en fördel jämfört med andra marknadsaktörer genom att samla VRE-generatorer med styrbara förnybara energiproducenter, som biogas och vattenkraftverk, till en enhet. Detta gör att VPP både kan få tillgång till live VRE-produktionsdata som större anläggningar inte har, som den sedan använder för att distribuera olika underpooler av tillgångar och för att tillhandahålla balanstjänster till nätet. Därefter kan VPP: er handla med VRE och annan förnybar el på ett överlägset sätt på samma spotmarknader och balanseringssystem som stora centrala kraftverk och industrikonsumenter. Rapporten visar att VPP-handlare kan göra vinster genom innovativa handelsstrategier som utnyttjar förutsägbara marknadseffekter orsakade av VRE-kraft genom en detaljerad förståelse för elmarknaden och unik tillgång till data för produktionen av förnybar energi / <p>QC 20201118</p>

Climate change constitutes a major threat to our planet. Finding and developing new technologies that can utilize renewable sources of energy is an essential component in combating this threat. The concerns are global, and today there is large variation in innovation intensity across advanced countries. Motivated by these differences, this thesis provides an empirical investigation of the determinants of country-level production of patents related to renewable energy generation. The investigation examines the impact of public environmental policy by assessing the effect of policy stringency and environmental taxes on renewable patents. Green innovative capacity is not separated from general innovative capacity. Drawing from the concept of national innovation system we therefore identify country-specific factors of innovation and examine to what extent they can be translated to the domain of environmental technology. We construct a panel of 22 OECD countries over the years 1994-2015 and analyze how governmental R&amp;D expenditures, how different macroeconomic and institutional factors, as well as how environmental policy stimulate innovative activities. We analyze these factors using regression analysis and we use two count data models, namely the Poisson model and the Negative Binomial model. Our findings suggest that public policy is important for inducing innovation, both by deciding the level of R&amp;D resources available to the economy and the level of environmental taxes. Furthermore, our thesis provides evidence that certain determining factors of general innovative performance also affect countries’ innovative capacity in green technologies. / Klimatförändringarna utgör idag ett allvarligt hot mot vår planet. Vår förmåga att ta fram ny teknologi, inte minst inom förnyelsebar energi, har pekats ut som en avgörande faktor för att vi ska kunna möta klimatkrisens utmaningar. Idag kan vi observera stora skillnader mellan länder när det kommer till deras förmåga att introducera och utveckla teknik kopplad till förnybara källor. För att förstå vilka faktorer som avgör ett lands benägenhet att generera ny teknologi inom detta område genomför vi i denna uppsats en empirisk undersökning med fokus på patentstatistik. Vi undersöker både effekten av stringens samt om miljöskatter kan användas för att stimulera mer förnybar innovation. Då länders innovativa förmåga inom grön teknologi är svår att separera och är starkt kopplad till dess generella innovativa förmåga utgår vår studie från teorin om nationella innovationssystem. Genom att använda det ramverket identifierar vi flera olika landspecifika faktorer som antas påverkar länders benägenhet att patentera teknik och vi utvärderar således teorins relevans inom området för förnyelsebar energi. Denna studie bygger på paneldata från OECD-länder mellan åren 1994 - 2015, data som sedermera används för att analysera hur statliga insatser kopplade till FoU, hur olika institutionella och makroekonomiska faktorer, samt hur miljöpolicy påverkar innovation inom grön teknologi. Våra resultat visar att policy, både i form av satsningar på FoU samt att miljöpolitiska åtgärder, spelar en betydande roll för att främja innovation inom förnyelsebar energi. Vidare finner vi i denna uppsats att de faktorer som påverkar ett lands generella innovativa förmåga också till en viss del påverkar dess förmåga att ta fram och patentera ny teknik kopplad till förnyelsebara energikällor.

För att nå de klimatpolitiska målen arbetar såväl Sverige som EU aktivt mot en cirkulär ekonomi där varje resurs nyttjas så effektivt som möjligt. En del i det arbetet handlar om att lyfta fram hållbara energikällor för att succesivt fasa ut fossila bränslen. Ett etablerat förnybart energislag, som fått mer uppmärksamhet på senare tid, är biogas. Produktionen av biogas sker via rötning av biologiskt material och kan generera el och värme, men även uppgraderas till fordonsgas. Ett av alla substrat som kan användas för rötning är gödsel. Den här studien har till syfte att undersöka omfattningen av den outnyttjade energipotentialen i gödsel från mjölkproducerande lantbruk i Sverige. Därtill ger den en bild av hur mycket koldioxid från fossila energikällor som skulle kunna minska i och med tillvaratagandet av energin i gödsel. En gårdsbaserad biogasanläggning vid Fredrikslunds lantbruk i Kalmar kommun är utgångspunkten och beräkningar görs tillsammans med data från bland annat Jordbruksverket och Energigas Sverige. För beräkning av möjligheten till minskat koldioxidutsläpp från fossil källa görs jämförelse med eldningsolja som används vid de svenska kraftverken. Resultatet visar att det finns en betydande energipotential i gödsel från svenska mjölk- producerande lantbruk där majoriteten av den ännu inte nyttjas för biogas- produktion. Nya styrmedel har tillkommit med syfte att gynna en ökad biogasproduktion, vilket kan öka chanserna för att ta vara på energipotentialen. Att genom ökad biogasproduktion minska mängden utsläpp av koldioxid till atmosfären från fossila källor ses också som möjlig. Sammanfattningsvis är studien ett exempel på hur en befintlig resurs kan effektiviseras ytterligare, ett arbete som troligen kommer bli än viktigare framöver. / To reach the climate goals, Sweden and the European Union are working towards a circular economy where the resources are used as efficiently as possible. Part of that work is about highlighting sustainable energy sources to gradually replace fossil fuels. An established, renewable type of energy, which has received more attention recently, is biogas. Biogas is produced through anaerobic digestion of biological material. The produced gas can generate electricity and heat, but it can also be upgraded to compressed biogas and used as automotive fuel. One of the substrates that can be used for digestion is manure. The aim of this study is to investigate the extent of the energy potential in manure from dairy farms in Sweden. In addition, it gives an idea of how much carbon dioxide from fossil energy sources that could be reduced if the energy potential in manure were used. Data is received from a farm- based biogas plant at Fredrikslund's farm in Kalmar as well as Swedish statistics of agriculture and energy. To estimate the possibility of reduced carbon dioxide emissions from fossil sources, a comparison is made with fuel oil. The results show that there is a considerable energy potential in manure from Swedish dairy farms where the majority is not yet used for biogas production. Reducing the amount of carbon dioxide emissions into the atmosphere from fossil sources through increased biogas production is also seen as possible.