No description available.

Denna kandidatuppsats i etnologi har till syfte att utifrån ett etnologiskt perspektiv förstå den fysiska relation som kan uppstå mellan kulturhistoriska föremål och människor. Bakgrunden till denna studie är museum och slottsmiljöers behov av ”Var vänligen rör ej”-skyltar. Studien har utgått från Kungliga slottet i Stockholm där etnografiska insamlingsmetoder såsom semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att tillhandahålla materialet för undersökningen. Maurice Merleau-Pontys tankar om kroppens fenomenologi, teorier om fetishism samt approriering har används som analysverktyg för att tolka och förstå det insamlade materialet. Studiens resultat visar hur människor ger uttryck för en attraktion gentemot objekten. Detta kommer till uttryck genom att de antigen upplever ett behov av dokumentation alternativt ett specifikt rörelsemönster eller ett närmande. Det kulturhistoriska rummet kan även utgöra en fysisk dragningskraft likväl som specifika lösa föremål. Människor vill närma sig objekten för att komma åt det kollektiva värde som objektet har tillskrivits men agerandet kan även förstås som att det finnas en tidigare omedveten kroppslig erfarenhet gentemot vad man tror är ett liknande föremål. Agerandet gentemot objekten kan även tolkas som ett uttryck för ett behov av appropriation. Studiens resultat bidrar därför med kunskap och insikt om relationen mellan kulturarvsföremål och människor. Hur och varför denna relation kan uttrycka sig i ett fysiskt agerande.

Utbildning är både en demokratisk och ekonomisk rättighet som påverkar hela livet, även efter avslutad skolgång. En stor andel elever med funktionsnedsättning väljer att studera på gymnasiet men långt färre utbildar sig på eftergymnasial nivå. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i undervisningsprocessen och i alla lärmiljöer. Syftet med studien är att klargöra hur gymnasieelever med dyslexi upplever hela undervisningsprocessen. Metoden är en fenomenologisk intervjustudie där åtta gymnasieelever på två stora gymnasieskolor i två olika kommuner intervjuats. Resultatet visar att informanterna upplever att undervisningsprocessen inte tar hänsyn till deras behov och förutsättningar förutom gällande anpassningar av digitala hjälpmedel, längre provtid och hänsyn till stavning. Utöver det visar resultatet att informanterna upplever att de är en i mängden, får ta eget ansvar och ta hjälp av andra (kompisar, mamma, specialpedagog) i undervisningsprocessen. Slutsatser vi kan dra utifrån resultatet är att hela undervisningsprocessen inte anpassas utifrån informanternas behov och förutsättningar. Informanterna får inte en likvärdig utbildning och skolan behöver bli bättre på att möta och anpassa för elever med dyslexi i undervisningsprocessen.

<p>Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar – märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans. I den avslutande diskussionen relaterar jag mitt resultat till den tidigare forskningen och Antonovskys KASAM begrepp samt knyter resultatet till ett samhälleligt perspektiv.</p><p>Nyckelord: sorg, förlust av barn, anpassning, upplevelse och fenomenologi.</p>

<p>Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick. Det fanns även en essens av kroppsdisciplinering där kroppen utsattes för smärta och skador som ett resultat av träningen. Detta upplevdes som nödvändigt för att skapa ett konstnärligt uttryck. Rummen är de arenor där dansken sker och hade också inverkan på upplevelsen av dansen. Konsten genomsyrade det dansarna gjorde och det var det rena uttrycket man strävade efter och på grund av den som de uthärdade smärtan. Resultaten diskuteras sedan i förhållande till den teoretiska ramen presenterad av Crossley (2001) som behandlar dualismen mellan medvetande och kropp och den förkroppsligade aktören samt begrepp som fält och habitus.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons. Vi har även utgått från Lipsky, Johansson samt Berglinds teorier om makt och handlingsutrymme. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden interpretativ fenomenologi. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med tio kvinnliga biståndshandläggare i två mellanstora kommuner i Sverige. Resultatet påvisade att biståndshandläggarna fann det problematiskt att befinna sig i sin tudelade position då de upplevde en hög grad av rollkonflikt. De upplevde även en hög grad av makt samtidigt som de dock upplevde sig maktbegränsade av olika aktörer. En anledning till att de upplevde rollkonflikter samt både makt och maktbegränsningar kan bero på deras position inom organisationen, vilken medför att de delar både organisationens och klienternas perspektiv.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och rektorerna föredrog. Även lärarnas och rektorernas uppfattningar av föräldrars och politikers åsikter har undersökts. Detta har knutits till svensk och internationell forskning. Resultatet visar att lärare och rektorer upplevde både för- och nackdelar med åldersblandning. De flesta respondenter ansåg att de som vinner mest på dessa klasser är de yngsta eleverna eller de som har svårigheter i något ämne. Åsikterna skiljde sig dock åt angående vilka elever som förlorar på åldersblandning. Det var endast en av respondenterna som tydligt tog ställning för åldersblandade klasser. Majoriteten av deltagarna visste inte vad politikerna anser i frågan.       </p>

<p>Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Frågeställning: </p><p>• Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar?</p><p>• Hur formas unga idag till individer?</p><p>• Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till?</p><p>Material och metod: </p><p>Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer). </p><p>Huvudresultat: </p><p>Ungdomarna i studien formar sina livsuppfattningar dels utifrån vad man förväntas sträva efter som vuxen, dels enligt en situativ livsföring där identiteten är mer flytande, och dels under grupptryck. Några ungdomar har en mer situativ livsföring där man undviker att ha ett långsiktigt perspektiv på sitt liv samt att sätta upp mål, man hoppar istället mellan olika uppfattningar. Ungdomarna överlag upplever sig själva som mer fria än vuxna, trots en ganska oviss och komplicerad tillvaro. Känslan av frihet är förknippat med en situativ livsföring där man inte behöver ta ställning till allt och försöka kalkylera sina möjligheter.</p>

<p>The survey takes its starting point in a critical evaluation of recent phenomenological approaches to rock art in landscape studies, foremost the works of Chris Tilley. The purpose is to present a phenomenological theory, based on the philosophy of Maurice Merleau-Ponty, which includes both motives, places and landscapes in a holistic interpretation. Bronze age rock art around Motala ström and the city of Norrköping is used to exemplify the theoretical discussion. When presenting the framework, emphasis is being laid on the bodily experience of rock art and place through the process of phenomenological intersubjectivity.</p>