Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige där även en ökning ses. Att bli diagnostiserad med bröstcancer innebär stora förändringar i livet. Människor som står kvinnan nära kan vara ett värdefullt stöd, därför är det viktigt att involvera hela familjen i vården. Sjuksköterskan bör därför arbeta med familjefokusering där familjen ses som ett system där en del påverkar alla delar. Syfte: Beskriva familjens erfarenhet av att leva med en kvinna som drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Familjemedlemmar till en kvinna som drabbats av bröstcancer upplevde känslor som oro, rädsla och ångest. De hade svårt att anpassa sig till nya roller och det kändes överväldigande att få ta så stort ansvar. Familjemedlemmarna upplevde brist på information och delaktighet från vårdpersonal vilket bidrog till att familjen kände en ovisshet kring sjukdomsförloppet och behandling. Kommunikationen inom familjen hade stor betydelse för att på bästa sätt bemöta sjukdomen. Slutsats: När en kvinna drabbas av bröstcancer påverkas hela familjen, vilket sjuksköterskor måste få en större insikt i. Det är viktigt att sjuksköterskor ser familjen som en helhet och inte utesluter någon familjemedlem. / Backround: Cancer is the second most common cause of death in Sweden, where an increase is observed as well. Being diagnosed with breast cancer involves major changes in life. People close to the women can be valuable support; therefore it is important that the entire family is involved in care. The nurse should work with a family focus where the family is viewed as a system in which one part affects all the other parts. Aim: To describe the family’s experience of living with a woman afflicted with breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on 17 qualitative articles analyzed by Friberg’s five-step model. Results: Families of a woman afflicted with breast cancer experienced feelings such as worry, fear and anxiety. They had difficulty adapting to the new roles, and felt overwhelmed by the large responsibility placed on them. The realized the huge responsibility the woman had undertaken. Family members experienced lack of information and participation from healthcare professionals, which in turn caused them to feel an uncertainty towards the progression of the disease and the treatment. Communication has a significant importance to in the best way treat the disease. Conclusion: When a woman is afflicted with breast cancer it affects the whole family in which nurses need to get greater insight. It is important that nurses see the family as a unit and does not exclude the family members.

Bakgrund: Afasi är en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt språkförmåga. Stroke är den vanligaste bakomliggande orsaken. Afasi innebär en stor påverkan på livet för den drabbade och hens anhöriga. Anhöriga tar ofta på sig ett stort stödjande ansvar och riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med afasi. Metod: I denna litteraturstudie ingår både kvalitativa och kvantitativa data. Åtta vetenskapliga artiklar från två databaser sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i fem kategorier. 1) ”Anhörigas behov av stöd” framhöll att anhöriga upplever ett behov av information och känslomässigt/psykologiskt stöd samt att upplevelsen av bristande stöd förekom. 2) ”En total förändring i anhörigas liv” belyste upplevelser av att afasin har påverkat anhörigas relationer och vardag. 3) ”Förlust av det som var innan” framhöll upplevelser av att ha förlorat stora delar av kommunikationen med personen med afasi samt att anhörigas hälsa försämrats. 4) ”Strategier hjälper anhöriga” belyste att anhöriga upplevde sig ha hjälp av strategier för att underlätta i livet. 5) ”Hopp om framtiden” framhöll att upplevelsen av hopp kunde infinna sig om personen med afasi gjorde framsteg samt genom ett bra bemötande från vårdpersonal. Slutsats: Att vara anhörig till en person med afasi innebär ofta stora påfrestningar och risken för ohälsa är stor. Som sjuksköterska kan ett förhållningssätt utifrån familjefokuserad omvårdnad hjälpa till att stödja anhöriga. Denna studie kan bidra med förståelse för anhörigas situation, men ytterligare forskning, förslagsvis kvalitativa intervjuer, är väsentligt för att fördjupa förståelsen.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. <strong>Syfte</strong>: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. <strong>Metod</strong>: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. <strong>Resultat</strong>: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal. Merparten av dessa teman indelades i subteman vilka förehöll sig i kontrast till varandra. <strong>Slutsats</strong>: När vårdpersonal tillämpade ett familjefokuserat förhållningssätt erfor närstående att de inkluderades i omvårdnaden, bekräftades och att samtligas behov tillgodosågs. Detta gjorde att samarbetet med vårdpersonalen förbättrades. Utebliven omvårdnad, bristande kontakt med vårdpersonalen och kränkande bemötande erfors när vården inte var familjefokuserad. Första steget till en förbättring av den palliativa vården är att erhålla kunskap om de närståendes erfarenheter av den.</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och att drabbas av bröstcancer väcker många känslor. Genom behandling av bröstcancer uppkommer biverkningar som påverkar olika aspekter i livet och vardagen. Vid strålbehandling och cytostatikabehandling är biverkningar såsom håravfall, aptitlöshet, illamående och trötthet vanliga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i samband med behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och kvalitativ design har gjorts som grundats på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL, Pubmed/Medline och PsykInfo har använts. Resultat: Fem huvudkategorier kunde urskiljas: en förändrad fysisk ”kropp”, psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor, existentiell påverkan, förväntningar från omgivningen samt påverkan på relationer och sexuell hälsa. Diskussion: Oförmågan att arbeta lyftes fram som en utav de största förändringarna i vardagen, vilket bidrog till en känsla av utanförskap. Den drabbade kvinnan ställdes inför en förändrad roll i vardagen, detta var även något som en partner och övriga familjemedlemmar kunde uppleva. Slutsats: Det var inte enbart sjukdomen i sig samt de biverkningar som följde utav behandling som den drabbade kvinnan upplevde som jobbiga och svåra att hantera, utan de konsekvenser som uppstod som en följd av detta upplevdes som minst lika svårhanterliga. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women and breast cancer causes many negative feelings. Through the alternative therapies, side effects occur that affect different aspects of life and everyday life. In radiation therapy and cytostatics, side effects such as hair loss, loss of appetite, nausea and tiredness are common. Purpose: The purpose of the literature review was to describe women's experiences of everyday life in connection with breast cancer treatment. Method: A literature review with inductive approach and qualitative design was made based on nine scientific articles. Databases CINAHL, Pubmed/Medline and PsychInfo have been used. Results: Five main categories could be distinguished: a changed physical body, mental influence/changed emotional feelings, existential influence, expectations from the environment and influence on relationships and sexual health. Discussion: The inability to work was highlighted as one of the biggest changes in everyday life, which contributed to a sense of exclusion. The affected woman was facing a changed role in everyday life, this was also something a partner and other family members could experience. Conclusion: It was not only the diseases that occur, and the side effects that result from treatment that the affected woman experienced as difficult and difficult to handle, but the consequences that arised of this perceived as at least as difficult.

Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal. Merparten av dessa teman indelades i subteman vilka förehöll sig i kontrast till varandra. Slutsats: När vårdpersonal tillämpade ett familjefokuserat förhållningssätt erfor närstående att de inkluderades i omvårdnaden, bekräftades och att samtligas behov tillgodosågs. Detta gjorde att samarbetet med vårdpersonalen förbättrades. Utebliven omvårdnad, bristande kontakt med vårdpersonalen och kränkande bemötande erfors när vården inte var familjefokuserad. Första steget till en förbättring av den palliativa vården är att erhålla kunskap om de närståendes erfarenheter av den.

Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC. För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra. Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som kan ge omfattande funktionsnedsättningar. När en individ drabbas av MS kan närstående påverkas. Sjuksköterskans kompetensbeskrivning beskriver att en god vård innefattar ett personcentrerat förhållningssätt som inkluderar de närstående. Därav anses det relevant att ta reda på närståendes upplevelser av att leva med en anhörig med MS. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en anhörig med multipel skleros utifrån ett närståendeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, där tretton vetenskapliga artiklar som var baserade på kvalitativ metod analyserades. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde förändringar gällande relationen, familjerollen samt ändrade behov efter att en anhörig drabbats av MS. Svårigheter i att finna sin identitet kopplades till att rollen som vårdare upplevdes svår. Information och stöd visade sig ha en central roll för ett fungerande liv. Slutsats: Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar upplevelsen hos närstående för att underlätta situationen hos den drabbade familjen. Då vården saknar resurser och samhället är beroende av att närstående vårdar sina anhöriga är det viktigt att de känner sig trygga i sina roller. Detta kan stärkas genom kunskap, stöd och informationsöverföring.

På en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) arbetar intensivvårdssjuksköterskor och barnsjuksköterskor med svårt sjuka barn med olika kirurgiska och medicinska diagnoser. Opiater och sedativa läkemedel används vilket kan leda till att barnen riskerar att drabbas av abstinenssymtom vid nedtrappning. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att bedöma och behandla barns symtom och tidigare forskning visar vikten av att sjuksköterskan kan upptäcka och särskilja symtom. Vårda ett sjukt barn innefattar även barnets familj som i familjecentrerad vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda barn med abstinenssymtom efter läkemedelsbehandling inom barnintensivvård. Data består av kvalitativa forskningsintervjuer där åtta specialistsjuksköterskor intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och tio subkategorier. I resultatet framkom svårigheter att tolka tecken på abstinens då symtomen kunde bero på andra tillstånd såsom sepsis eller sjukdom. Vikten av att trappa ut sederande och opioidläkemedel långsamt, samt värdet av att ha en individuell plan för vården framkom. Sjuksköterskorna använde sig av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Delaktiga föräldrar ansågs av betydelse och om de fått förståelse för situationen kunde det innebära en tryggare vård för alla. En svårighet som beskrevs var föräldrars oro som kunde skapa frustration hos personalen. I resultatet framkom även att en lugn och trygg miljö var viktigt men kunde vara svårt att uppnå då medicinsk apparatur störde och akuta åtgärder prioriterades samt att tid att vara hos barnet saknades. I diskussionen beskrivs svårigheter att tolka och bedöma abstinenssymtom och forskningen tar upp över 50 olika symtom för abstinens. Tolkning av barns symtom tycks vara en mycket subjektiv bedömning som medför en subjektiv behandling. Icke-farmakologiska åtgärder diskuteras som en del av abstinensbehandling vilket ger kontraster till intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter i en högteknologisk miljö.

No description available.

No description available.