Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till. Vi vill dock understryka att det finns behov av mer omfattande studier av än större dataset för att minimera risken för bias i resultaten. / While poverty around the globe is decreasing steadily, the flow of remittances grows continuously. The outline for this paper is to examine whether or not there is a statistically significant relationship between poverty and remittances. To be able to examine our research question we have conducted a regression analysis on a new set of data which we have compiled. The data consists of two different measures of poverty and other variables which reasonably may have an effect on poverty, from 83 developing countries. The result from our study indicates a discrepancy in this field of research since we were not able to find any statistically significant relationship between poverty and remittances, which is contrary to what prior research has concluded. We want to emphasize, however, that more extensive research is required on yet bigger sets of data to minimize the risk of bias in the results.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Finns det recept för hur fattiga länder kan ta sig ur fattigdom och börja konkurrera på den internationella marknaden? Befintlig forskning pekar åt olika håll. Kända handelsteorier hävdar att frihandel gynnar samtliga parter, men vissa teorier och modeller pekar snarare på att inhemsk industri bör skyddas i vissa regioner. Är individens frihet viktig eller påverkar korruptionen starkare, som hinder eller som smörjmedel? Vi har valt ut tio länder som har varit fattiga under 1900-talet men där några har lyckats ta sig ur fattigdomen. Vårt urval är gjort så diversifierat som möjligt för att kunna jämföra utvecklingen. Vi jämför de utvalda ländernas utveckling i mängden invånare som lever i fattigdom med de fyra oberoende variablerna handelsintensitet, frihet, korruption och utbildning för att försöka hitta vad som gynnar och vad som hämmar ländernas fattigaste kvintil. Varför lyckas vissa länder bekämpa fattigdom effektivare än andra? / Are there recipes for poor countries to break the chains of poverty and start competing on the international market? Existing research points in different directions. Well known trade theories claim that all parties gain from free trade, but some theories and models point out that local industry needs to be protected in some regions. Is individual freedom important or does corruption have a bigger effect, as an obstacle or lubricant? We have isolated ten countries that were poor during the 20th century but where some of them have been able to exit poverty. We have made our selection as diverse as possible to be able to compare development. We compare the selected countries’ development in the ratio of inhabitants living in poverty with the four independent variables international trade intensity, individual freedom, corruption and education in an attempt to isolate what favors and what inhibits a country’s poorest quintile. Why do some countries manage to eradicate poverty more efficiently than others?

Syftet med denna uppsats är att studera hur lagförändringarna rörande tvångsarbete och fattigdom i Sverige påverkade olika delar av landet under den första halvan av 1800-talet samt se på situationen gällande fattigvård. De undersökta regionerna är Norrbotten, Uppland och Malmöhus och de studerade lagarna är 1833 års legostadga samt 1847 års fattigvårdsförordning. Jämförelsen visar både att det finns stora likheter gällande de stora dragen i utvecklingen av fattigdom och fattigvård i de undersökta delarna av landet likväl som regionala skillnader. Undersökningen visar också en osynlighet gällande statistiken om fängslade på grund av lösdriveri, något som påståtts vara ett stort problem under perioden och frekvent debatterat. Tydligt i undersökningen blir också att kvinnan i högre grad drabbades av fattigdom, något som troligen är kopplat till bristen på rättigheter. Slutsatsen är att den synliga förändring som visas i min undersökning inte följer den utveckling som hade kunnat väntas i enlighet med 1833- och 1847 års lagförändringar.

No description available.

Denna uppsats studerar utvecklingen av mikrolån och dess påverkan på sysselsättningen i Bolivia. Landet har en gedigen historia inom mikrofinans, vilket gör det till ett intressant område att undersöka. Tidigare forskning rörande mikrofinans i utvecklingsländer har kunnat utpeka ett positivt samband med ökad sysselsättning, ett antagande som ligger till grund för denna uppsats. Frågeställningen som söks svar på är ”Hur har utvecklingen av mikrolån påverkat sysselsättningen i Bolivia?”. Detta undersöks genom en ekonometrisk analys som studerar åren 2002 till och med 2014 med resultatet det går att identifiera ett positivt samband mellan mikrolån och sysselsättningsgraden i Bolivia, men att den reella effekten är svår att fastställa då resultatet av regressionen inte kunnat uppvisa statistisk signifikans.

Fattigdom är ett komplext och dynamiskt fenomen. Denna uppsats behandlar unga Västafrikaners självständighet och livsmöjligheter under fattiga förhållanden.

This study aims to find more knowledge about preschool teachers’ point of view on the situation of children living in economic hardship and how it affects them at the preschool. With economic hardship becoming more frequent and common amongst families with young children we find the subject important and in need of more attention. Studies have proven the negative effects of poverty on children’s development and health and since the preschool is a big part of children’s everyday life the study aims to see what perspectives practitioners have on the issue and how they plan activities and learning situations based on the needs of these children. What pre-conditions the preschool teachers need is also of great signifigcance to the study. Earlier research articles are pointing out the negative effects of poverty, the importance of preschool practitioners attitudes towards these choldren and effects of society’s norms and how they create abnormality for children. Interview is used as a method to gather the preschool teachers’ opinions, thoughts and experiences of the subject. The results showed that preschool teachers had different views, and experiences, on how the children were affected in preschool by the family’s economic hardship. They also had both different and similar opinions on how the preschool could help these children and their parents as well as similar views on how the preschool could improve their resources to benefit and support children in economic hardship at the preschool. Further broad and longitudinal research in this area is needed.

Studien undersöker hur och i vilken utsträckning och fattigdom skildras i bilderböcker. Urvalet av bilderböcker är från Kulturrådets Bokgåvor till förskolan för åldrarna 0 till 6 år,sammantaget 98 bilderböcker utgivna mellan 2016 och 2019. Genom innehållsanalys och stöd med idéer från kritisk diskursanalys analyseras urvalet ur ett fattigdomsperspektiv. Syftet med studien är att besvara vilka typer av fattigdomskategorier och vilka fattigdomsdiskurser som gestaltas respektive konstrueras i den statliga bilderboksdistributionen till förskolor. 16 bilderböcker har kategoriserats från det totala urvalet som fattigdomsskildringar. Fattigdom som konsekvens av krig och flykt och fattigdom som ett utomeuropeiskt fenomen är de mest enhetliga kategorierna som skildras i urvalet. Ekonomisk utsatthet framställs i dessa böcker i en nöddiskurs där fattigdom konstrueras som ett rent materiellt fenomen snarare än att belysa relationella aspekter. Det pågår i relation till nöddiskursen en assimilationsdiskurs där det sociala språkligautanförskapet som följer av att fly till ett nytt land utgör en del av utsattheten. Lösningarna i urvalets böcker är att lära sig majoritetssamhällets språk och normer. Fattigdom förekommer också kopplat till ohälsa och missbruk utan djupare förklaring. Fattigdom har i flera böckeren funktion att förstärka privilegierades dygder som givmildhet, mod och styrka. Detta görs delvis genom att framställa individer i fattigdom som oförmögna att själva lösa egna problem och delvis genom att framställa individer i fattigdom som ett hot mot majoritetssamhället genom kriminalitet. Där fattigdom konstrueras innanför välfärdsstaten observeras denindividualistiska diskursen där faktorer som låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa och missbruksproblematik står som orsaker till fattigdom och förknippas med begränsad handlingskapacitet och ohederlighet. Fattigdom som ett relativt fenomen är den minst förekommande kategorin i urvalet. Berättelser med inifrånperspektiv där karaktärer i fattigdom ifrågasätter eller utmanar den sociala ordningen förekommer i två av bilderböckerna. Den relationella diskursen framställer fattigdom som en konsekvens av diskriminerande och ekonomiska strukturer snarare än individuella problem samt att fokuset är på den sociala klyftan mellan rik och fattig i stället för absolut materiell nöd. I urvalet figurerar även en rättighetsdiskurs som genom att synliggöra individer i ekonomisk och social utsatthet ställer frågor om vad som är en trygg och säker barndom.