No description available.

Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är: ·         Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de? ·         Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där? Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen. Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka orsaker till att elever får en problematisk frånvaro och avser att fokusera på att belysa vilka faktorer i skolan som beskrivs orsaka denna. Studiens frågeställningar är: Vad beskriver elever med problematisk skolfrånvaro som orsaken till att de har hög frånvaro? samt Vilka skolrelaterade faktorer kan kopplas till elevernas beskrivningar? Den teoretiska ansats som används i studien är fenomenologi. Studien är kvalitativ och sju halvstrukturerade intervjuer har genomförts och induktiv kvalitetinnehålls analys har använts som metod för analysen av materialet. Resultaten visar sex teman med faktorer som enligt eleverna leder till problematisk skolfrånvaro: Relationer, Psykisk ohälsa, Trötthet, Stress, Svårigheter i undervisningssituationen och Sjukdom. Resultatet visar att dåliga relationer till lärare eller elever leder till ökad frånvaro, medan goda relationer med elever kan leda antingen till ökad eller minskad frånvaro. Den psykiska ohälsan som beskrivs leda till frånvaro är depression, ångest och panikångest. Flera elever anger att de är mycket trötta och att de därför inte orkar med skolarbetet eller vänner. Tröttheten kan bland annat göra att eleven inte kommer upp på morgonen eller att den får svårt att hantera till exempel irritation och ilska. Den stress som kan hindra eleverna i studien från att vara närvarande kan bero på att de har många uppgifter, men framförallt att de hamnar efter när de är frånvarande. Många människor, hög ljudnivå och blickar från andra elever är också något som kan skapa stort stresspåslag. Även vissa undervisningssituationer beskrivs påverka elevens närvaro såsom brist på struktur, att eleven inte förstår undervisningen, elever som stör samt ombytessituation och prestationskulturen på idrottslektionerna. Slutligen kan vi se att sjukdom eller skada kan leda till att elever blir frånvarande under längre perioder. / The purpose of this study is to investigate, from a pupil's perspective, reasons why students have a problematic absence and intends to focus on highlighting what factors in the school are described causing this. The questions of the study is: What do students with problematic schoolabsenteeism describe as the reason why they have a high absence? and Which school-related factors can be linked to the students' descriptions? A phenomenologic perspective has been used as a theoretical framework. This is a qualitative study and seven semi-structured interviews are conducted and as a method of analysis a qualitative content analysis with an inductive approach was used. The empirical data was categorized into six themes with factors that, according to the students, are the reasons why they have a high absence: Relationships, Mental illness, Fatigue, Stress, Difficulty in the teaching situation and Illness. The result shows that bad relationships with teachers or students leads to increased absence, while good relationships with other students can lead to either increased or decreased absence. The mental illness described as leading to absence is depression, anxiety and panicdisorder. Several students state that they are very tired and that they therefore cannot cope with schoolwork or friends. The fatigue can, among other things, contribute to the student not coming up in the morning or that it gets difficult to handle for example irritation and anger. The stress that can impede the students in the study from being present may be that they have many tasks, but above all that they fall behind when they are absent. Lots of people, high noiselevels and gazings from other students are also something that can create a big stressboost. Some teachingsituations are also described affecting the students attendance such as a lack of structure, that the student doesn´t understand the teaching, students who are disturbing and the exchangesituation together with the performanceculture of the PE. Finally, we can see that illness or injury can cause students to be absent for longer periods.

Hur begripliggör vi klimatförändringar? Vi kan varken se, ta på eller höra klimatförändringar. Ändå finns dem onekligen där. Denna studie undersöker hur olika unga vuxna upplever hur det är att vara klimatengagerad inom ramarna för en klimatorganisation, och huruvida de anser sig kunna konkretisera sin förståelse av klimatförändringar genom att kroppsligen vara på plats på strejker, demonstrationer eller genom att engagera sig i till exempel miljöpolitik. Studien undersöker även huruvida de intervjuade upplever att den varma sommaren 2018 var ett exempel på klimatförändringar och om de anser att levd erfarenhet kan bidra till att skapa handlingskraft i klimatfrågan. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter formulerade av Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty och Hans-Georg Gadamer besvaras syftet med en fenomenologisk och hermeneutisk infallsvinkel.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärarens upplevelser om digitala verktyg i matematikundervisningen. För att få fram dessa upplevelser har vi ställt följande frågor: Hur beskriver förskollärare att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen?  Vilken matematik beskriver förskollärarna att barnen får möjlighet att utveckla kunskap om, när de använder digitala verktyg i matematikundervisningen?   Denna studien inspireras av fenomenologi. Fenomenologi söker efter enskilda individers erfarenheter och upplevelser. Studien undersöker förskollärarnas upplevelser om fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen.     I denna studie används kvalitativ intervju som metod för att samla in empiri. Sex deltagare från samma kommun har intervjuats. Deltagarna i studien är strategiskt utvalda. Urvalet i vår studie baseras på att förskolorna och förskollärarna arbetar aktivt med digitala verktyg i matematikundervisningen.     Studiens resultat visar på essensen av hur förskollärare upplever fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen. Essensen redogörs för i tre övergripande teman. Dessa tre teman menar vi bildar kärnan av deltagarnas upplevelser om det undersökta fenomenet. Förskollärarna beskriver att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen som en pedagogisk resurs. Pedagogisk resurs innebär att de digitala verktygen är ett verktyg på förskolan som förskollärarna kan använda sig av för att bedriva undervisning. Förskollärarna lyfter att digitala verktyg används som ett komplement i deras matematikundervisning, med komplement betonar förskollärarna att de digitala verktygen exempelvis förstärker den matematik de vill undervisa. Avslutande essens är den matematik som förskollärarna upplever att barnen utvecklar i samband med digitala verktyg i matematikundervisningen.

I mitt arbete har jag undersökt liminalitet som ett rumsligt begrepp. Jag har tagit trappan som utgångspunkt för detta och arbetat fram ett förslag för gestaltning av trappan som liminalt rum. Med hjälp av teoretisk research, platsstudier och att gå ett otal trappsteg upp och ner, har jag skapat förståelse för hur taktilitet skapar och förstärker den rumsliga upplevelsen. I och med mitt arbete, har jag argumenterat för hur och varför vi skapar mening i våra liv genom liminalitet som ritual kopplat till inredningsarkitektur. Jag har även skapat förståelse för hur en gestaltning av liminalitet skulle kunna se ut rumsligt, där utgångspunkten är den taktila upplevelsen.

Syftet med denna studie var att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka förskollärarnasupplevelse av undervisning i förskolan samt ta reda på vilka kännetecken som står bakomförskollärarnas egna berättelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av forskning kring undervisning iförskolan, förskolans didaktiska perspektiv samt olika definitioner av begreppet undervisning iförskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa intervjuer använts för attsamla in empiri. Bearbetning av intervjusvaren har gjorts med hjälp av en fenomenologiskanalysmetod. Resultatet visar att essensen bakom förskollärarnas berättelser består av trekonstituenter: medvetenhet, interaktion samt spontanitet. Studiens slutsats visar att förskollärarna hartagit till sig begreppet undervisning och applicerar det på olika innehåll under hela dagen i förskolansutbildning. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

History consciousness is a common concept within history teaching and also a part that comes into contact with teaching strategies such as the use of moving image. This study is based on a phenomenological perspective and asks how perceptions differ between teachers who teach history consciousness with the help of moving images. To conduct the study, qualitative interviews were conducted on four active teachers and where the data obtained were transcribed to be finally compiled and compared with each other. The discussion that followed used previous research in teaching strategies and history consciousness to interpret how the teachers in the study perceived that their teaching developed students' history consciousness. The study showed that there were clear differences between which parts of a few teaching strategies developed students' historical consciousness.

I slutet av sommaren 2018 arrangerades den separatistiska festivalen Statement Festival i Göteborg. Målet var att skapa en trygg festivalupplevelse för kvinnor, icke-binära och transpersoner. Genom intervjuer med tre besökare samt ett fenomenologiskt angreppssätt diskuterar den här texten upplevelsen av att delta i detta separatistiska evenemang. Det för att dels reda ut hur vi kan förstå festivalen som en kollektiv upplevelse. Festivalen präglades av en stark gemenskap och känsla av att alla var där för att de ville åstadkomma förändring. Något som härrörde ur de riktningar i livet som besökarna tagit snarare än att de alla befann sig på samma festival. Dels för att se hur vi kan förstå festivalen som en liminal upplevelse. Det var inte bara människorna där som var avgörande för att festivalen skulle komma att bli den upplevelse den var. Även rummets uppbyggnad och dess gränser var en avgörande komponent. Festivalen var en avgränsad plats separerad från resterande samhället där normer och strukturer ställdes på ända. Slutligen undersöks hur blickar upplevdes på festivalen. Frånvaron av cis-män skapade ett rum där blickar uppfattades som vänliga och uppmuntrande snarare än objektifierande. Ett rum där människor kände sig bekväma med att dansa topless och där alla kände sig trygga. När helgen sedan var över upphörde detta och besökarna återgick till sina vanliga liv.

<p>Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts. Resultatet visar att skadan leder till en begränsad livssituation vilket upplevs som frustrerande. Men en acceptans uppstår och förändrade insikter om livet görs. De trafikskadade upplever att de i vissa situationer utsätts för människors bristande förståelse. Detta kan gälla då de behöver längre tid på sig att genomföra en aktivitet eller då deras skada gjort att utseendet förändrats och detta uppfattas som jobbigt och besvärande. De trafikskadade upplever att få ingå i sociala sammanhang samt att få stöd och förståelse från omgivningen som oerhört viktigt och betydelsefullt.</p><p> </p>