Purpose: The purpose of this study is to investigate teachers' approach to gender in the preschool playground. The study is based on a gender theory perspective, which concerns how preschool teachers create invisible rules, norms and expectations about what is masculine and feminine in society. The study deals with the concept of gender and how it is perceived and expressed from the teacher's' point of view and how the teachers treat the children in the playground. Question at issue: What are the educators´ ideas regarding pupils in preschool playgrounds in relation to gender? How visible are norms and notions of gender in the preschool outdoor area? In what way is the preschool outdoor area important for educators pedagogical approach? Method: These questions are answered using a qualitative observations and interviews with three teachers at a preschool in Stockholm. Main theoretical connections: Constructivist interpretative and gender theory. Conclusion: The result of the interviews reveals that teachers treat pupils as individuals rather than based on their gender. This is the teacher's main goal and ambition. The observations showed a passive approach that involves teachers allowing the children to play freely in the preschool playground. They care about the children's free play and care because they believe that it is important. The teachers do not participate in children's play in the outdoor area, but they observe and assist the children when needed. Although the preschool yard plays a vital role in the everyday educational activities, our results suggest children to learn from each other without interaction and teaching from the teachers. The teachers did not view the playground as an extension of learning that occurs indoors but as an area where children can play and learn from each other.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen samspel, zoneof proximal development (ZPD), scaffolding, medierande redskap, artefakter och appropriering är centrala. Dessa begrepp har använts som analysverktyg i föreliggande studie. Resultatet visar att pedagogerna förhåller sig till barnens lek och lärande på flera olika sätt.Pedagogerna har visat olika grad av engagemang i barnens lek både gällande verbalt samspel och kroppsligt agerande. Vid vissa tillfällen förhöll sig pedagogerna helt observerande till barnens lek på förskolans utegård medan de vid andra tillfällen var deltagande. Utifrån detta är vår slutsats att pedagogernas olika förhållningssätt till barnens lek på förskolans utegård harbetydelse för barnens egna möjligheter att agera i leken och att pedagogernas olika förhållningssätt är betydelsefulla för att skapa en variation för barnens lek och lärande.

Studiens ämne är att undersöka de pedagogiska handlingar som genomförs på förskolans utegård och i vilka miljöer som dessa handlingar uppstår i. För att uppnå syftet med denna studie har dessa frågeställningar formulerats:  -       Var uppstår de pedagogiska aktiviteterna i utomhusmiljön? -       Vilka pedagogiska handlingar genomför pedagoger på förskolans utegård? Studien är kvalitativ och metoden är observation. Sammanlagt har fyra observationer genomförts på två olika förskolor, där varje förskola har besökts två gånger. Sammanlagt observerades sex legitimerade förskollärare och fem barnskötare. I studiens resultat framkommer att pedagogerna på de två förskolorna arbetar varierande på förskolans utegård. Både miljöer, aktiviteter och metoder har varierat och därav har barnen erbjudits flera olika sätt att lära genom både konkreta som teoretiska upplevelser. Studiens resultat visar även på de olika typer av pedagogiska handlingar som har genomförts på förskolans utegård och hur miljön kan vara av betydelse för lärandet.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik på förskolans utegård. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik på förkolans utegård främst sker genom att de benämner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att ställa frågor och på så sätt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nämner att de arbetar på ett undersökande sätt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar även lärtillfällen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter på utegården som berör matematik. Pedagogerna ser bara fördelar med att arbeta med matematik på utegården och att det främst är deras eget förhållningssätt som påverkar hur detta arbete ser ut. Slutsatsen är att pedagoger har en viktig roll när det gäller hur arbetet med matematik på utegården ser ut. Detta gör att det är intressant att se att resultatet ändå visade att arbetet med matematik på utegården främst sker på barnens initiativ. / The aim of this study was to investigate and analyze how preschool teachers use preschool yard in their work with mathematics. The method that was selected to collect data was qualitative interviews and observations. The result shows that preschool teachers work with mathematics mainly occurs through use of mathematics concept to term what the children are doing and by challenging them by asking questions that can develop thechildren´s activities. Some preschool teachers mention that they work in an exploratory manner with problem solving.Some preschool teachers also create learning opportunities by providing the children with materials or by working with planned activities on the preschool yard involving mathematics. The result shows that the preschool teachers only see benefits with working with mathematics on the preschool yard and that their attitudes affect how this work is done. The conclusion is that preschool teachers have an important role in how work with mathematics on the preschool yard appears. This makes it interesting that the result still shows that the work with mathematics on the preschool yard occurs primarily on initiatives from the children.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om vad förskolepedagoger och huvudmän anser om deras och barns inflytande över utegårdarna på förskolor i Västra Götaland. En kvantitativ datainsamlingsmetod har valts ut genom enkäter för att kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera resultatet från enkäternas flervalsfrågor har frekvenstabeller skapats, detta för att få en sammanställning av resultatet. Tematisk analys har använts för att hitta specifika teman i svaren från fritextfrågorna. I diskussionsdelen diskuteras resultatet med vårt valda teoretiska perspektiv, Foucaults syn på makt samt relevant litteratur inom ämnet. Studiens resultat har visat att förskolepedagoger och huvudmän anser olika om deras och barns inflytande över utegården. Resultatet visar också att faktorer som tillåtelse, arbetssätt och budget möjliggör och begränsar barns och pedagogers inflytande. Vi tolkar resultatet som att vuxna står i en maktposition och har mer inflytande än barn. Makten verkställs beroende på vilka normer och normaliseringar som finns på de olika förskolorna, även miljön kan bära med sig föreställningar och normer. I resultatet framgick det även att barnkonventionen som ny lag inte har påverkat arbetet gällande inflytande över utegården. Detta tolkar vi som något negativt, eftersom lagen på ett eller annat sätt borde ha påverkat, då den tar upp att alla barn har rätt att utrycka sin mening.

Detta examensarbete undersöker platsens betydelse för barns fria lek och för barns relationer i den fria leken. Undersökningen görs på en kommunal förskola på en mindre ort i Skåne och syftet är att studera barns fria lek i förhållande till deras val av plats. Två utemiljöer studeras, dels förskolans utegård, dels ett skogsparti. Platsbegreppet står i fokus – att se vad de olika utemiljöerna med dess olika platser har för betydelse för barnen – hur barnen använder dem och förhåller sig till dem. Studiens frågeställningar handlar om lekens innehåll och barnens relationer i leken. Som metod används ett etnografiskt förhållningssätt som innefattar användningen av de etnografiska metoderna deltagarobservation samt medföljande observation (go-alongs). Teorier angående lek, relationer och platsens betydelse används i analysen.Resultatet av undersökningen visar att barnen leker fem olika typer av lekar: rollek, konstruktionslek, rörelselek, bråklek och organiserad lek. Valet av plats för leken påverkar lekens innehåll, ett exempel är att rollek på förskolans gård gärna kombineras med konstruktionslek i skogen. Platsen där lekarna äger rum har således betydelse för barnen. Även relationerna barnen emellan har att göra med valet av plats för leken, exempelvis i skogen så är grupperingarna större och mer könsblandade än vad de är på förskolans gård.