Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler. Dessa teman utgjorde tillsammans en essens: Den sociala skolan. Det som framkommer genom intervjuerna har sedan diskuterats och kopplats till tidigare forskning samt de valda teorierna, socialisationsprocessen och kontrollteorin.

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar – märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans. I den avslutande diskussionen relaterar jag mitt resultat till den tidigare forskningen och Antonovskys KASAM begrepp samt knyter resultatet till ett samhälleligt perspektiv. Nyckelord: sorg, förlust av barn, anpassning, upplevelse och fenomenologi.

Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.

Högskolan i Jönköping D-uppsats Högskolan för lärande Lärande och kommunikation, HLK 91-120 hp Abstract ________________________________________________________ Gunilla Lundmark och Agneta Nordén Läxors betydelse för elevers lärande En fenomenografisk studie av lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande. År 2008 Antal sidor: 34 ______________________________________________________________________ Läxor är ett ämne som ofta diskuteras och som många har åsikter om. Debatten kring läxor är ofta onyanserad och handlar ofta om läxans vara eller icke vara. Utgångspunkten för vår undersökning är att rikta intresse av att förstå hur lärare ser på läxans betydelse för elevers lärande. I denna studie presenteras forskningsfrågan: Hur beskriver lärare betydelsen av läxor för elevers lärande? I bakgrunden anlägger vi ett historiskt perspektiv på läxan och redogör för hur den genom åren har beskrivits i skolans allmänna läroplaner. Därefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien. Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lärande har förändrats över tiden och att det har funnits olika sätt att närma sig dessa begrepp, utifrån olika perspektiv. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats. Undersökningen baseras på åtta intervjuer med lärare som har erfarenheter av att arbeta med elever inom skolår 1 - 6. Syftet med vår undersökning var att studera lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande. Utifrån vår huvudfråga definierade lärarna in sig i ämnet och vid analysen av intervjuerna framkom två huvudspår. Utfallet av det första huvudspåret: Vad är det som motivera lärare att ge läxor?, resulterade i tre beskrivningskategorier. De beskriver att läxor ges för att tiden i skolan inte räcker till, läxor tränar elever i att ta ansvar och läxor ges för att föräldrar och omgivning har förväntningar och krav. Det andra huvudspåret: Hur beskriver lärare läxans betydelse för elevers kunskapserövring?, resulterade i tre beskrivningskategorier. Kategorierna beskrivs med att läxan har betydelse för att den ger repetition, träning i kärnämnena och föräldrars engagemang i form av läxhjälp har eller betydelse. Vår undersökning visar på att sambandet med läxor och lärande inte är tydligt uttalad. ______________________________________________________________________ Sökord: läxor,lärande,kunskapssyn, fenomenologi, fenomenografi ______________________________________________________________________ Postadress Gatuadress Telefon Gjuterigatan 5 036-101000 Högskolan för lärande och kommunikation Box 1026 551 11 Jönköping

Sammanfattning: Frågeställning: • Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar? • Hur formas unga idag till individer? • Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till? Material och metod: Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer). Huvudresultat: Ungdomarna i studien formar sina livsuppfattningar dels utifrån vad man förväntas sträva efter som vuxen, dels enligt en situativ livsföring där identiteten är mer flytande, och dels under grupptryck. Några ungdomar har en mer situativ livsföring där man undviker att ha ett långsiktigt perspektiv på sitt liv samt att sätta upp mål, man hoppar istället mellan olika uppfattningar. Ungdomarna överlag upplever sig själva som mer fria än vuxna, trots en ganska oviss och komplicerad tillvaro. Känslan av frihet är förknippat med en situativ livsföring där man inte behöver ta ställning till allt och försöka kalkylera sina möjligheter.

I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.

Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick. Det fanns även en essens av kroppsdisciplinering där kroppen utsattes för smärta och skador som ett resultat av träningen. Detta upplevdes som nödvändigt för att skapa ett konstnärligt uttryck. Rummen är de arenor där dansken sker och hade också inverkan på upplevelsen av dansen. Konsten genomsyrade det dansarna gjorde och det var det rena uttrycket man strävade efter och på grund av den som de uthärdade smärtan. Resultaten diskuteras sedan i förhållande till den teoretiska ramen presenterad av Crossley (2001) som behandlar dualismen mellan medvetande och kropp och den förkroppsligade aktören samt begrepp som fält och habitus.

Denna kandidatuppsats i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet (VT 2012) undersöker den sensoriska nivån inom scenkonsten, hur den kan se ut och hur ett publikt deltagande i den kan förstås. Mitt material består av ett urval teoretiska ingångar som jag dels diskuterar sinsemellan, dels provar användbarheten av genom ett förstapersonsperspektiv av koreografin Epic av Mårten Spångberg. Genom detta skapar jag en begreppsapparat som kan fungera som tillvägagångssätt för en större studie av den sensoriska nivån. Min infallsvinkel är fenomenologisk, där Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) utgör min huvudkälla. Vid sidan om denna preciserar jag mitt perspektiv inom ett teater- och dansvetenskapligt fält genom Stanton B. Garner, Bert O. States, Susan Foster och Jana Parviainen. Min undersökning visar hur en fenomenologisk förståelse av människan som kropp situerad i tid och rum bildar ett material för att komma i kontakt med den sensoriska nivån. Jag lyfter fram hur den sensoriska nivån inrättar oss i ett utvidgat åskådarperspektiv där vi ser föreställningen från flera punkter samtidigt och genom att avstå från tecknets värde skapar en materialitet som når oss som intensifierad verklighet. Hur denna kropp är förbunden med omvärlden genom ett gemensamt förbund förklarar vidare hur vi deltar i en sensorisk upplevelse. Empatibegreppet visar hur ett deltagande i den sensoriska nivån kan skapa en expanderad jagupplevelse som sträcker sig över både tid och rum. Samtidigt smälter en upplevelse av den sensoriska nivån samman med den symboliska och bildar en hyperverklighet, vilket ifrågasätter den reella skillnaden mellan sensationer och symboler.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå. Nackdelar är att det finns lite samlad erfarenhet av metoden och att det krävs mycket av läraren. För att uppnå lärande i matematik, krävs ett tydligt syfte med lektionen, reflektion med eleverna samt ett öppet och prestigefritt klimat. Slutligen visar studien att drama kan användas både för att arbeta med slutna frågor av uppgiftskaraktär och med öppna frågeställningar som syftar till matematiska samtal, vilket är att föredra.

Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld. Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ”Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt?”. Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far. Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data. Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna. Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv. En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade. De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser. Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför.