• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • Tagged with
  • 14
  • 7
  • 7
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Får jag vara med?” ”Nej!” : En kvalitativ studie om förskollärares attityder och arbete med förskolebarns utanförskap i lek och sociala aktiviteter. / Can I join in? No! : A qualitative study of preschool teachers' attitudes and work with preschool children's exclusion in play and social activities.

Didriksson, Martina, Raczynska, Aneta January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.
2

Den fria leken : förskollärarnas roll i den fria leken "Vara delaktig men inte ta över"

Samir Poles, Shefaa, Moses Matii, Raghad January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar. Observationerna och intervjuerna visade att under den fria leken får barnen samspela och samarbeta samt lösa olika konflikter tillsammans med förskollärarna. Slutsatser från studien är att förskollärarnas roll är väldigt viktig i barns fria lek för att det är förskollärarna som uppmuntrar och stödjer barnen genom att ge olika förslag till barnen under den fria leken.
3

Barns delaktighet och inflytande i förskolans lärmiljöer / Children's participation and influence in preschool learning environments

Musa, Florina January 2021 (has links)
Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.
4

Språkmiljö i Förskola : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av en språkstimulerande miljö / The Language environment in preschool : A qualitative study of teachers´ experience of a language- stimulating environment

Duracak, Hajrija, Ekermann, Susanne January 2018 (has links)
Bakgrund: Den  sociala  och  fysiska  miljön  är  grundläggande  för  språkutveckling  och  lärande  och förskolan har en stor betydelse för barnens lärande. En stimulerande språkmiljö ska vara under ständig förändring utifrån barnens förutsättningar och intresse. Dessutom är det viktigt att pedagogerna har ett mål och ett syfte med den fysiska miljön, samt att den stödjer och skapar möjligheter för barns samspel, utveckling och lärande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarnas erfarenheter och kunskaper om hur de arrangerar språkmiljön i förskolan för att stimulera barns språk-, läs - och skrivutveckling. Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i form av samtalspromenad som verktyg fördatainsamlingen. Resultat: Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om miljöns betydelse för barnensspråk-, läs- och skrivutveckling. De finns ett syfte med hur de arrangerar miljön och de är medvetna om vikten av förskollärarnas förhållningssätt för barnens språkutveckling, samspel och lärande. Förskollärarna berättade att det är viktigt att barn får erfarenheter av bilder och text för att skapa intresse för skriftspråket. Resultatet visar att organisation av barngruppen är av stor betydelse för att skapa möjligheter till samtal mellan barn och vuxna och barn och barn vilket berikar barnens ordförråd.
5

Hur förskollärare inkluderar barn med autism i förskolan

Asplid, Felicia January 2015 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem. De verktyg som förskollärarna använde för att underlätta dessa barns vardag och även för att försöka bygga upp ett socialt samspel och en kommunikation mellan barnen var bland annat tecken som stöd och bilder.  Att använda bildschema med bilder som synliggör allt som ska ske under dagen var väldigt viktigt för dessa barn och det arbetades det mycket med på förskolorna. För de här barnen är det viktigt med rutiner, struktuerad miljö och ett särskilt rum dit de kan gå och " tanka" ny energi. På de flesta förskolor hade dessa barn en assistent vilket förskollärarna upplevde som positivt då de kan erbjuda den bästa förutsättningen för barnet att utvecklas på. Trots att barn med autism har svårigheter att utveckla sociala relationer och att kommunicera betonade förskollärarna att det är viktigt att dessa barn känner sig som " en i gruppen".
6

Hållbar utveckling i förskolan : Förskollärarens arbete med de yngsta barnen i mötet om miljö och natur.

Artinger, Emelie, Fellving Henriksson, Rebecca January 2023 (has links)
Det finns en tydlig kunskapslucka vid de yngre barnens (1–3 år) undervisning om miljöinriktad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare integrerar hållbarhetsfrågor om miljö och hur förskolläraren själv upplever mötet med miljö och hållbar utveckling i förskoleverksamheten. Bakgrund och tidigare forskning visar internationella mål, men också förskollärares oro om meningsfulla lärprocesser. Studien utgår från ett pragmatiskt synsätt, där cash value av miljöinriktade hållbarhetsfrågor uppnås genom meningsskapande och learning by doing. För att nå en förståelse om förskollärarens vad-, hur- och varför frågor i undervisningen undersöker vi hur de själv upplever mötet inom området. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan övergått till en innehållsanalys för att nå ett resultat. Vilket visar en utveckling av arbetet, där det fortfarande kan uppstå oro kring undervisningstillfällen på grund av otillräcklig kompetensutveckling.
7

Förskollärares uppfattning om inkludering i barnens fria lek / Preschool Teachers' perception of inclusion in children's free play

Ramo, Ster, Zahra, Mohamed January 2023 (has links)
I denna studie är huvudsyftet att granska hur några förskollärare uppfattar begreppet inkludering och deras eget agerande för att stödja inkludering i fri lek. För att uppnå studiens syfte, grundar vi oss på följande frågor: Hur uppfattar förskollärarna begreppet inkludering i förskolans verksamhet? Hur uppfattar förskollärarna att de kan främja barns inkludering i den fria leken? Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar förskollärarna i deras arbete för att inkludera alla barn i den fria leken? Studien bygger på barndomssociologiskt perspektiv och belyser inkludering, barnperspektiv kontra barns perspektiv, kamratkultur samt tolkande reproduktion och tillträdesstrategier. Resultaten är baserade på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som har varierande erfarenhet och på detta sätt kunde vi samla in empiriskt material som var relevant för vår forskning. Resultatet belyser framför allt betydelsen av att skapa en inkluderande miljö där varje barn kan delta och närvara utifrån sina egna villkor. Dessutom framgår det tydligt att en aktiv närvaro och övervakning av förskollärarna kan främja inkluderingen.
8

Mobbning i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärarnas uppfattning om mobbning och dess förekomst i förskolan

Motor, Angelica, Shahid, Nida January 2015 (has links)
Syftet med studien är att öka insikten kring mobbning i förskolan. Vi är medvetna om att mobbning uppmärksammats i skolan och finner därmed intresse i att ta reda på om det även förekommer i förskolan. Våra frågeställningar utgår från hur förskollärarna uppfattar mobbning och på vilket sätt det förekommer. Ytterligare en frågeställning är hur förskollärarna berättar att de får syn på fenomenet och hur de förklarar att de arbetar för att förebygga uppkomsten. Studiens ämnesområde undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer och sex förskollärare intervjuas. Det teoretiska perspektivet som vi använder är det sociokulturella perspektivet. Resultatet pekar på att förskollärarna definierar mobbning som något som sker under en längre tid och att en systematik ska finnas samt att  viss medvetenhet finns i utförandet. Förskollärarna berättar att mobbning kan ske på olika vis och att flickor och pojkar har olika sätt att utöva mobbning. Gällande det förebyggande arbetet får vi reda på att de diskuterar med barnen om situationer för att göra dem medvetna om sina handlingar och visa på konsekvenser som handlingarna ger, därmed komma på lösningar för att förebygga mobbning. Vår slutsats är att mobbning förekommer i förskolan och att förskollärarna behöver mer kompetens samt konkreta verktyg för att motverka uppkomsten för att det inte ska fortsätta upp till skolåldern. / The purpose of the study is to raise awareness of bullying in kindergarten. We are aware that bullying attention in school and therefore considers interest to find out if it also occurs in preschool. Our questions are based on how preschool teachers perceive bullying and how it occurs. Another issue is how preschool teachers tell us that they see the phenomenon and how they explain their work to prevent the occurrence. The study's subject is examined by means of interviews and six preschool teachers interviewed. The theoretical perspective that we use is the socio-cultural perspective. The results indicate that preschool teachers define bullying as something that takes place over a longer period of time and that a systematic approach should be, and that some awareness is in execution. Early childhood educators tell us that bullying can happen in different ways and that girls and boys have different ways to practice bullying. Regarding prevention work, we find out that they discuss with the children about situations in order to make them aware of their actions and demonstrate the impact that the documents provide, thus coming up with solutions to combat bullying. Our conclusion is that bullying occurs in kindergarten and preschool teachers need more skills and practical tools to counteract the appearance that it will not continue up to school age.
9

Olika barn i en likvärdig förskola : En undersökning om förskollärarnas tankar och strategier kring arbetet med likabehandling med fokus på barn i behov av särskilt stöd

Öberg, Belinda, Påhlsson, Frida January 2018 (has links)
No description available.
10

Barns samspel med miljön som den tredje pedagogen : Förskollärares berättelser om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer med Reggio Emilia-pedagogiken

HENNINGSSON, CECILIA, Rahemi, Hadia January 2021 (has links)
Idén till denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i våra verksamhetsförlagda utbildningar, där vi uppmärksammade hur olika förskollärare talade om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer. Studiens syfte är således att undersöka innehållet i förskollärarnas berättelser om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer och hur detta arbete förhåller sig till Reggio Emilia-pedagogikens idé om rummet som ”den tredje pedagogen”. Med utgångspunkt i hermeneutikens perspektiv på berättande, dialog och tolkning har vi med semistrukturerade djupintervjuer samlat in empiriskt material som sedan har analyserats med hjälp av narrativ analys. Djupintervjuerna genomfördes i ett digitalt zoom-rum med tre förskolor i tre olika kommuner. Utifrån djupintervjuerna har vi presenterat studiens resultat i tre teman: Förskollärarnas berättelser, Barn som medskapare och Varför rum och/eller hörn i resultatavsnittet. Resultaten från förskollärarnas samtal visade att barngruppernas storlek, förmågor, behov och villkor har betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer på förskolan. Men å andra sidan lyfter tidigare forskning att inom Reggio Emilia-pedagogiken är lärmiljöer ofta förutbestämda vilket hindrar och begränsar förskollärarnas hänsynstagande gentemot djupintervjuernas resultat. Det som identifieras i studiens slutsats är barnens behov och villkor, som enligt förskollärarnas utsagor ska komma i första hand, oavsett vilken pedagogisk inriktning förskoleverksamheterna intar. Det genom att förskollärarna ständigt utgår ifrån ett kritisk förhållningssätt där de kontinuerligt använder sig av de didaktiska frågorna: Hur, Vad och Varför, vilka har stor betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer, för barns samspel med miljön som tredje pedagog.

Page generated in 0.0745 seconds