No description available.

With supplement of 8 reprints .

Den här studien undersöker hur två mordfall gestaltas i svensk kvällspress, specifikt Aftonbladet och Expressen. Detta genom att undersöka mordet på 19-åriga Tova Moberg och mordet på 21-åriga Tove, två fall som fått stor uppmärksamhet i media. För att uppnå studiens mål har vi formulerat fyra frågeställningar som besvaras i studien: 1) Hur gestaltas fallet Tova Moberg och fallet Tove i Aftonbladet och Expressen? 2) Beskrivs offren och förövarna med könsstereotypa egenskaper? Vilka i så fall? 3) Hur gestaltas relationen mellan gärningspersonen och offret? 4) Finns det skillnader i gestaltningen av gärningspersonen mellan de två fallen? Ett teoretiskt ramverk, som involverar gestaltningsteori och genusteori, har använts för att besvara frågeställningarna. Sexton artiklar har analyserats och kodats genom tematisk analys. Resultatet visar att gestaltningen av fallen skiljer sig markant när det gäller gestaltningen av både offer och gärningsperson. De könsstereotypa attribut som tillskrivs offer och förövare kan ha en inverkan på offrets status samt i vilken grad offrets skuldbeläggs. Vidare visar resultatet att båda mordfallen beskrivs i ett sken av en konfliktfylld relation mellan offer och gärningsperson. Sammanfattningsvis tenderar undersökta nyhetsmedier att tillskriva aktörerna vissa egenskaper och beteenden där brotten betraktas som individuella problem snarare än strukturella problem. Mordfallen gestaltas, i undersökta medier, på ett episodiskt vis.

This study examines the difference in Expressen’s portrayal of two similar murder cases in Sweden with the key difference being the ethnicity of the perpetrators. The main purpose is to determine if the media is using a discriminatory rhetoric in their covering of crime and if they are upholding a “we and them” view of the world. Former research shows signs of othering in the media around discourse of crime and immigrants and discusses medias’ cementing of a post-colonial worldview. This study uses framing theory and othering theory as a theoretical framework and is conducted through a quantitative content analysis of the written articles, about the murder cases of Wilma Andersson and Tova Moberg, across the time period of them going missing, to the point where the murderer is sentenced. The results show no signs of othering or discrimination in the Expressen articles and both the perpetrators and victims are framed equally in almost every aspect. Furthermore there is no significant connection between the sources cited and the framing in those articles, which could indicate an awareness in Expressens news process and how they influence the public.

Uppsatsen jämför Kamel Daouds Fallet Meursault och Albert Camus Främlingen ur de tre perspektiven berättarteknik, postkolonialt tänkande och livsåskådning. Syftet med jämförelsen är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan verken, och då i första hand hur Fallet Meursault förhåller sig till Främlingen. Uppsatsen utgår från en komparativ metod utefter de aspekter som anges i syftet. Resultatet visar att Daouds Fallet Meursault i hög grad anspelar på CamusFrämlingen och kan ur ett postkolonialt perspektiv beskrivas som en form av writing back samtidigt som Daoud livsåskådningsmässigt kommer att ligga mycket nära Camus.

Uppsatsen ”Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren” är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier. Uppsatsens resultat tyder på att våldtäktsmyter är närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013.

Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst. Motparterna menar att carried interest ska bedömas som en kapitalinkomst p.g.a. att ersättningen är hänförlig till avkastning på investerat kapital. Härmed råder en rättsosäkerhet för riskkapitalisterna.Syftet med uppsatsen är att analysera rättsområdet beträffande carried interest. En i branschen allmänt vedertagen fondstruktur kommer stegvis presenteras i uppsatsen. Beskrivningen av fondstrukturen innehåller de parter och avtal som finns representerade. Vidare redogörs ett aktuellt rättsfall inom området, det s.k. Nordic Capital–fallet. Andra europeiska länders beskattning av carried interest introduceras för att klargöra skillnader av rättsläget.Vi anser att carried interest är mer hänförlig till inkomstslaget kapital än tjänst p.g.a. den risk som tagits. Det finns visst samband mellan värdetillväxten och rådgivningsbolaget, men det rättfärdigar inte Skatteverkets samt domstolarnas användning av genomsyn. Sverige behöver klargöra dagens rättsläge via ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen eller förtydligande lagtext, förslagsvis till liknande tysk rätt.

In recent years, several cases have been brought to attention in media where children have been harmed while interacting with a violent parent. In some cases, the child has died due to the violence. The aim of this study is to analyze how district courts considers the best interest of the child in decisions regarding visitation rights where there is alleged or proven violence against the child. Examples from a well-known Swedish case “the case of Tintin” is used. Previous research was gathered through a literature search in the databases Scopus and Discovery. The method used was a qualitative literature analysis of seventeen verdicts concerning decisions on visitation rights. The theories that were used were the attachment theory and developmental ecology. Results showed that the best interest of the child is assessed differently in different courts and the right to both parents tend to outweigh the safety of the child. / Under de senaste åren har flera fall uppmärksammats i media där barn har farit illa vid umgänge med en våldsam förälder. I några av fallen har barnet dött till följd av våldet. Syftet med denna studie är att analysera hur tingsrätten tar barnets bästa i beaktande vid beslut om umgängesrätt där det påstås eller bevisligen har förekommit våld mot barnet. Exempel från ett känt svenskt fall vid namn ”fallet Tintin” används för att belysa det valda ämnet. Genom en litteratursökning i databaserna Scopus och Discovery inhämtades tidigare forskning. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar rörande beslut om umgängesrätt. Teorierna som användes var anknytningsteorin och utvecklingsekologin. Resultatet visade att barnets bästa bedöms olika i olika tingsrätter och rätten till båda föräldrar tenderar att väga tyngre än barnets säkerhet.

The aim of this study is to systematize and advance the Systemic-FunctionalLinguistic method of analysing Ergativity such as it has potential to be employedfor linguistically oriented Critical Discourse Analysis. By applying the termMetaphor of Ergativity, and distinguishing and defining a variety of suchMetaphors, different realizations of Ergativity can be identified and categorized.The method is subsequently adopted for an analysis of a newspaper material. Theanalysis reveals that Ergativity is realized differently depending on which Agent isassociated with an Ergative process, and that different Metaphors of Ergativity tendto be used with slightly different functions. Such differences may carry significancefor Critical Discourse Analyses, and the method could therefore be a usefuladdition to future linguistically oriented Critical Discourse Analyses.

Följande studie undersöker hur Expressen och Aftonbladet har gestaltat bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson mellan årtalen 1998–2022. Bröderna anklagades för mordet på fyraårige Kevin 1998 och har haft stämpeln barnamördare fram till 2018 när de friades från anklagelserna. Syftet är att undersöka hur bröderna har gestaltats som anklagade barnamördare som barn jämfört med oskyldiga som vuxna vid nyhetsrapportering. Samt om media har brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen. Det undersöks också hur Robin Dahlén har upplevt och påverkats av rapporteringen som barn samt vuxen. Undersökningen har utgångspunkt i en kvalitativ språklig textanalys av artiklar från Expressen och Aftonbladet under årtalen 1998, 2017, 2018 och 2022. För att få en djupare förståelse för analysen utfördes också en kvalitativ intervju med Robin Dahlén. Undersökningen grundar sig i tidigare forskning som berör offentlig granskning av barn, ungdomsbrottslighet och felaktigt dömda. Samt teoretiska ramverken medielogiken och mediernas ansvarighet. Resultatet av undersökningen bekräftar att både Expressen och Aftonbladet gestaltat bröderna på ett negativt sätt när bröderna anklagades för mordet. Tidningarna har skrivit om brödernas personliga integritet genom att nämna dem vid ålder, kön, nationalitet och hemort. På senare år när bröderna har avskrivits från fallet och visats vara felaktigt dömda har media en mer beskrivande bild av hur samhället svikit bröderna genom att kritisera bland annat poliser och politiker som har påverkat bröderna till det negativa. Resultatet av intervjun bekräftar att Robin Dahlén anser att nyhetsrapporteringen inte alltid bemötts positivt av allmänheten. Men han har upplevt medias rapportering av honom som mer hjälpsam än ohjälpsam.