Submitted by PPG Ci?ncia da Computa??o (ppgcc@pucrs.br) on 2018-06-19T12:25:43Z No. of bitstreams: 1 GRAZIELE_MARQUES_MAZUCO_DOS_SANTOS_DIS.pdf: 3857481 bytes, checksum: 9c3c88f01e8e5d920ba3bc8989d2cfbf (MD5) / Approved for entry into archive by Sheila Dias (sheila.dias@pucrs.br) on 2018-06-27T13:05:50Z (GMT) No. of bitstreams: 1 GRAZIELE_MARQUES_MAZUCO_DOS_SANTOS_DIS.pdf: 3857481 bytes, checksum: 9c3c88f01e8e5d920ba3bc8989d2cfbf (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-27T13:21:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 GRAZIELE_MARQUES_MAZUCO_DOS_SANTOS_DIS.pdf: 3857481 bytes, checksum: 9c3c88f01e8e5d920ba3bc8989d2cfbf (MD5) Previous issue date: 2018-04-26 / Demand forecasting is one of the most essential components of supply chain management. Forecasts are used both for long-term and for short-term. Long-term forecasts are important because it is difficult in terms of production to face the demand deviation in a short time, so the anticipation of prediction helps to increase the responsiveness of the supply chain. Short term forecasts are important for the demand monitoring aiming to keep healthy inventory levels. In the fashion industry, the high change of products, the short life cycle and the lack of historical data makes difficult accurate predictions. To deal with this problem, the literature presents three approaches: statistical, artificial intelligence and hybrid that combines statistical and artificial intelligence. This research presents a two-phased method: (1) long-term prediction, identifies the different life cycles in the products, allowing the identification of sales prototypes for each cluster and (2) short-term prediction, classifies new products in the clusters labeled in the long-term phase and adjusts the sales curve considering optimistic and pessimist factors. As a differential, the method is based in dynamic time warping, distance measure for time series. The method is tested in a real dataset with real data from fashion retailers that demonstrates the quality of the contribution. / A previs?o de vendas no varejo da moda ? um problema complexo e um dos componentes essenciais da cadeia de suprimento, sendo utilizada tanto para previs?o de longo prazo quanto para a previs?o de curto prazo. A previs?o de longo prazo ? importante pois ? dif?cil, em termos de produ??o, enfrentar o desvio da demanda em um curto espa?o de tempo, ent?o a previs?o antecipada permite aumentar a capacidade de resposta da cadeia de suprimento. A previs?o de curto prazo ? importante para o acompanhamento da demanda, visando a adequa??o do n?vel de estoque. No varejo da moda a alta rotatividade, o curto ciclo de vida dos produtos e a consequente aus?ncia de dados hist?ricos dificulta a gera??o de previs?es precisas. Para lidar com esse problema, h? na literatura tr?s principais abordagens: estat?stica, baseada em intelig?ncia artificial e h?brida, que combina estat?stica e intelig?ncia artificial. Esta pesquisa prop?e um m?todo de previs?o de vendas em duas etapas: (1) previs?o de longo prazo, que pretende detectar diferentes grupos de produtos com ciclos de vida semelhantes, permitindo assim a identifica??o do comportamento m?dio de cada um dos grupos e (2) previs?o de curto prazo que busca associar os produtos novos nos grupos identificados na etapa de longo prazo e ajustar a curva de vendas levando em considera??o fatores conservadores, otimistas ou pessimistas. Al?m disso, nesta etapa ? poss?vel realizar a previs?o de reposi??o de itens. Como diferencial, o m?todo proposto utiliza a medida de dist?ncia Dynamic Time Warping, identificada na literatura como adequada para lidar com s?ries temporais. O m?todo ? testado utilizando dois conjuntos de dados reais de varejistas da moda, foram realizados dois experimentos, que demonstram a qualidade da contribui??o.

A presente dissertação tem por escopo indicar o cenário legislativo, econômico e fático atual acerca do trabalho análogo ao de escravo e o dumping social na indústria da moda, no estado de São Paulo, discorrendo, ainda, sobre temas conexos, a exemplo do tráfico de pessoas. Visa, ainda, discutir acerca da constitucionalidade de leis e portarias interministeriais que regulamentam o tema e analisar casos práticos em que se identificou e buscou cessar o trabalho análogo ao de escravo na indústria da moda. A pesquisa foi realizada através de fontes bibliográficas, documentais, entrevistas e pesquisa de campo. / This dissertations scope is to indicate the legislative, economic and factual current scenario regarding the analog to slave labor and social dumping in the fashion industry, in the state of São Paulo, also discoursing on related issues, such as peoples trafficking. It also aims to discuss the constitutionality of laws and joint ministerial ordinances regulating the issue and examine case studies that identified and sought to terminate the analog to slave labor in the fashion industry. The survey was conducted through literature sources, documentary, interviews and field research.

本研究動機在以有系統的方式來探討產品生命週期相當短暫的流行產業，即唱片、服飾、出版、電影及電視遊樂器等五項產業；同時由於此類產業產品生命週期短暫的特性，傳統的產品／市場分析方式已不再適用，作者擬以新興的資源基礎論的觀點來分析流行產業，同時在國際化風潮盛行的今天，國際化是一不容忽視的議題，延續上述說明，本研究將以資源基礎的觀點來討論企業國際化策略之選擇。本研究目的如下： 　　1.建構適當的分類構面，對流行產業做適當分類，以獲取更多資訊 　　2.找出流行產業核心資源。 　　3.研究核心資源與國際化策略之對應關係。 　　在研究方法上，本研究係屬於探索性之研究，目前理論仍在發展階段，並無十分完整的理論架構。因此本研究擬採個案研究法進行。首先本研究根據次級資料的蒐集與實務現象的瞭解，認為「唱片業」與「服飾業」是流行產業中風格殊異的兩類產業，故選擇此兩產業為主要研究之產業代表樣本。另外，本研究的觀念架構包括核心技術類型、核心資源組合、核心資源特性，以及國際化策略四大變項，藉由選取唱片與服飾業中代表性的廠商A、B、C、D公司，深入訪談該企業之核心技術類型、核心資源與國際化策略，據以分析其間關係。 　　在研究結論方面，整理結果如下： 　　一、流行產業可區分為「流行主體專屬性高者」與「流行主體專屬性低者」，兩者之關鍵成功因素有別。 　　二、流行產業中有三種不同的核心技術類型，即「掘井型」、「汲水型」，及「配送型」。 　　三、唱片業與服飾業中，核心技術類型間交易標的物、交易商品獨特程度、交易頻次不同，故統治方式不同。 　　四、流行產業中核心資源組合決定於其核心技術類型。掘井型者核心資源組合應為契約網路、非契約網路、行銷能力、企業文化、個人專業技術能力，及個人人際網路。汲水型者核心資源組合為設備與調配能力。配送型者的核心資源組合為配銷通路的蜜集程度與陳列位置優列、促銷能力與品牌。 　　五、企業擁有不同核心資源組合，由於核心資源特性有別，應採用不同的國際化策略。 　　六、不同核心技術類型者，由於核心資源組合、核心資源特性不同，應採用不同的國際化策略。

Sedan millenniumskiftet förändrades modevärlden radikalt av fler säsonger, ökad mångfald av trender samtidigt som trendernas livslängds blev allt kortare. Hos inköparna på de stora klädbolagen ställs det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sälja i framtiden. Idag måste besluten tas snabbt så att kläderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner ändra sig. Som ett hjälpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gå finns trender som fungerar som ett avgränsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och därmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrågas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svårt att veta vad som kommer sälja i framtiden och det är här ser vi trendbyråernas roll. Trendbyråer har en koordinerande roll på marknaden där de ger företag vägledning om förändringar i modet. Genom trendanalyser får företag en överblick hur riktningen i modet kommer att gå, förstå vilka globala influenser som påverkar modet och en reflektion kring hur allt återspeglas till modet. Vad gäller tidigare forskning av begreppen trender och trendbyråer vid beslutsfattande, har ingen omfattande undersökning tidigare gjorts vilket har medfört att vår uppsats känns värdefull för en mer förståelse kring ämnet. Avsikten med vår uppsats är att undersöka och analysera hur trender och trendanalyser har för betydelse vid beslutsfattande inom inköpsprocessens tidiga stadium hos svenska modeföretag. Studien har efter insamling av teori inom områdena beslut, trender och trendanalyser genomförts med en kvalitativ grund där insamling av det empiriska materialet har utgått från semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har främst genomförts med respondenter som innehar en roll inom inköp på svenska modeföretag som ingår i beteckningen SME (Small medium Enterprises). Dessa företag är Ellos, Lindex, Gina Tricot och MQ. För att öka förståelsen kring trender och trendanalyser har intervjuer även genomförts med en trendanalytiker från Svenska Moderådet och en författare bakom boken Trendmakarna. Insamlad data har därefter analyserats och ställts mot teorier angående beslut, trender och trendanalyser i syfte att kunna uttala oss om hur inköpare ser på trender och trendbyråers betydelse vid beslutsfattande av inköp. De resultat som empirin bestått av ger indikationer på att trender har en betydande roll men att det både kan öka och minska på osäkerheter samt risker. Inköparna anser att det finns många risker med trendbaserade produkter men att trendanalyser vid beslutsfattande kan användas för att förstå riktningen modet går i för att därefter kunna anpassa inköpen genom volym, budget, material och leverantörer. Därmed kan de vara ett hjälpmedel för att minska på både ett besluts risk och osäkerhet, vilket bekräftar de teorier som tagits upp. Dock kan vi uttala oss om att beslutsfattande inom inköp inte bara baseras på trendanalyser utan andra faktorer och variabler spelar också in.

Modeföretagen i Sverige 2015 befinner sig i en mycket konsumentstyrd bransch där trender uppstår och passerar snabbt, vilket ger en bransch som ständigt förser marknaden med nya varor. Mode är samtidigt råvaruintensiv och lämnar ett avtryck i miljön som påverkar alla. Konsumenterna ställer nu allt högre krav på att varor är producerade mer hållbart och under socialt ansvarstagande, CSR, i alla led. Modeföretagen ansvarar för en produktion av varor som främst sker i länder med lägre kostnad för arbetskraft, vilket medför svårigheter i form av kontroll då avstånden är långa. Vilken relation företaget har till sina leverantörer har således kommit att spela en allt mer avgörande roll. Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka och analysera de överväganden som producerande aktörer på den svenska modemarknaden gör vid val av leverantörer, för att på så sätt belysa de svårigheter de anser finns och vad som är viktigt för deras framgång. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer inom fallstudiens ramar. Sekundärdata har samlats in från press, företagens hemsidor och från mailkorrespondens med branschorganisationer. Fallstudien visar att relationen företagen har till sina leverantörer är väldigt viktig för dess framgång. Ett bra leverantörssamarbete ökar företagens chanser till både hållbar produktion och ger en ökad möjlighet till finansiering genom handelskredit. En bra leverantörsrelation ökar även företagens möjligheter till flexibilitet från leverantörens sida med snabbare leveranser som bättre kan möta kundens efterfrågan och minska risken för felbedömningar. Långa avstånd anses som ett problem för modeföretagen och de söker därför närmare produktion inom EU som ger kortare ledtider, en möjlighet till bättre leverantörsrelationer samt ett underlättande av likvärdiga kemikalielagar.

While sustainability is a common trend in business, the practical challenges companies face when striving towards becoming more sustainable are not thoroughly researched. By applying Porter and Kramer's (2011) theory on Creating Shared Value (CSV) to Swedish SMEs in the fashion industry, the challenges of adopting sustainable practices were identified in the study. Semi-structured interviews were conducted with eight case companies with an ambition to be sustainable. This paper argues that even sustainably-aware companies face complex challenges with activities meant to benefit both society and the company itself. Despite many positive characteristics of SMEs, including more flexibility to adapt to new circumstances and innovative approaches to CSR development (Jenkins, 2009), our research display difficulties with leveraging these characteristics. The study shows that the seven challenges of shared value creation are: investment costs, functionality issues, supplier complexities, supplier control, supplier abilities, managing certifications and cluster control. Moreover, the study has also confirmed Crane et al., (2014) regarding the positioning of CSV as an umbrella construct for loosely related concepts within conscious capitalism.

This diploma thesis deals with the Italian terminology of the fashion industry. The work is divided into two parts. In the opening of the first, theoretical, part the author delimite the semantic field of the fashion industry that she will work with. The author focuses on the description of the language of fashion, contemporary Italian language and the Languages for Special Purposes. Finally she divides the Italian lexicon and decribes its each group in detail. The second, analytical, part handles with the chosen sample of keywords compiled by the created corpora and segments it according to the above mentioned division. The aim of the thesis is to discover the structure of the contemporary terminology of the fashion industry and to determine general tendencies of lexical enrichment in the language of fashion. The supplement comprises the Italian-Czech and Czech-Italian vocabulary and the semantic classification of the keywords.

Problemformulering: E-handeln har vuxit sig allt starkare på den svenska marknaden, vilket lägger ett större fokus på den fysiska detaljhandeln inom modebranschen. Vi undersöker ur ett företagsperspektiv hur den fysiska modebranschen hanterar denna förändring. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg fysiska handeln inom modebranschen kan nyttja för att skapa konkurrensfördelar mot e-handeln. Forskningsfrågor: 1. Hur skapar fysiska butiker inom modebranschen kundrelationer?2. Hur kan fysiska butiker inom modebranschen skapa lojala kunder av befintliga kundrelationer?3. Hur använder fysiska butiker omnikanaler för att skapa kundrelationer inom modebranschen?4. Hur kan fysiska butiker inom modebranschen arbeta med varumärke och image för att skapa kundrelationer? Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Vidare vid insamling av det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts med elva respondenter som har en ledande befattning, av den orsak att individerna anses besitta relevant information för den här undersökningen. Slutsats: Studien resulterade i att det inte finns en tydlig mall för hur kundrelationer skapas i den fysiska handeln inom modebranschen. Vidare visade resultatet att företagen tillämpar olika tillvägagångssätt inom ramen för nyckelbegreppen för att slutligen skapa kundrelationer. Avslutningsvis framför undersökningen att kundrelationer är en viktig beståndsdel som detaljhandeln inom modebranschen anser utgöra konkurrensfördelar mot e-handeln. Nyckelord: Kundrelationer, lojala kunder, omnikanaler, varumärke och image, modebranschen, konkurrensfördelar. / Problem definition: The presence of E-commerce on the Swedish market has evolved, which sheds a larger focus on the physical retail trade within the fashion industry. We study how the fashion industry handles this shift from a business perspective. Purpose: The purpose of this study is to examine which tools physical commerce within the fashion industry can utilize in order to create competitive advantage against e-commerce. Research questions: 1. How can physical stores within the fashion industry create customer relationships?2. How can physical stores within the fashion industry create loyal customers out of existing customer relationships?3. How does physical stores utilize omnichannels as a means to create customer relationships within the fashion industry?4. How can physical stores within the fashion industry labor branding and image as a means to create customer relationships? Method: The study is based on a qualitative method with an inductive research approach. Furthermore, the gathering of empirical data consisted of eleven semi-structured interviews with respondents within a leading business position. Conclusion: The result of this study indicated that there is no clear template on how customer relationships are created in physical commerce within the fashion industry. Furthermore, the results revealed that the interviewees practice different approaches within the frame of the mentioned keywords to create customer relationships. Lastly, the study argues that customer relationships are an essential element as a means for the retail trade within the fashion industry to establish competitive advantages against e-commerce. Keywords: Customer relationship, customer loyalty, omnichannel, branding and image, fashion industry, competitive advantage.

A presente dissertação tem por escopo indicar o cenário legislativo, econômico e fático atual acerca do trabalho análogo ao de escravo e o dumping social na indústria da moda, no estado de São Paulo, discorrendo, ainda, sobre temas conexos, a exemplo do tráfico de pessoas. Visa, ainda, discutir acerca da constitucionalidade de leis e portarias interministeriais que regulamentam o tema e analisar casos práticos em que se identificou e buscou cessar o trabalho análogo ao de escravo na indústria da moda. A pesquisa foi realizada através de fontes bibliográficas, documentais, entrevistas e pesquisa de campo. / This dissertations scope is to indicate the legislative, economic and factual current scenario regarding the analog to slave labor and social dumping in the fashion industry, in the state of São Paulo, also discoursing on related issues, such as peoples trafficking. It also aims to discuss the constitutionality of laws and joint ministerial ordinances regulating the issue and examine case studies that identified and sought to terminate the analog to slave labor in the fashion industry. The survey was conducted through literature sources, documentary, interviews and field research.

Made available in DSpace on 2017-07-10T18:20:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ana C Siqueira Martins.pdf: 4300241 bytes, checksum: fb63a87b6a02ba1af7c162894c4d0f02 (MD5) Previous issue date: 2015-05-21 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This dissertation presents a study on the configuration of the fashion industrial sector in the city of Cianorte/PR, Brazil, from the 21st century, questioning especially the practices of the agents acting in this specific context: sewers, entrepreneurs and designers. The objectives are: to understand this configuration through the reflection on the spaces, actions and relations of the agents involved with the industrial sector of fashion in the city, analyzing how a clothing sector was formed at first and later a fashion sector in the referred city; to realize how the listed agents define and conceive the fashion of the city in the 21st century; and to point what are the practices, strategies, representations, relations, negotiations and disputes that occur in the productive sector of fashion in Cianorte, linking agents to the social and symbolic space. Two hypotheses were built, examined and proven in the course of the research: the first indicated that the fashion sector of Cianorte was constituted from the professionalization, ie, from the insertion in industries of professionals trained in fashion higher education courses, which occurs from the first years of the 21st century; the second one unveiled that the position of the subjects in the fashion sector of Cianorte is related to their practices, strategies and representations, guided mainly by the symbolic capital present in relations. The concepts of field, habitus and symbolic power, by Pierre Bourdieu, were used as theoretical framework, above all, and as methodological approach the bibliographic research and the field research, which consisted the use of the ' participating observation' technique in a fashion industry, the Beeight group, were used besides data collection and interviews with agents of the sector. Analyses revealed tensions between the researched agents, observed in disputes in search of legitimation of power and of the fashion creator status. The three researched agents use strategies, representations and classification systems in support of the distinction, which is the generator principle of the practices, since it is through it that they aim to take positions not yet occupied. The sector, while field, was established supported in three fundamental processes: autonomy, specialization and professionalization, wherein the role of fashion superior courses in the city is relevant. In the speeches there is the objective to consolidate the city as fashion producer and no longer as clothing producer, which is perceived as a value. The cultural capital allied to the speech on creativity and art is perceived as important in the configuration of the disputes that are internal and external to the field, even though, many times, they are subjected to economic junctures, to profit-related ones or to relations of kinship. / Esta dissertação apresenta um estudo sobre a configuração do setor industrial de moda na cidade de Cianorte/PR, a partir do século XXI, problematizando especialmente as práticas dos agentes atuantes nesse contexto específico: costureiras (os), empresários(as) e estilistas. Os objetivos são: compreender esta configuração através da reflexão sobre os espaços, ações e relações dos agentes envolvidos com o setor industrial da moda na cidade, analisando como se formou primeiro, um setor de vestuário e posteriormente um setor de moda na cidade referida; como os agentes indicados definem e concebem a moda da cidade no século XXI; e, quais são as práticas, estratégias, representações, relações, negociações e disputas que ocorrem no setor produtivo da moda cianortense, relacionando os agentes ao espaço social e ao simbólico. Duas hipóteses foram construídas, examinadas e comprovadas no decorrer da pesquisa: a primeira indicou que o setor da moda de Cianorte se constituiu a partir da profissionalização, ou seja, a partir da inserção nas indústrias de profissionais formados em cursos de ensino superior de moda, o que ocorre a partir dos primeiros anos do século XXI; a segunda desvelou que a posição dos sujeitos no setor da moda cianortense está relacionada às suas práticas, estratégias e representações, pautadas principalmente pelo capital simbólico presente nas relações. Utilizou-se como referencial teórico, sobretudo, os conceitos de campo, habitus e poder simbólico, de Pierre Bourdieu e como abordagem metodológica a pesquisa bibliográfica e a pesquisa de campo que consistiu no uso da técnica observação participante numa indústria de moda, o grupo Beeight, além da coleta de dados, e entrevistas com agentes do setor. As análises revelaram tensões entre os agentes pesquisados, observadas nas disputas em busca de legitimação de poder e do status de criador de moda. Os três agentes pesquisados utilizam de estratégias, representações e sistemas classificatórios em prol da distinção, que constitui o princípio gerador das práticas, pois é por meio dela que objetivam assumir posições ainda não ocupadas. O setor, enquanto campo se estabeleceu amparado em três processos fundamentais: autonomia, especialização e profissionalização, em que o papel dos cursos superiores de moda da cidade é relevante. Há nos discursos o objetivo de consolidar a cidade como produtora de moda e não mais de vestuário, o que é percebido como um valor. O capital cultural aliado ao discurso sobre criatividade e arte, é percebido como importante na configuração das disputas internas e externas ao campo, embora, por muitas vezes, submetidas a conjunturas econômicas, do lucro ou ainda às relações de parentesco.