<p>Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.</p>

The purpose with this qualitative interview study was to try to describe, through a phenomenological viewpoint, the meaning that Counter-Strike players put on there contemporary world. We started to explore this Game World with field research studies on the world’s biggest Game exhibition Dreamhack in the city of Jönköping. This helped us to develop our main question for this study. The thirteen participants of the interview were selectively chosen from a Game Café in the city of Karlstad. They were interviewed with five questions that dealt with their experiences of playing Counter-Strike and their experience of time perception in their world. After that we needed to decide what to specifically analyse about a Counter-Strike player’s experience. Fore this we started to breakdown the content from the thirteen interviews and it produced fifteen categories, these categories were then coded. The process of coding left seven categories that represented the collected interview data for us to analyse. The seven categories are: Relaxation, Need, Occupy, escape from reality, Joy, Guilt and Feelings of time warp. Because we have chosen to go about our study through a phenomenological viewpoint we were forced to do literature studies on what lies behind the origins of human experience. These studies resulted in a few theories that coincided with our final analysis. In our opinion, in order to study someone’s experience you have to have some knowledge on how the human experience is created from within.

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts. Resultatet visar att skadan leder till en begränsad livssituation vilket upplevs som frustrerande. Men en acceptans uppstår och förändrade insikter om livet görs. De trafikskadade upplever att de i vissa situationer utsätts för människors bristande förståelse. Detta kan gälla då de behöver längre tid på sig att genomföra en aktivitet eller då deras skada gjort att utseendet förändrats och detta uppfattas som jobbigt och besvärande. De trafikskadade upplever att få ingå i sociala sammanhang samt att få stöd och förståelse från omgivningen som oerhört viktigt och betydelsefullt.

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs ett till tre beskriver sitt arbete med läsförståelse samt betydelsen av att ha en god läsförståelse. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de sex lärarna, vilka alla är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi utgått ifrån de två frågeställningarna: • Hur beskriver sex lärare i årskurs ett till tre att de arbetar med läsförståelse? • Hur beskriver de sex lärarna läsförståelsens betydelse för eleverna? Resultatet av studien visar att lärarna arbetar med läsförståelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att läsa med förståelse och inte enbart med flyt. Lärarna anser att läsförståelse är essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhälle, men även för deras vidare utbildning och yrkesval. Studien visar även vilka metoder och strategier lärarna använder i undervisningen för att stärka läsförståelsen, där LTG och Reciprok undervisning är två återkommande metoder.

Gjennom intervju i fenomenologisk tradisjon har eg undersøkt tre unge menn si oppleving av meining i deira eigne liv. Forskingsdeltakarane vurderar sjølv kva hendingar som er relevante. På bakgrunn av intervjua har eg prøvd å finne ein essens i opplevingane. Inspirert av kodingsprosessane i Grounded Theory har eg komme fram til fem kategoriar som representerar ulike måtar forskingsdeltakarane opplever meining på. Eg prøvar vidare å seie noko om kva samanheng det ser ut til å vere mellom kategoriane. Resultata frå analysen munnar ut i ein kontekstuelt forankra lokal teori. Den lokale teorien blir i drøfta i lys av generelle teoriar og tidligare empirisk forsking. I drøftinga ser eg at forskjellige teoretiske utgangspunkt bidreg til ei rik forståing av meining som omgrep. Til slutt ser eg på kva mine funn og drøftingar betyr for forsking og praksis innanfor rådgivingspedagogikk. Eg konkluderar med at meining som omgrep er relevant for menneske generelt og rådgivarar spesielt. / In this research paper I will present the results of analysis based on the interviews of three young men and their experiences with meaning in their own lives. The interviews are placed within a phenomenological tradition, and the participants themselves decide what experiences are deemed relevant. Inspired by the coding processes of Grounded Theory I have searched for an essence of the experiences the participants share. Through categorical analysis I have reached five categories, which intend to describe the different ways in which the participants experience meaning. By looking at the interaction between the categories I reach a contextual local theory. This local theory is discussed in light of general theory and previous empiric research. In the discussion I will point out how the different theoretical views contribute to a rich understanding of meaning as a concept. Based on my general discussion I look at what impact my findings may have on future counselling research and practice. I will conclude that the concept of meaning should be relevant to human beings in general and counsellors in particular.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och äldrevård, samt betydelsen av stöd i arbetet från omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vårdpersonal på ett äldreboende med inriktning på demensvård. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehåll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lågt beslutsutrymme i sitt arbete. Detta innebar låg kontroll i arbetet som t ex. att inte kunna påverka sitt arbetsschema och sina arbetstider. Andra faktorer som påverkade var obekväm arbetstid och ökad arbetsmängd. Resultatet visade också att stödet hemifrån och från kollegor, hade betydelse för den upplevda stressen i arbetet. Utmärkande var att undersköterskorna hade höga krav och lågt beslutsutrymme inom demens- och äldrevård, vilket resulterade i arbetsrelaterad stress.

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslärare tänker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frågeställningar var: Ska man anpassa undervisningen så att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i så fall varför? Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa? Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa på ett bra sätt?   Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att på så sett få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslärare som alla hade ett minimum av 10 års praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslärare ansåg att det är viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns många för- och nackdelar som man måste vara medveten om. De var överens om att valmöjligheterna varierade mycket beroende på individerna i de olika klasserna. Alla lärare var överens om att valmöjligheter är speciellt bra lämpat för redskap och hinderbanor. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ fenomenologisk ansats, vilket innebär att människors subjektiva perspektiv på sina upplevelser och erfarenheter sätts i fokus. Analysen förutsätter att forskaren sätter sin egen förförståelse, samt tankar och värderingar kring fenomenet, åt sidan. Resultatet visar hur de intervjuade sjuksköterskorna organiserar sitt emotionella arbete utifrån vad som anses vara konstruktivt i förhållande till frågan om närhet och distans, i relation till patienten, samt utifrån hur man kan skapa trygghet för patienten och för sjuksköterskan. Det framgår att förutsättningar för ett konstruktivt emotionellt arbete, är att som sjuksköterska ha annan personal som trygghet/stöd, att utöva emotionell självkontroll, att ha strukturer för förhållningssätt gentemot patienter som dock håller öppet för ett individuellt bemötande, samt att ha en konstruktiv interaktion med patienten. De emotionella redskap som är mest värdefulla för sjuksköterskan, för att hantera svårigheter i det emotionella arbetet, är möjligheter till mentalt och praktiskt stöd från kollegor samt att kunna påverka den egna inre känsloupplevelsen. Tillgång till forum för emotionellt kollegialt stöd blir också viktiga inslag för sjuksköterskan för att hantera eventuella tyngre sidor av det emotionella arbetet.

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.