Spelling suggestions: "subject:"förskolegården"" "subject:"förskolegård""
1 |
“Det handlar inte bara om att gå ut och springa avsig utan barnen behöver få komma till uttryck påflera 100 olika sätt utomhus” : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattning omutomhusmiljön som en plats för lärande och utvecklingKarlsson Österberg, Felicia, Nathanaelsson, Hanna January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i landsbygdsmiljö- och stadsmiljö ser på förskolegårdens utomhusmiljö som en plats för lärande och utveckling samt vilka didaktiska överväganden och resonemang som de menar ligger till grund för genomförandet av utomhusaktiviteter på gården. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts. Respontenterna är verksamma på åtta olika förskolor, varav fyra i stadsmiljö och resterande fyra i landsbygdsmiljö. Empirin analyserades med en innehållsanalys som identifierade fem olika teman. Tidigare forskning visar att i förskolans utomhusmiljöer finns det en rad olika möjligheter för barn att utvecklas och läras att förskollärare behöver besitta kunskaper om utomhusmiljöns möjligheter för att ett lärande ska kunna ske hos barnen. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är den didaktiska triangeln, de didaktiska frågorna samt hård och mjuk funktionalism. Studiens resultat visar att förskollärare i både stadsmiljö och landsbygdsmiljö belyser vikten av att skapa undervisning utomhus på förskolegården men att det fanns olika faktorer som påverkade deras möjlighet att genomföra undervisning i deras utomhusmiljö som en gynnsam plats för att bedriva undervisning men att verksamhetens ramfaktorer och vädret är avgörande faktorer för deras genomförande av utomhusaktiviteter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>
|
2 |
"Om ni inte lugnar ner er får ni gå ut" : Pedagogers tanktar om utemiljön som resurs för barns lärande och utvecklingEriksson, Johanna January 2016 (has links)
Syftet för denna studie har varit att belysa förskollärares uppfattningar om hur utemiljön kan verka som en resurs för barns lärande. Undersökningarna har gjorts genom kvalitativa intervjuer där jag med hjälp av en intervjuguide samtalat med sex pedagoger på sex olika förskolor med geografisk spridning. Undersökningarna avser förskollärarnas uppfattning om hur utemiljön kan verka för barns lärande samt belysa hur pedagogernas medvetenhet påverkar detta. Ur studiens resultat har de visat sig att ett pedagogiskt syfte i utformandet av förskolans utemiljö inte alltid är självklart för pedagogerna, och att utevistelse till viss del ses som ett sätt för barnen att få frisk luft och springa av sig. Resultatet för studien visar att en väl fungerade och utmanade utemiljö inte grundar sig i leksaker på förskolegården, utan i att pedagogerna är engagerade och medvetna om de möjligheter som finns för barns lärande på förskolegården. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>
|
3 |
Klättra, spring och hoppa mer! : En kvalitativ studie där sex förskolegårdar och förskolepersonalen jämförs för att se möjligheter till motorikNickel, Helene, Smedberg, Linnéa January 2020 (has links)
I och med det stillasittande samhälle som råder belyser denna studie vikten av förskolans betydelse för barnens möjligheter till motorisk aktivitet och utveckling. Syftet var att undersöka sex olika förskolegårdar genom fotodokumentation som sedan analyserats för att se vilka möjligheter till motorik som erbjöds. För att få fram förskolepersonalens förhållningssätt, kunskap och uppfattningar kring förskolegårdens utformning, motorisk aktivitet och dess utveckling samt redskapens betydelse genomfördes respondentintervjuer. För att kunna belysa skillnader kring detta utifrån utbildningsbakgrund deltog förskollärare, barnskötare och barnpedagog. Genom denna kvalitativa metod utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv där lek, miljö, samspel och dess redskap har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Vi använder oss även av centrala begrepp kontinuerligt genom studien: motorik, motorisk utveckling, fysisk aktivitet samt motorisk förmåga. I arbetet presenteras vad tidigare forskning och litteratur uttrycker kring ämnet motorik, förskolegårdens utformning och förskolepersonalens betydelse. I studien framkommer två separata delstudier som analyserats tematiskt och gav sin utgångspunkt i en gemensam diskussion och konklusion. Det visade sig i arbetet att det är traditionella förskolegårdar som ger barnen varierade möjligheter till att stimulera motorisk aktivitet och utveckling. Detta innebär bland annat plana, släta ytor, grönområden, asfalterade vägar, målade aktivitetsbanor samt någon form av naturmaterial som träd, stubbar och stenar. De fasta redskapen visade sig vara liknande på alla sex undersökta förskolegårdar i form av klätterställning, gungor, kullar, sandlådor och rutschkana. Förskolepersonalen och dess utbildningsbakgrund har en stor betydelse för hur man använder utemiljön och dess redskap för att utmana barnen mer. Det är viktigt att inte bara se och ta för givet att barnen är aktiva i sin utevistelse utan de är mer stillasittande än man tror.
|
4 |
Barns välbefinnande på förskolegården / Children's well-being in the outdoor environmentPalm, Emelie, Velvin, Sanna January 2022 (has links)
Föreliggande arbete presenterar hur barns välbefinnande kan relateras till hur förskolegårdens miljö är utformad. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskolegårdens utformning kan relateras till barns välbefinnande.Forskningsfrågorna som guidar den här studien är; vad uttrycker barn att de vill ha tillgång till på förskolegården för att de ska känna välbefinnande? och; vilka platser är viktiga för att barn ska känna välbefinnande på förskolegården? Med inspiration från teorin om livsvärlden avser studien att närma sig barns perspektiv av deras upplevda välbefinnande på förskolegården. Metoden som har används för att samlaempiri är observationer av barn i sin fria lek på förskolegården samt barnintervjuer, Empirin har sedan analyserats kvalitativt. Resultatet visar att barns välbefinnande går att relatera till hur en förskolegård är utformad. En förskolegård som är utformad med platser där barn kan gömma sig, röra sig fritt, återhämta sig och ha tillgång till löst material, kan relateras till ett positivt välbefinnande hos barn. Genom att ta hänsyn till barns preferenser på förskolegården kan deras behov förstås, och genom att förstå barns behov kan förskolegården utformas på ett sätt som kan tillgodose barns behov och därav kan deras välbefinnande öka. Kunskapen är angelägen för personal inom förskolan som vill utvidga sitt perspektiv av förskolegårdens utformning och hur den kan relateras till barns välbefinnande.
|
5 |
Barns upplevelser av förskolegårdens olika zonerChristopher, Isaksson January 2020 (has links)
Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur.
|
6 |
Mångdimensionella gårdar : Barns möjligheter till samspel på förskolegårdar / Multidimensional preschools : Children's opportunities for interaction in preschoolsReinhagen, Sofia January 2021 (has links)
Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur barnen kan samspela på förskolegårdar, beroende på hur gårdens utformning och därmed zonernas placering ser ut. De frågeställningar jag använt i studien är följande: Hur ser gårdars utformning ut utifrån Grahns zoner? och hur samspelar barnen på förskolegårdarna? För att få svar på mina frågeställningar gjordes en förstudie med skiss av tre förskolegårdar samt observationer i två delar. Första delen av observationerna gick ut på att bekräfta vilka zonerna var på gårdarna när jag såg barnen använda dem, och andra delen var observation av hur barnen använde gårdarna i sin lek. Studiens resultat visade på tre aspekter av förskolegårdarna: Hembas i lek, brist på naturområde och lek i åldersblandade grupper. En av gårdarna framstod i resultatet som mest mångdimensionell utifrån zonindelningen, på grund av sitt stora skogsområde, vilket i linje med den tidigare forskning som finns tyder på större möjligheter för barnen att utveckla sin koncentration och fysiska aktivitet. En annan gård framstod som den mest genomtänkta trots brist på zoner och skogsparti. Resultatet visade slutligen att varken alla zoner eller hela gradienten behövs för att barnen ska få möjlighet till mångdimensionella lekar på sina gårdar, men att exempelvis skogsområdet gynnar lekarna och samspelet.
|
Page generated in 0.0663 seconds