Individuell, prestationsbaserad lönesättning syftar till att öka anställdas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorättvisa i relation till egen insats samt vid jämförelser med andra människor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsställelse, innehållande variablerna: faktisk lön, lönerättvisa och attityd till individuell lönesättning, med hänsyn till bakgrundsvariablerna kön och ålder. Författarna ville ta reda på modellens förklaringsvärde samt vilken av faktorerna som bäst kunde predicera lönetillfredsställelse bland sjuksköterskor. Studien baseras på data som insamlades 2004. Totalt 350 sjuksköterskor ligger till grund för resultatberäkningarna i denna studie, där en korrelationsanalys och en stegvis multipel regressionsanalys gjordes. Modellen kunde signifikant förklara ca 72,8 % av variansen i sjuksköterskornas lönetillfredsställelse. Upplevd lönerättvisa var den starkaste prediktorn för lönetillfredsställelse, vilket talar för vikten av social jämförelse. Den starka korrelationen som erhölls mellan lönerättvisa och lönetillfredsställelse gör det även skäligt att vidare undersöka begreppens distinktion.

Undersökningen som görs i det här examensarbetet följer upp energianvändningen på delar av området Östra Lugnet i Växjö. Energianvändningen jämförs mot de energikrav som BBR och Växjö kommun ställer. Arbetet tar också fram differenserna mellan faktisk och beräknad energianvändning, utifrån den specifika energianvändningen för bostäderna för år 2015. De differenser som resultatet visar jämförs sedan mot olika faktorer som kan påverka att det finns en skillnad. De faktorer den här undersökningen studerar närmare är framförallt energiberäkningsprogrammen som används i projekteringen, men också boendevanor och vad för typ av människor som brukar bostäderna.

Bolagsskattesystemets utformning är viktig eftersom den påverkar samhällsekonomin i ett antal olika avseenden. När bolagsskatt diskuteras måste två begrepp särskiljas. Faktisk skattesats återges i lagtext och effektiv skattesats är den skatt företag betalar. Sveriges bolagsskattesystem har genomgått en rad reformer. I denna rapport undersöks hur bolagsskattereformen 2013 påverkat svenska företags effektiva skattesats och om reformens utformning haft branschvisa effekter. Tidigare studier baserade på Devereux och Griffiths (2003) beräkningsmetod för effektiva skatter har genomförts. Dessa beräkningar och dock utförda med fiktiva siffror på ett modellföretag. För att genomföra undersökningen har vi samlat in årsredovisningsdata från 5000 moderbolag i Sverige. Undersökningens resultat visade att den genomsnittliga effektiva (median) skattesatsen sjönk från 25,5 (26,7) till 18,5 (22,4) efter skattereformen. Företag och branscher beskattas olika. De med låg beskattning kan göra omfattande skattemässiga justeringar medan företag med hög beskattning inte har motsvarande möjlighet. Resultaten visar att Devereux och Griffiths (2003) metod med beräkningar för ett modellföretag ger en mycket onyanserad bild av effekterna av en skattereform.

No description available.

Svenskarnas sparande ökar för varje år samtidigt som det finns en mängd olika möjligheter att investera sitt kapital. Ett av de vanligaste alternativen är fonder där det investerade kapitalet sedermera investeras av en förvaltare i olika underliggande tillgångar. Även utan det obligatoriska premiepensionssystemet har majoriteten av svenska befolkningen sparande i fonder. Den här studien undersöker hur riskjusterad- och faktisk avkastning påverkar förändring i nettoflöde, som är in- och utflödet av kapital i en fond. Urvalet består av elva svenska fonder med exponering mot Sverige och USA. Hypoteserna har för avsikt att testa ifall det finns någon skillnad mellan riskjusterad avkastning och faktisk avkastning kopplat till förändringar i nettoflöde. Vidare undersöks om det finns någon skillnad av sambandet mellan förändringar i nettoflöde och riskjusterad avkastning för fonder exponerade mot Sverige respektive USA. Resultatet kunde inte styrka hypoteserna men trots det visade modellerna på intressanta samband som öppnar upp för vidare forskning.

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som påverkar tryckeriet Fälth & Hässlers intagstider och därtill presenteraförslag till förbättringar/förändringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att få en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemområdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal från tryckeriets olika avdelningar.En enkät sammanställdes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.Enkätsvaren visade att de områden som uppfattades som mest tidskrävande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall användas vid aktuell tryckning är slut/otillräckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lång tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gång. Noteringar gjordes angående allmän tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.Utifrån följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer än hälften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre än den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning närden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde också konstateras att kundintag tog avsevärt längre tid än ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar på registerbordet, svårigheter att snabbt få en korrekt färghållning, manuell rengöring avplåtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbättring/förändringar som presenteras är följande:• Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervärden. Lägg därtill tydliga mål ochdelmål kopplat till någon form av incitament.• Tryckarskiften måste arbeta mer som ett lag och bistå varandra i större utsträckning.• Planera noggrant vilka tryckjobb som läggs efter varandra i respektive press med avseende på exempelvis arkformat,papperskvalitet, tryckbild samt CMYK- kontra PMS-tryckning.• Rengör, underhåll och byt pressarnas slitdelar ofta.

<p>Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.</p>

Den här studien syftar till att få en förståelse för rekryterarens uppfattning om hur man bedömer kunskaper och förmågor hos en svår kandidatprofil med fokus på IT-profiler. En svår kandidatprofil i den meningen att det krävs kunskaper hos rekryteraren för att bedöma om kandidaten uppfyller de förväntningar och kvalifikationskrav som är ställda i förhållande till tjänsten. På grund av brist på IT-profiler på arbetsmarknaden krävs det effektivare rekryteringsprocesser vilket ställer högre krav på rekryterarna. Studien presenterar strategier och verktyg som rekryterare använder sig av samt hur varje steg i rekryteringsprocessen spelar roll för kunskapsbedömningen hos en potentiell kandidat.  Studien är baserad på en kvalitativ ansats och bygger på fem semistrukturerade intervjuer av fem olika rekryterare på olika företag. Studien har förhållit sig till följande frågeställningar: Vad är det för typ av egenskaper och förmågor rekryteraren letar hos IT konsulter? Vilka strategier finns för att hitta dessa förmågor?  Resultatet har presenterats i form av en tematisk analys med grund från Ellström (1992) teoretiska begrepp: Kompetens, kvalifikation och yrkeskunnande. Där ett återkommande tema har identifierats bland samtliga rekryterare vilket är att bristen på IT-kompetenta kandidater sätter hård press på rekryterarna. De saknar förmågan att bedöma kandidaternas utnyttjade och faktiska kompetens, i form av de kunskaper de måste besitta för att klara av arbetsuppgifterna.

Studien avsåg att svara på frågeställningen; Hur påverkas autenticiteten i en parasocial romantisk relation av FFA? I en komparativ, kvalitativ studie undersöktes hur testdeltagare reagerade på två snarlika dejting-simulatorer. Det enda som skiljer de två artefakterna åt är att den ena inte innehåller FFA, faktisk fiktiv agens, alltså möjligheten att påverka det huvudsakliga narrativet och dejtens utfall. Med en bakgrund som å ena sidan talar för att just agens är vad som är drivkraften för att spela dejting-simulatorer och skapandet av parasociala romantiska relationer men även å andra sidan menar att ett fråntagande av agens skapar mer autentiska relationer, undersöks hur parasociala relationer faktiskt påverkas av faktorn FFA. Artefakt A som innehåller FFA kan antingen sluta med att karaktären som testdeltagaren dejtat vill ses igen eller inte, beroende på vilka dialogval testdeltagaren gjort under spelets gång. Artefakt B som ej innehåller FFA slutar alltid med att karaktären avslöjar att de var på dejten på grund av en vadslagning och att de aldrig hade haft något egentligt intresse för testdeltagaren. Studien resulterade i att testdeltagare av Artefakt B upplevde en högre nivå av autenticitet och starkare känslor för den karaktär de dejtade. Testdeltagare av Artefakt A tenderade att i större utsträckning vara likgiltiga till utfallet oavsett om det var positivt eller negativt laddat. För att få ett mer komplett resultat bör en artefakt utan FFA men med ett positivt utfall även undersökts.

I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen skedde i fyra steg: gruppanalys, jämförande analys, analys utifrån informanternas upplevda och faktiska norm samt slutligen en analys av den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till Kadefors texter generellt sett är negativa såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Exempelvis ses detta i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2001; 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen har utformats i tre huvudsakliga steg: enskild gruppanalys, jämförande analys, samt analys kring normer där informanternas upplevda och faktiska norm först diskuteras och därefter den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till språket i Kadefors texter generellt sett är negativa, såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Detta märks exempelvis i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. Tre slutsatser kan dras av undersökningen. För det första att informanterna har en relativt god uppfattning om sitt eget språk, dvs. deras upplevda norm motsvarar i hög grad deras faktiska norm utifrån empirin. För det andra att det fiktiva ungdomsspråket i Kadefors två texter enligt analysen bedöms vara inaktuellt och stereotypt samt sakna verklighetsförankring i dagsaktuellt ungdomsspråk, troligen även då boken publicerades. För det tredje bedöms det som sannolikt, trots att undersökningens generaliserbarhet är låg, att det finns osynliga normer som styr författares språkval i ungdomslitteraturens dialoger och att repliker och dialoger därför har en relativt hög grad av skriftspråklighet. Textutdragen ur Sandor slash Ida är exempel på det.