Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni månaden 2011. Det senaste året har företagets betalningsföreläggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. När leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggande till företaget. Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. Utifrån denna bakgrund har det presenterats förslag på förbättringar som skall leda till att krav/betalningspåminnelser och betalningsförelägganden minimeras. Visionen är att uppnå noll betalningsföreläggande. För att kunna uppfylla examensarbetets syfte har det gjorts litteraturstudier och intressentanalys. Utifrån intressentanalys har det gjorts personliga intervjuer med medarbetare på företaget för att kunna identifiera de problem, som orsakar till att flödet av krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggandet har ökat det senaste året. Diverse problem/orsaker har identifierats som orsakar krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggande. Den vanligaste orsaken till att fakturor inte betalas i tid är att en beställare inte beställer varan/tjänsten i inköpssystemet, utan väljer att göra telefonbeställningar, eller åka direkt till butik och göra beställning. Görs en beställning utanför inköpssystemet utelämnas viktig information till leverantören gällande faktureringen. Telefonbeställningar görs bland annat för att en beställare inte har alltid tillgång till inköpssystemet, varför det har föreslagits en handdator som ett lösningsförslag till problemet. Ett annat identifierat problem/orsak är att företaget inte har kontroll över de reklamerade fakturorna som reklameras av deras Extern IT Partner. Detta leder till att en faktura kan reklameras av samma orsak flertal gånger, vilket fördröjer betalningen. Lösningsförslag till detta är att reklamationsprocessen skall hanteras internt. Med dessa lösningsförslag och några till kommer flödet av krav/betalningspåminnelser att minkas som i sin tur kommer minimera antal betalningsföreläggande. Även om krav/betalningspåminnelser kommer kan de hanteras på ett korrekt sätt med hjälp av lösningsförslagen.

The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

I dagens affärsmiljö strävar många organisationer efter att automatisera processen för att hämta information från fakturor. Målet är att göra hanteringen av stora mängder fakturor mer effektiv. Trots detta möter man utmaningar på grund av den varierande strukturen hos fakturor. Placeringen och formatet för information kan variera betydligt mellan olika fakturor, vilket skapar komplexitet och hinder vid automatiserad utvinning av fakturainformation. Dessa utmaningar kan påverka noggrannheten och effektiviteten i processen. Förmågan att navigera genom dessa utmaningar blir därmed avgörande för att framgångsrikt implementera automatiserade system för hantering av fakturor. Detta arbete utforskar fyra olika textextraktions metoder som använder optisk teckenigenkänning, bildbehandling, vanlig textextraktion och textbearbetning, följt av en jämförelse mellan de naturliga språkbehandlingsmodellerna GPT- 3.5 (Generative Pre-trained Transformer) och GPT-4 för parameterextraktion av fakturor. Dessa modeller testades på sin förmåga att extrahera åtta specifika fält i PDF-dokument, sedan jämfördes deras resultat. Resultatet presenteras med valideringsmetoden ”Micro F1-poäng” en skala mellan 0 till 1, där 1 är en perfekt extraktion. Metoden som använde GPT-4 visade sig vara mest framgångsrik, som gav ett resultat på 0.98 och felfri extraktion i sex av åtta fält när den testades på 19 PDF-dokument. GPT 3.5 kom på andraplats och visade lovande resultat i fyra av de åtta fält, men presterade inte lika bra i de återstående fält, vilket resulterade i ett Micro F1-poäng på 0.71. På grund av det begränsade datamängden kunde GPT 3.5 inte uppnå sin fulla potential, eftersom finjustering och validering kräver större datamängder. Likaså behöver GPT-4 valideras med ett mer omfattande dataset för att kunna dra slutsatser om modellernas faktiska prestanda. Ytterligare forskning är nödvändig för att fastställa GPT-modellernas kapacitet med dessa förbättringar. / In today’s business environment, many organizations aim to automate the process of extracting information from invoices with the goal of making the management of large volumes of invoices more efficient. However, challenges arise due to the varied structure of invoices. The placement and format of information can significantly differ between different invoices, creating complexity and obstacles in the automated extraction of invoice information. These challenges can impact the accuracy and efficiency of the process, making the ability to navigate through them crucial for the successful implementation of automated systems for invoice management. This work explores four different text extraction methods that use optical character recognition, image processing, plain text extraction, and text processing, followed by a comparison between the natural language processing models GPT-3.5 (Generative Pre-trained Transformer) and GPT-4 for parameter extraction of invoices. These models were tested on their ability to extract eight specific fields in PDF documents, after which their results were compared. The results are presented using the ”Micro F1-Score” validation method, a scale from 0 to 1, where 1 represents perfect extraction. The method that used GPT-4 proved to be the most successful, yielding a result of 0.98 and error-free extraction in six out of eight fields when tested on 19 PDF documents. GPT-3.5 came in second place and showed promising results in four of the eight fields but did not perform as well in the remaining fields, resulting in a Micro F1-Score of 0.71. Due to the limited amount of data, GPT-3.5 could not reach its full potential, as fine-tuning and validation require larger datasets. Similarly, GPT-4 needs validation with a more comprehensive dataset to draw conclusions about the models’ actual performance. Further research is necessary to determine the capacities of GPT models with these improvements.

Detta arbete är en undersökning som handlar om CGI’s egenutvecklade fakturasystem som heter CDI. Detta fakturasystem används av Trafikverket och grunden i arbetet handlar om en undersökning som kartlägger vilka problem som finns med nuvarande användargränssnitt i CDI. Arbetet fokuserar endast på den vy där användaren utför konteringar av fakturor. Användargränssnittet som används idag utvecklades omkring 2007 och behöver enligt CGI en modernisering. Tanken är på sikt att användargränssnittet ska ersättas med ett nytt, uppdaterat användargränssnitt som underlättar arbetet för användaren mer än det nuvarande användargränssnittet. Syftet med rapporten är att undersöka vilka problem som användarna upplever att det nuvarande användargränssnittet har och att med hjälp av två egenutvecklade designförslag utvärdera hur man kan åtgärda dessa problem. Detta genomförs med hjälp av en nulägesanalys, som kartlägger nuvarande problem och en analys som utvärderar designförslagen. Båda analyserna görs med intervjuer som datainsamlingsmetod och genomförs med tre personer från Trafikverket som arbetar dagligen med fakturasystemet. När utvärderingen är klar kommer det att göras en reviderad version av de tidigare designförslagen, detta blir den slutgiltiga produkten från min rapport. Slutprodukten kan senare användas som grund i arbetet kring att utveckla det nya användargränssnittet för CDI. / This work is a survey about CGI’s self-developed invoice system called CDI. This invoice system is used by Trafikverket and the foundation of this work is based on a survey that maps out what problems there is with the current user interface in CDI. The work focuses only on the view where the user is performing accounts of invoices. The user interface that is used today was developed around 2007 and according to CGI, needs a modernization. The idea over sight is to replace the user interface with a new, updated one that helps the user more than the current user interface. The purpose of the report is to investigate what problems that users is experiencing with the current user interface and with the help of two self-developed design-proposals evaluate how to fix these problems. This is being performed with the help of a zero-state analysis, that maps the current problems and another analysis that evaluates the design-proposals. Both analysis is made from interviews and is performed with three persons from Trafikverket that work with the invoice system on a daily basis. When the evaluation is done there will be a revised version of the earlier design-proposals, this will be the final product of this report. The final product will later be used as a foundation in the work around developing the new user interface for CDI.

Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen. I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där en organisation, Jönköpings läns landsting, studerades mer ingående och för datainsamlingen valdes litteraturstudier och intervjuer. Resultatet visade att sekretessen kring pappersfakturor är en känslig faktor då hanteringen av dessa inte går att spåra och att fakturor lätt kan försvinna inom organisationen. För e-fakturor finns däremot stor möjlighet till spårbarhet och kontroll över händelserna kring hanteringen. Det finns olika typer av e-fakturering och om ett system som till exempel EDI-fakturering väljs kan många uppgifter automatiseras vilket minskar risken för såväl avsiktliga som oavsiktliga sekretessbrott. Om vissa personuppgifter kan döljas innebär det dessutom en än större säkerhet för patienterna. Tekniskt sett finns det alltså många bra lösningar som kan förbättra sekretessen, men mycket av detta är dock endast en efterkontroll över att lagar och regler följs, till exempel sparade uppgifter om vad som har hänt en specifik faktura. Det största hotet mot sekretess är dock den så kallade mänskliga faktorn. Det går inte att bygga ett informationssystem så att det inte finns den minsta risk för läckor, eftersom det alltid är de personer som hanterar de känsliga uppgifterna som gör att tanken blir till handling. Vissa typer av misstag eller slarv kan förebyggas med teknik, men personalens inställning till sitt eget arbete och det ansvar som det innebär är en grundläggande faktor såväl med pappers- som e-fakturor. / This thesis deals with integrity sensitive healthcare information on invoices, a subject that arose during my work at county council secretariat in Jönköping. When a person gets treatment in another county than the home county the invoice are sent to the home county, but before these invoices are paid, they have to be checked and attested. This handling was experienced as time consuming and ineffective which led me in to some thoughts around electronic billing (e-billing). The invoice contains integrity sensitive information, like personal code numbers and other kind of information, which is possible to connect with diagnosis and treatments. Therefore it is important that the handling becomes effective and that the secrecy can be maintained during the whole billing process. In this study I discuss how the handling of integrity sensitive healthcare information is influenced if the invoice handling is digitalised. The purpose was to do a comparison the handling of secrecy between paper invoices and digital e-billing. The study was accomplished by a qualitative approach where one organisation, Jönköpings county council, was examined more thorough and for the data collection literature studies and interviews were chosen. The result showed that the secrecy around paper invoices is a sensitive factor. It is not able to trace the handlings around these documents and an invoice could easily disappear within an organisation. On the contrary, for e-bills there is a large possibility to trace and control the handlings. There are different kinds of e-billing and if a system like for example EDI-billing is chosen, a lot of tasks could be automatized. That will decrease the risk for intentional as well as unintentional secrecy crimes. Furthermore, if some personal information could be hidden, it would mean a better safety for the patients. Technically there are a lot of good solutions that is able to improve the secrecy, but a lot of these are only a recheck that laws and rules are followed, for example saved information about what have happened with a specific invoice. The biggest threat though is the so called human element. It is impossible to build an information system that contains no leaks, because it is always the persons that are handling the delicate information that makes the thoughts into actions. Some kind of mistakes or carelessness could be prevented by technical solutions, but the staffs’ attitude of their work and the responsibility is a fundamental factor with papers- as well as e-bills.

This master's thesis desribes the import process of aggregate invoices and prepayments into the gas trader's SAP IS-U information system. It explains some of the essential SAP terms and contains an analysis of final product requirements. Additionally, it concerns the implementation of the designed solution itself and describes achieved results. In conclusion, it mentions possible extensions.

This diploma thesis deals with claims in selected capital company. Specifically, it fosuces on the trade receivables. Through the results of analysis of current receivables, proposes measure that can help improve the situation in he selected company.

When an organization receives invoices, accountants specify accounts and cost centers related to the purchases. This thesis investigated automated decision support with machine learning that gives suggestions to the accountant of what accounts and cost centers that can be used for invoices. The purpose was to identify benefits and risks of using machine learning automation for invoice processing and evaluate the performance of this technology. It was found that machine learning-based decision support for invoice processing is perceived to be beneficial by saving time, reducing the mental effort, create more coherent bookkeeping, detect errors, and enabling higher levels of automation. However, there are also risks related to implementing automation with machine learning. There is a high variety of how accounts and cost centers are used in different organizations and an uneven performance can be expected due to that some invoices are more complex to process than others. Machine learning experiments were conducted which indicated that the accuracy of suggesting the correct account was 73–76%. For cost centers, the accuracy was 50–62%. A method for filtering machine learning output was developed with the aim of raising the accuracy of the automated suggestions. With this method, the limited amount of suggestions that passed the filter achieved accuracy up to 100%. / När en organisation tar emot fakturor anges konton och kostnadsställen relaterade till inköpen. Detta examensarbete undersökte automatiserat beslutsstöd med maskininlärning som ger förslag på vilka konton och kostnadsställe som kan användas för fakturor. Syftet var att identifiera fördelarna och riskerna med att använda automatisering med maskininlärning för fakturahantering och utvärdera teknikens prestanda. Resultaten visade att maskininlärningsbaserat beslutsstöd för fakturabehandling uppfattas vara fördelaktigt genom att spara tid, minska mentala ansträngning, skapa mer sammanhängande bokföring, upptäcka fel, och möjliggöra högre automatiseringsnivåer. Men det finns också risker relaterade till implementering av automatisering med maskininlärning. Det är en stor variation gällande hur konton och kostnadsställen används i olika organisationer och en ojämn prestanda kan förväntas på grund av att vissa fakturor är mer komplexa att bokföra än andra. Maskininlärningsexperiment genomfördes som indikerade att korrektheten i att föreslå rätt konto var 73–76%. För kostnadsställe var korrektheten 50–62%. En metod för att filtrera maskininlärnings-förslagen utvecklades i syfte att höja korrektheten för automatiseringen. Med denna metod uppnådde den begränsade mängden förslag som passerade filtret en korrekthet upp till 100%.

<p>Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet är utfört åt inkassobyrån Exactor International Debt Collection från Mariestad. Bakgrunden till projektet är att Exactor behöver en programvara för att hålla ordning på de inkassoärenden som de har. En programvara som passar deras sätt att arbeta.</p><p>I programmet finns det möjlighet för användaren att registrera ärenden som var och en innehåller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gäldenärer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett ärende.</p><p>Uppsatsen beskriver hur programmet är konstruerat och hur det fungerar. Den beskriver också grundligt hur det kommer sig att ett ärende kommer till inkassoförfarandet. Detta för att lättare få förståelse kring resterande del av uppsatsen. Vidare beskrivs databasens design samt hur information lagras i den.</p> / <p>This paper describes the work of developing a debt collection management program. The work was carried out as an assignment from Exactor, an international debt collection company in Mariestad. The motivation was that Exactor needed a program to manage the debt collection errands they have. The program would have to fit their way of working.</p><p>In the program, it is possible for the user to register errands that each contains a client, one or more that is liable for payment (debtors), and one or more invoices. The program also implements a feature for searching and editing the different parts of an errand.</p><p>The paper describes how the program is designed and how it works. The paper also describes the basic process from the beginning of a debt to the debt collection procedures. This description is for understanding the rest of the paper. Furthermore, the database design and how information is stored in the database is described.</p>

<p>Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen.</p><p>I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där en organisation, Jönköpings läns landsting, studerades mer ingående och för datainsamlingen valdes litteraturstudier och intervjuer.</p><p>Resultatet visade att sekretessen kring pappersfakturor är en känslig faktor då hanteringen av dessa inte går att spåra och att fakturor lätt kan försvinna inom organisationen. För e-fakturor finns däremot stor möjlighet till spårbarhet och kontroll över händelserna kring hanteringen. Det finns olika typer av e-fakturering och om ett system som till exempel EDI-fakturering väljs kan många uppgifter automatiseras vilket minskar risken för såväl avsiktliga som oavsiktliga sekretessbrott. Om vissa personuppgifter kan döljas innebär det dessutom en än större säkerhet för patienterna. Tekniskt sett finns det alltså många bra lösningar som kan förbättra sekretessen, men mycket av detta är dock endast en efterkontroll över att lagar och regler följs, till exempel sparade uppgifter om vad som har hänt en specifik faktura.</p><p>Det största hotet mot sekretess är dock den så kallade mänskliga faktorn. Det går inte att bygga ett informationssystem så att det inte finns den minsta risk för läckor, eftersom det alltid är de personer som hanterar de känsliga uppgifterna som gör att tanken blir till handling. Vissa typer av misstag eller slarv kan förebyggas med teknik, men personalens inställning till sitt eget arbete och det ansvar som det innebär är en grundläggande faktor såväl med pappers- som e-fakturor.</p> / <p>This thesis deals with integrity sensitive healthcare information on invoices, a subject that arose during my work at county council secretariat in Jönköping. When a person gets treatment in another county than the home county the invoice are sent to the home county, but before these invoices are paid, they have to be checked and attested. This handling was experienced as time consuming and ineffective which led me in to some thoughts around electronic billing (e-billing). The invoice contains integrity sensitive information, like personal code numbers and other kind of information, which is possible to connect with diagnosis and treatments. Therefore it is important that the handling becomes effective and that the secrecy can be maintained during the whole billing process.</p><p>In this study I discuss how the handling of integrity sensitive healthcare information is influenced if the invoice handling is digitalised. The purpose was to do a comparison the handling of secrecy between paper invoices and digital e-billing. The study was accomplished by a qualitative approach where one organisation, Jönköpings county council, was examined more thorough and for the data collection literature studies and interviews were chosen.</p><p>The result showed that the secrecy around paper invoices is a sensitive factor. It is not able to trace the handlings around these documents and an invoice could easily disappear within an organisation. On the contrary, for e-bills there is a large possibility to trace and control the handlings. There are different kinds of e-billing and if a system like for example EDI-billing is chosen, a lot of tasks could be automatized. That will decrease the risk for intentional as well as unintentional secrecy crimes. Furthermore, if some personal information could be hidden, it would mean a better safety for the patients. Technically there are a lot of good solutions that is able to improve the secrecy, but a lot of these are only a recheck that laws and rules are followed, for example saved information about what have happened with a specific invoice.</p><p>The biggest threat though is the so called human element. It is impossible to build an information system that contains no leaks, because it is always the persons that are handling the delicate information that makes the thoughts into actions. Some kind of mistakes or carelessness could be prevented by technical solutions, but the staffs’ attitude of their work and the responsibility is a fundamental factor with papers- as well as e-bills.</p>