Samlad kunskap inom hälsofrämjande arbete tyder på att medarbetare inom omsorgsförvaltningar utgör en grupp som bör uppmärksammas extra, samtidigt som förutsättningarna för hälsofrämjande ledarskap inom kvinnligt dominerade sektorer beskrivs som sämre än för mansdominerade sådana. Forskning har lyft fram relevansen av studier kring implementeringar av projekt för hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur enhetschefer inom kommunal omsorg, ett år efter deltagandet i det omfattande projektet Hälsofrämjande ledarskap Gävleborg, beskriver sina erfarenheter av hälsofrämjande ledarskap i praktiken. Ansatsen var att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka enhetschefernas uppfattningar om hur de praktiserar hälsofrämjande ledarskap, försöka klargöra hur de upplever förutsättningarna för detta inom sin förvaltning samt ta reda på vilken form av stöd de eventuellt önskar för att vidmakthålla och vidareutveckla sitt hälsofrämjande ledarskap. Det fenomenologiska perspektivet utgjorde inspirationskälla för planering och genomförande av studien, liksom för utskrift och analys av intervjuerna. Resultatet indikerade att informanterna tagit till sig innehållet i projektet, då de definierade hälsofrämjande ledarskap i enlighet med litteratur inom området. De metoder och förhållningssätt som informanterna praktiserade var i linje med vad tidigare forskning funnit framgångsrikt. Förutsättningar i form av stödjande och försvårande faktorer fanns både på organisations- och förvaltningsnivå. Chefskollegors och närmsta chefens stöd upplevdes som viktigt, liksom möjligheterna att vara närvarande för medarbetarna. De försvårande faktorerna var framförallt brist på tid och brist på direktiv och stöd för de hälsofrämjande frågorna, både från kommun- och förvaltningsnivå. Informanterna efterfrågade tydligare direktiv och rutiner kring hälsofrämjande ledarskap, möjligheter till avlastning och därmed mer tid att ägna sig åt ledarskapsfrågor. Övrigt önskat stöd var påfyllning av det hälsofrämjande ledarskapet genom exempelvis träningstillfällen för coachande ledarskap. Slutsatsen som drogs var sammanfattningsvis att informanternas hälsofrämjande ledarskap i praktiken kan ha goda förutsättningar att inverka positivt på medarbetarnas hälsa och att vissa insatser från kommun- och förvaltningsnivå är av vikt för att förvaltningen som helhet ska kunna genomsyras av det hälsofrämjande ledarskapet. Att resultatet av intervjuerna i flera avseenden överensstämde med tidigare forskning inom området bedömdes stärka studiens tillförlitlighet. Generaliserbarheten avseende kommunala omsorgsförvaltningar bedömdes också som relativt god.

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar tio intervjuer med invandrarkvinnor från två olika verksamheter. Resultatet visar att studiens informanter befinner sig i en svår situation på den svenska arbetsmarknaden, dels på grund av diskriminering och dels på grund av att de saknar en del av de förutsättningar som krävs för att få ett arbete. Informanterna uttryckte bland annat att goda kunskaper i det svenska språket samt utbildning är viktiga förutsättningar för att få ett arbete. Studien visar även att de insatser invandrarkvinnorna fått för att komma på den svenska arbetsmarknaden inte har varit tillräckliga.

Abstract Title: The Moment Of Truth; A study of service quality assurance Authors: Fanni Helminen and Linda Elsborg Level: Bachelor Thesis in Business Administration, C-level. Advisor: Lars- Johan Åge and Jens Eklinder Frick Date: 2014- June Purpose: Quality assurance has become a vital concept and an important tool to ensure that employees are able to deliver high service quality. The purpose of this study will be to elucidate how service companies can apply the use of sevenfundamental features supporting service quality in their quality assurance; recruitment and selection; training, teamwork; empowerment; performance appraisals and rewards; communication, and culture (of the organization). Furthermore, we will illustrate how the type of business entity, organizational structure and organizational resources afflicts the seven features. Method: Method: We will, from a hermeneutic point of view, apply and qualitative deductive research method. Data have been collected through a case study. The data have been transcribed and the analytical method has been selected based on the conducting purpose. The analysis is based on Miles & Hubermans (1994) general model for qualitative data processing and will connect the results to the theoretical references. The analysis has divided into two parts; a detailed analysis which examines how the chosen study object works with the seven features and one where the reflections on the service company's individual organizational capacities will illuminate the effect of the seven features and present the organizational properties affected by them. Results & Conclusion: The study has given us a foundation of practical examples of how the quality assurance of service businesses can be operationalized. The study showed that the service company's individual organizational capacities have an effect of the seven features supporting service quality. What emerged during the study was that the type of business entity and organizational resources could not be linked to a flexible and customer-oriented quality assurance. However, we could see that the choice of organizational structure, more specifically a service-oriented organization structure, resulted in a more flexible and customer-oriented quality assurance. Contribution: By presentinghowone of Sweden’smost successfulservice companies within the health and sports industry works withthe sevenfeatures, and how the company’s individual organizational conditions effects that work, the study can be seen as a foundationof new thoughtsand ideas. Based on the result and conclusion of this study we contribute additional ideas on how management teams can work in order to become more customer-oriented and adaptable to customer'srapidly changingneedsand demands. Future Research: Oursuggestion for further researchisto develop the work on the seven features supporting service quality by focusing on other service industries. Additional suggestion for future research is to investigate otherorganizational conditions than the three already highlighted in this study. By focusing on other service industries and organizational capacities the future study might contribute to a bigger and more comprehensive picture about how service organizations work in order to reach a customer-oriented and flexible quality assurance of services. Keywords: Quality assurance, service quality, quality activities, service company’s individual organizational conditions

Syftet med denna litteraturstudie är att, utifrån aktuell forskning, undersöka vad som kan krävas för att den formativa bedömningen i matematikundervisningen ska bidra till att stärka elevers matematiska lärande. Vilka förutsättningar krävs för att formativ bedömning i matematikundervisningen ska bidra till en kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet samt vilka svårigheter kan formativ bedömning innebära för lärare som undervisar i matematik? Med formativ bedömning menas en fortlöpande process eller aktivitet för lärare och elever i undervisningen där återkopplande information ges i syfte att utveckla främst elevens lärande.Designen för denna studie är en systematisk litteraturstudie, där resultatet består av relevant och kvalitetsgranskad forskningslitteratur från systematiska databassökningar. Resultatet visar att en förutsättning för formativ bedömning och elevernas lärande i matematik har att göra med lärarens arbete och elevernas delaktighet i bedömningen. Lärarkompetensen har också en viktig roll då läraren bör besitta god matematisk och didaktisk kompetens. Vidare är lärarfortbildningar inom formativ bedömning samt stöttning och handledning under en längre tid av betydelse. En svårighet i arbetet med formativ bedömning att lärare kan uppleva det svårt att förändra sin bedömningspraktik mot en mer formativ sådan. Det finns således en rad olika komponenter som kan ses som förutsättningar för att tillämpningen av formativ bedömning ska kunna leda till ett ökat lärande i matematik för elever i årskurs 1-6. / <p>Matematik</p>

Magisteruppsats (30 HP) i logistik för Civilekonomprogrammet Linnéuniversitetet, 4FE19E, VT 17 Författare: Erik Karlsson &amp; Jeppe Lindström Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Förutsättningar för intermodala transporter Bakgrund: Ett av de vanligaste alternativen för företag att göra positiva åtgärder för miljön är att använda sig av intermodala transporter, vilket är en transport där lastbäraren överförs minst en gång från ett transportmedel till ett annat mellan avsändning och mottagning. Bytet av transportslag sker i en kombi- och omlastningsterminal. En sådan terminal finns i Alvesta, som drivs och arrenderas av Alwex Intermodal AB. Syfte: Syftet är identifiera vilka förutsättningar som krävs för att företag ska kunna använda sig av intermodala transporter genom att skapa en teoretisk modell samt jämföra modellen med befintliga och potentiella kunder för Alwex intermodala tjänster. Metodval: Studien utgår ifrån en kvalitativ fallstudie, där datainsamling har genomförts i form av semi-strukturerade intervjuer. Först samlades teori in i form av litteratur och artiklar vilket sedan skapade en teoretisk modell. Denna modell jämfördes med nuvarande och potentiella kunder till Alwex Intermodal. Slutsatser: Författarna kan efter genomförd studie visa en teoretisk modell som visar förutsättningarna för intermodala transporter. Denna modell utgår från fem olika kategorier, geografiskt läge, tekniska förutsättningar, miljökrav, gods- och flödesegenskaper samt ekonomiska förutsättningar. Denna modell har jämförts med nuvarande och potentiella kunder till Alwex Intermodal där många likheter mellan den teoretiska modellen och nuvarande kunder kan påvisas, men även för de potentiella kunderna. Nyckelord: Intermodala transporter, järnväg, kombiterminal, omlastningsterminal, förutsättningar / Master thesis, Progam of Master of science in Business and Economics, Logistics Linnaeus University, 4FE19E, Spring 17 Authors: Erik Karlsson &amp; Jeppe Lindström Supervisor: Petra Andersson Examiner: Helena Forslund Title: Conditions for intermodal transports Background: One of the most common alternatives for companies to improve the environment emissions is to use intermodal transports, which is a transport where the load carrier is transfered at least once from one transport to another between consignment and pickup. The exchange of transport takes place in a combi terminal or a transshipment terminal. This type of terminal is located in Alvesta, which is operated and leased by Alwex Intermodal AB. Purpose: The purpose is to identify which conditions which are required for companies to use intermodal transports by creating a theoretical model and also comparing the model with current and potential customers of Alwex Intermodal AB. Methodology: The study applies a qualitative case study, where collecting of data was conducted by interviews. First the theory was collected through litterature and scientic articles which created a theoretic model. This theoretical model was compared with current and potentail customers of Alwex Intermodal AB. Conclusions: The authors can after concluded study present a theoretical model which presents the conditions for intermodala transports. This model proceeds five different categories, geographical location, technical conditions, environmental requirements, goods- and flow qualities and also economical conditions. This model has been compared to current and potential customers of Alwex Intermodal where many similarities between the theoretical model and current customers have been detected, but also for the potential customers. Keywords: Intermodal transports, railway, combi terminal, transshipment terminal, conditions

Detta arbeta undersöker tre ideella ungdomsorganisationers syn på strategi och strategiskt arbete. Det tar sin utgång i intervjuer genomförda med ordförande för organisationens nationella styrelse där frågor om organisationen, ledarskapet, styrelsen, strategi och långsiktigt arbete diskuterades. På intervjuerna gavs även utrymme att diskutera vilka problem organisationerna såg kring strategiskt arbete.   Organisationerna valdes ut genom att kontakta de största ideella ungdomsorganisationerna i Sverige och intervjuer genomfördes med tre olika organisationer. Intervjuerna visade på många liknelser i hur organisationerna arbetar och ser på strategi, men även många olikheter. Utifrån dessa intervjuer genomfördes en litteraturstudie för att finna mönster och förklaringar till det som noterades i intervjuerna.   Det framgår att dessa tre organisationer är medvetna om begreppet strategi och att alla utgår från ett tankesätt med ”strategi som plan”. Det skiljer sig dock kring vem/vilka det är som beslutar om strategin och hur aktivt detta arbete är i de olika organisationerna. Den största organisationen förefaller vara den som har det mest utvecklade tankesättet kring strategiskt ledning, men är samtidigt den organisation som möjliggör minst inflytande av dess medlemmar. Men arbetet slutar ofta där, med en strategi, med en plan. Det är styrelsen, ibland bara ordförande, som arbetar med strategin och det framgår att det behövs ett mer aktivt arbete med hela organisationens förståelse av behovet av strategi.   Samtliga organisationer uppvisar problem med kontinuitet när medlemmar eller styrelse byts ut samt att det kan finnas ett stort kunskapsglapp.

Inledning Fritidshemmet har sedan 2016 haft ett eget kapitel i läroplanen. I detta kapitel anges vad fritidshemmets verksamhet syftar till och det centrala innehåll som undervisningen i fritidshemmet skall behandla. Fritidshemmen är ålagda att arbeta läroplanstyrt i sina verksamheter. Fritidslärares och rektorers förutsättningar för att implementera läroplanen ser mycket olika ut. Vi har undersökt vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera läroplanens kapitel för fritidshem i sina verksamheter. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera innehållet i läroplanens kapitel för fritidshemmet. Metod Studien har genomförts med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har kategoriserats och analyserats ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultat Resultatet av studien har belyst flera områden då materialet varit rikt. Studien visar att implementeringen av läroplanen i fritidshemmet inte har varit helt lätt att genomföra. Olika förutsättningar påverkar implementeringen av läroplanen, som vilken syn fritidslärare och rektorer har på verksamheten, vilken tid de har till samtal och dialog om uppdraget och till planering och utvärdering av verksamheten, men också lokaler och ekonomiska resurser. Utbildningsnivån hos fritidshemmets personal är en viktig aspekt för att implementera läroplanen, likaså att man som utbildad fritidslärare är den som är bärare av såväl kunskap om läroplanen och hur den skall implementeras som kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet. Det som också framträder i studien är att den fysiska närvaron av personal på arbetsplatsen är en förutsättning för att kunna arbeta läroplanstyrt. En förutsättning för implementering är också rektors kunskaper om fritidshemmets situation och att de har en medvetenhet om fritidslärares behov.

Undersökningen handlar om hur den nuvarande organisationsstrukturen i vård- och  omsorgsboenden fungerar. Mer specifikt hur samarbetet ser ut mellan enhetschefer för vårdoch omsorgsboende och HSL-personalens enhetschefer. Empirin i denna studie är insamlad genom en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer används i undersökningen. Resultatet visar att utgångspunkten för samarbete är kommunikation som påverkas av organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar också att kommunikationen behöver ske kontinuerligt för att kunna möjliggöra ett effektivt samarbete sinsemellan parterna. Fastän samarbetet upplevs varierat av enhetscheferna finns det alltid rum för utveckling men på olika sätt, vilket uttrycks i empirin.

Syftet med denna uppsats var att skildra hur barn i skolålder med ADHD/ADD upplever sin skolgång. De frågeställningar som använts är: Hur påverkar en ADHD/ADD-diagnos barns förutsättningar i skolan? Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de erbjuds hjälp och stöd inom skolan?  Hur upplever barn med en ADHD/ADD-diagnos att de bemöts i skolan? Studien genomfördes med hjälp av åtta respondenter som alla var i skolålder samt diagnostiserade med antingen ADHD eller ADD. Insamlingen av material gjordes genom semistrukturerade intervjuer och bearbetades efteråt med hjälp av fyra sociologiska teorier: stigma, interaktionsordning samt identitetsvärden och uppföranderegler. Resultatet visade att barn med ADHD/ADD till viss del försummas i sin skolgång då resurser och kunskap kring diagnoser är otillräcklig. Resultatet visar även att en skola för alla går att uppnå men det krävs mer engagemang och resurser för att kunna bemöta elevers individuella behov.

Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en replikationsstudie på Grape &amp; Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape &amp; Winterlind som testade med gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg, fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad mellan denna urvalgrupps och Grape &amp; Winterlinds urvalsgrupp.