The restaurant industry is often described as a hard and tough working environment. The restaurant industry is the industry that are most subjected to sexual harassment witch can affect the occupational health both physically and psychologically. The aim of this study was to explore the experience of sexual harassment among staff in the restaurant industry. To get a view and understanding of earlier research a systematic literature review was conducted. To get an understanding of restaurant staffs experience of sexual harassment a qualitative interview study with a phenomenology approach was performed. The main results showed that the informants experienced sexual harassment as a process of acclimatization. It starts with a sexual jargon that is customary and the informant describes a fear of reporting. The jargon and fear becomes a part of everyday life and informants describes that they don’t define it to be sexual harassment anymore. The informants describe it as the borders have moved or become blurred when it comes to sexual harassment witch can defines like a normalization of sexual harassment. / Restaurangbranschen beskrivs ofta som en bransch med hårt och otrivsamt klimat. Av alla branscher är restaurangbranschen den bransch där minst är nöjda med sitt arbete samt utsätts de för flest sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier inom arbetslivet är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annan arbetstagare. Sexuella trakasserier kan påverka arbetshälsan både fysiskt och psykiskt och kan yttra sig genom ångest, rädsla, trötthet, huvudvärk och depression. Tidigare forskning kring sexuella trakasserier mellan arbetstagare och chefer var begränsat vilket tyder på att det behövs ökad kunskap och forskning kring det. Tidigare forsknings resultat påvisar att sexuella trakasserier inom restaurangbranschen beror på makt, att det är en form av maktutövande. För att få förståelse om problematiken och restaurangpersonalen upplevelse om sexuella trakasserier genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Syftet var att undersöka upplevelsen av sexuella trakasserier bland anställda i restaurangbranschen. Resultatets essens kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess där sexuella trakasserier upplevs som en skämtsam jargong med sexuella kommentarer, essensen utrycks samt genom en rädsla när det kommer till att anmäla sexuella trakasserier. Rädslan kring att anmäla utrycks som att informanterna är rädda för ryktesspridning, att mista gemenskapen eller att bli utfryst från kollegor/restaurangbranschen. Jargongen och rädslan blir tillslut en del av vardagen och informanterna beskriver sig att inte tänka på det längre, sexuella trakasserier blir efter en tid normalt. En normalisering sker utav sexuella trakasserier där informanterna beskriver att de inte uppmärksammar sexuella trakasserier på samma sätt längre. Informanterna beskriver det som att gränserna har flyttats eller suddats ut när det kommer till sexuella trakasserier, det har blivit en självklar del av arbetsmiljön och restaurangbranschen. Jargongen, rädslan och normaliseringen av sexuella trakasserier kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess. Informanterna har acklimatiserat sig till en arbetsmiljö som inkluderar sexuella trakasserier.

This essay is a small-scale interview study which explores Swedish female beer brewers’ experiences as a minority in a male-dominated workplace. It focuses on the lived experiences of the brewers. A feminist phenomenology as well as organizational theories, the idea of homosociality and the notion of cultural dominance provide the theoretical framework which is used for the analysis of the brewers’ experiences of their profession. In my analysis, I conclude that there is certain gender problematic in their workplace and that gender is marked and matters in certain ways in the brewing business. I have shown how they reflect upon themselves as women in a gender-segregated workplace and how bodily substantiality and phenomenological orientations manifest themselves in a beer brewing context. My interviewees showed different strategies to succeed as women in this business and signs of resistance to a negative image of female brewers.

Syftet med vår studie är att försöka skapa förståelse för huruvida barnen upplever sig delaktiga i sin inomhusmiljös utformning och hur delaktigheten i inomhusmiljöns utformning förhåller sig till deras livsvärld. De två forskningsfrågor vi använder oss av är: Hur upplever barnen sin inomhusmiljö på förskolan och vilken delaktighet upplever barnen att de har i sin utformning av inomhusmiljön? I denna studie använder vi oss av ett fenomenologiskt perspektiv. Genom go-along observation och med inspiration av visuell etnografi låter vi barnen samtala och visuellt visa hur de upplever förskolans inomhusmiljö. Vi använder oss av ljudinspelning och fotografier som barnen tagit för att samla in vår empiri. Studien har genomförts på två olika avdelningar under två tillfällen. Vårt resultat visar på fyra olika platser som vi fått fram när vi transkriberat ljudinspelningarna och analyserat fotografierna. Dessa fyra platser är: ”Lilla rummet”, ”pysselhörnan”, ”spelhyllan” och ”teckenbildernas placering”. Det framkom olika upplevelser av dessa fyra platser. Det är också tydligt att barns delaktighet i inomhusmiljöns utformning är av betydelse för barns olika uppfattning om sin miljö.

<p>I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.</p>

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping D-uppsats Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Lars Johannesson Poängen med en-till-en? Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen. Antal sidor: 40 En trend i skolans teknikutveckling är en-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig. Utgångspunkten för min undersökning är att undersöka en-till-en ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiets samhällsvetenskapliga program beskriver den personliga datorns roll i lärprocessen och hur datorn förändrar elevernas sätt att lära, och lärarnas egen undervisning. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom fenomenologi med fenomenografi som metodisk ansats. Undersökningen baseras på sex intervjuer med lärare. Eleverna använder datorn för traditionella arbetsmoment, som att skriva, men också på nya, utvecklade sätt. Datorn har också blivit ett administrativt stöd i skolarbetet. Dessutom använder eleverna datorn på ett sätt som stör undervisningen. Lärarna uppfattar att eleverna förändrar ansvarstagandet i sitt lärande och sitt förhållningssätt till tekniken. De beskriver också förändringar i sin undervisning, som handlar om strävan efter att utnyttja tekniken, en önskan att individualisera och att datorn integreras på ett naturligt sätt i undervisningen. Lärarna har också uppfattningen att deras arbete med undervisning har blivit svårare då datorn lockar till annat än undervis-ningsinnehållet. Sökord: en-till-en, dator, förändring, lärprocess, undervisning, fenomenologi, fenomenografi Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Sammanfattning Syftet med föreliggande arbete är att utifrån en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig själv och sin situation i skolan vid de olika tillfällena och hur förändras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?     Hur förstår och uttrycker Alice sig själv och sin identitet?    Hur hanterar och förstår Alice sin situation i skolan?    Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?    Hur förstår och förklarar hon sina problem?    Hur förstår och påverkas hon av skolans berättelse om henne? För att besvara syftets frågeställningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfällen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrån aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.       Sammanfattningsvis framträder några generella drag och aspekter särskilt under Alices skoltid.    För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under årskurs två tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina känslor medan hon under senare år strävar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.        För det andra hur den strävan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, både fysiskt och verbalt som syns under tidigare år senare näst intill försvunnit.           För det tredje syns en skillnad i hur hon förklarar och förstår sin autism.  Från att ha en endast verbal förståelse av autismen som en smittsam sjukdom uppfattar hon den efterhand allt mer som en del av sig själv.    Gemensamt för ovanstående aspekter är att de uttrycker delar av hur hon uppfattar och förstår sig själv och sin relation till omgivningen. Medan hon som liten skiljer tydligt mellan sitt subjekt och objekt utvecklar hon med åren en alltmer konfliktfylld självbild där hon inte längre håller fast vid sitt inre själv. Sammanblandningen av subjekt och objekt färgas av andras uppfattningar om henne och hennes autism.             Alla de här aspekterna står i relation till skolans pedagogiska linje och påverkas av skolans bild av vem Alice är och vad som är rätt för henne.

Religious phenomena, such as prayer, have more or less always interested and engaged people, but most likely for different purposes. Since the early 20th century, starting notably with Edmund Husserl and especially Martin Heidegger, phenomenologists have taken an interest in understanding and expounding the meaning of religious phenomena. The attention of such a discourse have not ceased but is rather current, and also of importance seeing that religious themes, such as prayer, still occupy a great extent of human life and practice. Phenomenology of religion is not a science of religion: the former approaches religion in terms of its meaningfulness, whereas the latter as an object of inquiry and in the same manner as an economist approaches economical indicators in order to understand and explain how the whole economy functions. In other words, phenomenology of religion expounds religion, as it were, from within, while science of religion does it from without or externally. When approaching prayer phenomenologically, it shows itself to be a process or structure through which the one praying empty himself in order to be able to receive the valuable presence of the other. The value that is received from the other will also be reflected by the one praying and in that sense effect his surroundings and fellow humans.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande. Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation. Studien har därtill ett deliberativt perspektiv i det att fokus ägnas Socratives potential att främja deliberativa samtal. Studien visar att Socrative har ett flertal effekter som torde framstå som önskvärda i undervisningssammanhang. Arbetsron i lärosalarna tycks bli bättre än vad som tidigare framgått i 1:1-studier. Socrative kan synliggöra lärande, både för lärare och elev, vilket verkar stimulera formativa processer och utveckling av fördjupade kunskaper. Lärandet upplevs som mer lustfyllt när Socrative används, vilket verkar ha positiv betydelse för elevers studiemotivation. Därtill visar studien hur Socrative kan främja deliberativa samtal som utvecklar elevers demokratiska kompetenser och fördjupar deras kunskaper. Det återstår emellertid mycket att undersöka inom detta forskningsområde. Särskilt gäller detta kopplingen mellan lärares praktik och forskning om digitala verktyg i undervisning. Dessutom förefaller det vanskligt att mäta effekterna som Socrative har på elevers lärande. Testkulturer har blivit allt starkare med fokus på mätbar kunskap samtidigt som samtal har fått en central plats i skolans styrdokument. Diskussionen om deliberativa samtal och Socrative tangerar därför diskussionen om svårigheten att mäta kunskap som utvecklas i samspel mellan elever.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer. Eleverna upplever att de själva kan påverka stressen, vilket kan tyda på intern locus of control och hög tolerans mot stress enligt krav-kontrollmodellen. Elevinflytandet är å andra sidan begränsat, vilket tyder på motsatsen. Elevernas studiesituation och välmående påverkas negativt av studierelaterad stress. Eleverna tillämpar både emotionsfokuserad och problemfokuserad coping, men har olika preferenser. Studiens slutsatser är följande: problemfokuserad coping är bättre än emotionsfokuserad coping för att reducera studierelaterad stress, betygshets är kontraproduktivt och höga krav på elever är bra om det kombineras med hög kontroll i form av elevinflytande.

This paper is about Edith Steins phenomenological investigation on empathy, based on the dissertation she wrote for Edmund Husserl: Zum Problem der Einfühlung. The philosophical method she used was an early phenomenological realism, practiced by phenomenologists in prewar-time, and she was an active member of the Göttingen philosophical society founded in 1907. Her analysis of the phenomenon empathy also includes a theory of emotions which recently has been brought up in the empathy-debate as crucial to an understanding of our empathic experience and our basic intersubjective experience. By looking in to how we perceive the others emotions Stein includes a survey, in the analysis of empathy, over different layers of our personality: from the outer bodily dimension to the inner core in the psychophysical individual. She provides for a phenomenological insight into the structures and layers of the other person, which then creates an understanding of how the emotional aspect of the empathic act discloses the others personality and values. / Den här uppsatsen handlar om Edith Steins fenomenologiska analys av empati-begreppet, med grund i doktorsavhandlingen hon skrev för Husserl: Zum Problem der Einfühlung. Hon ägnade sig åt en realistisk fenomenologi i likhet med samtida fenomenologer och var med i Göttingen filosofiska sällskap (grundat 1907). I Steins (tidiga) filosofi får vi dessutom en fenomenologisk inblick i de underliggande strukturerna i psyket, samt en teori om känslor som visar på hur kroppen och psyket i en sammanhängande enhet ger uttryck för våra upplevelser. Uppsatsen lyfter, tillsammans med ny forskning, fram den tyska innebörden av ordet empati (Einfühlung), där Stein på ett realistiskt vis beskriver det kännande jaget som fenomen - det empiriska jaget. Ordet översatt till svenska blir inkännande och det är denna innebörd som här specifikt betraktats i samband med den empatiska akten. Det handlar först och främst om den andres upplevelser och känslor som då utgör fokus i empati - där Steins undersökning av den empatiska upplevelsen och de olika känsloskikten i personen även bidrar till en förståelse för hur känslorna avslöjar personlighet och värden, i en grundläggande intersubjektiv upplevelse.