Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder –En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, 2013.   Under våra år som studenter inom lärarprogrammet med inriktning förskola, har vi flera gånger stött på förskollärare som uttryckt sin oro för att de inte hinner med att göra det som krävs av dem med allt större barngrupper. Ett problem för kvalitetsarbetet i förskolan som bland annat både Teveborg (1997), Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) belyser, är att pedagogerna endast ser hinder istället för möjligheter i den verksamhet de ska bedriva. Syftet med examensarbete är att få en insikt i förskollärares arbete i stora barngrupper för att kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet utifrån läroplanen och dess intentioner. Finns det några möjligheter eller är det så att förskollärare i sitt arbete ser till hindren med en stor barngrupp?   Metoden som vi använde oss av bestod av intervjuer. Intervjuerna vände sig till åtta förskollärare från fyra förskolor i olika kommuner. Det valdes medvetet ut att alla informanterna skulle vara utrustade med en förskollärarexamen, då vi anser att det är utifrån deras ansvarsområde som vi kommer att arbeta när vi är färdigutbildade förskollärare. Vi kontaktade förskolornas rektorer via telefon och informerade om vilka vi var, uppsatsens syfte och ett möte bokades in för att presentera oss för varandra och träffa de utvalda förskollärarna på förskolan. Intervjufrågorna var strukturerade och det fanns utrymme för följdfrågor. Det material som lyfts fram och redovisas består av förskollärarnas intervjuer som har transkiberats och bearbetats.      Resultatet visar att förskollärarna arbetar med stora barngrupper och skapar möjligheter till att bedriva ett bra pedagogiskt arbete genom att dela in barnen i mindre grupper, tillbringa mycket tid utomhus, anpassa miljön så den känndes inbjudande och stimulerande, samt erbjuda lättillgängligt material. Hinder som förskollärarna lyfter fram i sitt arbetet med stora barngrupper, är den ökade arbetsbelastningen, tidsbrist, samt att det organiseras för mycket. Det framkom att arbetet med stora barngrupper kräver en positiv inställning, lyhörhet, att vara närvarande och engagerad som förskollärare. Slutsatsen är att det är lättare att se hinder än att se möjligheter i arbetet med stora barngrupper ute på förskolorna. Även om förskollärarna har svårt att se möjligheter med stora barngrupper försöker de hitta lösningar på problemen utifrån sina förutsättningar.

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar: Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan? Vilka egna skolerfarenheter har föräldrarna? Metod  I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm. Resultat Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen. Slutsats Författarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn. Skolbakgrunden har påverkat vissa föräldrar i deras förskoleval. Negativa och positiva upplevelser från deras egen skoltid har både medvetet och omedvetet gjort att valet föll på en Montessoriförskola. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgång till i en förskolaoch hur dessa används. Jag vill även få svar på hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de väljer när de skapar med surfplattan dels när barnen själva får välja fritt ochdels vilka motiv de väljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserockså pedagogernas inställning till bildskapandet på surfplattorna. De traditionellapappersformat som gäller för bildframställning i skolor är oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intåg i bildskapandet begränsas motivens format, då en vanligsurfplattas skärm motsvarar ett A5 papper. Även tillgång till specialpennor kanpåverka bildernas resultat, för barnen. Med detta som bakgrund ville jag undersökaförskolebarns bildarbeten med surfplattans ritprogram som bildverktyg.Jag genomförde olika observationer under några dagar på en förskola, utöver dettagenomfördes också en intervju med den pedagog som var närvarande under barnensbildskapande. Dessutom har jag samlat in barnens bilder för denna studie. Resultatetvisar att surfplattans format påverkar barnens bildberättande, detaljrikedomen utebliroch tiden man ägnar åt varje bild blir kortare än under det traditionella bildskapandet.Det är från ett etnografiskt perspektiv som denna studie har genomförts på en förskolai Stockholm.Nyckelord:

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna. / The aim of this study was to investigate how children are building based on a picture for inspiration and if children learn more when they are challenged by a teacher. The study was conducted using observations of children in a preschool department where all the children were three years old. The results showed that most of the children chose to build their buildings vertically. Only one child chooses to build horizontally and used the picture for inspiration as basis for the building. The results also showed that it is very important that a teacher is present and can challenge the children at building and construction game and visualize their learning. Differences in the children’s building when challenged by a teacher were that they used more building blocks in their building and that they used building blocks of various geometrical shapes.

I kursen Självständigt arbete 15hp under förskollärarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjälpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan är att underlätta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska språket för barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Det ska även ses som ett redskap för pedagoger där de kan belysa de olika språken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord på olika språk. På hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag på förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen på förskolan. Det går även att ta del av vanliga föremål som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö. På hemsidan hittas information på olika språk: svenska, engelska, polska och arabiska. För att kunna ta del av förskolans läroplan (Lpfö 98/10) översattes delar av den på de olika språken. Arbetsprocessen har bestått av insamling av forskning, skapandet av hemsidan samt rapportskrivning. Vi delade upp skrivandet utifrån de teoretiska utgångspunkter vi valt. Ewelina ansvarade för Två- och flerspråkighet, Sociokulturellt perspektiv samt Varför två- eller flerspråkighet. Matilda ansvarade för Kommunikation och IKT samt Varför hemsida. Vår hemsida skickades till förskollärare samt vårdnadshavare för att prova och utvärdera. Detta gjordes för att få svar på hur vår produkt kan fungera i verkligheten.     Nyckelord: kommunikation, hemsida, modersmål, förskolan, flerspråkighet

No description available.

Syftet med denna studie är att få inblick på förskollärarnas syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar som vi har är: Vad har förskollärare för syn på den fysiska inomhusmiljön i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att den fysiska inomhusmiljön kan ha betydelse för barns lärande? Samt Vilka möjligheter och begränsningar upplever förskollärarna att de har vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultat visar att verksamheten som har en bra fysisk inomhusmiljö upplevs har stor betydelse för barns lärande samt att utformning av den fysiska inomhusmiljön upplevs kunna främja men också försvåra barns lärande. En slutsats av studien är att förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska grundsyn kan påverka hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön

Bakgrund: I förskolan är lek en stor del av barnens sociala liv och det blir viktigt för barnen att kunna tolka varandras leksignaler. William A. Corsaro utformade begreppet tillträdesstrategier. Dessa strategier använder barn som verktyg för att ta sig in i en pågående lek. Studien är skriven utifrån Corsaros teorier om kamratkulturer och på vilket sätt barn tar sig in i dessa kulturer med hjälp av tillträdesstrategier. Vårt intresse till barns tillträde i lekar uppstod när vi letade litteratur till en vetenskapskurs och stötte på begreppet tillträdesstrategier. Vår nyfikenhet växte och vi ville veta mer om just barns tillträde i pågående lekar. På så sätt uppkom denna observationsstudie. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn i åldern 3–5 år i förskolan tillträder i den fria leken och få en djupare förståelse och insikt om vad tillträdesstrategierna har för betydelse för barns kamratkulturer. Metod: Kvalitativ observationsstudie med icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av begrepp som analysverktyg. Dessa begrepp är: tillträdesstrategier, kamratkultur, interaktionsutrymme, makt och exkludering. Resultat: Resultatet visar att barn ingår i kamratkulturer i förskolan. I dessa kulturer finns det normer och regler om makt och status. Barnen är i sina kamratkulturer måna om det interaktionsutrymme de befinner sig i och skyddar det från barn som försöker ta sig in i dessa. Vi fann att barn skyddar sina interaktionsutrymmen genom att exkludera barn verbalt eller genom att ignorera. För att ta sig in i en pågående lek använder sig barn av tillträdesstrategier och barn som får motstånd prövar nya strategier för att få tillträde. Resultatet visar också att barnen utövar makt för att ha kontroll över samspel eller för att visa hög status i barngruppen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan. För att få svar på forskningsfrågorna har fyra verksamma pedagoger på två olika förskolor intervjuats. Utöver intervjuer genomfördes det även observationer under två pågående samlingsstunder.  Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som ett central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen, dess utformning och genomförandet samt vad det innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan.  Det huvudsakliga resultat visar att intentionen med samlingen är att uppnå olika lärandemål, genom att på olika sätt erbjuda barnen lärandesituationer där de själva kan medverka. Barn och pedagoger lär tillsammans men begreppet samling innebär också maktstyrning genom pedagogers förhållningssätt och de förväntningar barnen har på sig. Utöver det genererar samlingen så mycket mer, möjlighet till samarbete, att få dela sina åsikter, att få prova på nya saker, att få se och dela saker med varandra, turtagning, för att nämna några punkter.

Att möta tvåspråkiga barn i svensk förskola och förskoleklass.Syfte med dett examensarbete är att få kunskap om vad tvåspråkighet är för något och om hur pedagogerna i förskolan och förskoleklassen stimulerar språkutveckling.