Improvisation är ett ämne som många både studerar och utövar men det är ofta svårt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur själva improvisationsprocessen går till. Syftet med studien är att hitta de strategier jag använder mig av när jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsättningar som påverkar improvisationen, strategier jag använder och förhållningssätt jag har till improvisation klargör den här studien en del av vad det innebär att improvisera fram musik. Den metod jag använt är videoinspelning där jag spelat in ett uppspel som jag anser är den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag använt är fenomenologi. Resultaten visar att en improvisation är ett resultat av att en improvisatörs estetiska val av toner byggs ihop till olika mönster. Dessa mönster kommer från idéer som är grundade i improvisatörens förkunskaper, ens kunskapsbas. För att maximera användandet av denna kunskapsbas framkommer det i studien att jag som improvisatör har kunskap om stilen ifråga samt har förmågan att använda mitt instrumentalgehör i kombination med mina tekniska färdigheter. Därigenom frambringar jag toner och fraser på mitt instrument utifrån de idéer jag hör i huvudet. Denna studie presenterar användbara begrepp för att diskutera den process som är improvisation utifrån ett jazz/fusion-perspektiv. / Improvisation is a topic, which many both study and practice but it's often difficult to find more general strategies on how to improvise and which shows the improvisational process. The purpose of this study is to find the strategies I use when I improvise. By analyzing a solo I play while looking for; conditions that affect the improvisation, strategies I use and the approach I have towards improvisation this study clarifies a part of what it means to improvise music. The method I have used is video recording where I have recorded a concert, which may be considered the natural environment in which I improvise. The theoretical perspective I have used is phenomenology. The results show that an improvisation is a result of the improviser’s aesthetic selection of tones that is combined into different patterns. These patterns come from ideas based of the improvisers previous knowledge, his/hers base of knowledge. To maximize the use of one's base of knowledge this study reveals that I as an improviser have knowledge about the style at hand as well as the ability to use my "instrumental ear" in combination with my technical skills. I thereby produce tones and phrases on the instrument from the ideas I hear in my head. This study presents useful concepts to be able to discuss this process of improvisation from a jazz/fusion-perspective.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar. Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper. Dessa förkunskaper används sedan när man tolkar världen omkring sig. Vidare visar studien att individen befinner sig i en särskild biografisk situation, det innebär i sin tur att individer också kan uppleva samma typ av arbetsliv på olika vis beroende på den biografiska situationen och dess förbundna relevanssystem. Studien tydliggör hur möjligheten att själv påverka hur möjlighetsrummet utnyttjas är en viktig faktor för att uppleva en balans mellan arbetsliv och privatliv, samt att de socialpsykologiska dimensionerna i hög grad påverkar upplevelsen av arbetslivet.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen. Resultatet visar också att lärarna även använder lära OM, I och GENOM estetik. Lärarna anser också att estetik är nödvändig för att det befäster den abstrakta kunskapen bättre eftersom lärandet blir konkret med hjälp av de estetiska ämnena bild, musik, drama och skapande.

Studiens syfte är att se hur jag som trumslagare arbetar – och upplever arbetet – med att förbättra min förmåga att improvisera med en tydlig röd tråd. Under cirka tre månader video- och loggboksdokumenterade jag min övning för att se vilka metoder och strategier som användes för att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framgår att begräsningar är ett viktigt och flitigt använt verktyg under övningen. Genom att sätta upp ramar för improvisationen ökade min förmåga att bli medveten om vad som spelades och jag hade därför större kontroll över mitt spel vid speltillfället. I de fall då något tekniskt svårt övades användes två metoder, att öva en längre figur långsamt eller en del av figuren snabbt. Båda dessa användes framgångsrikt. I diskussionen ställer jag mina egna resultat i relation till annan litteratur och forskning på området. Jag analyserar även delar av mitt resultat ur ett fenomenologiskt perspektiv. / The purpose of this study is to examine how I, as a drummer, practice in order to improve my ability of improvising a clear idea. During approximately three months I videotaped and kept a logbook of my practice to find which methods and strategies were used to improve my improvisational solo performance. The result shows that the use of limitations is a powerful and frequently used tool during the practice. By implementing restrictions on the improvisation, my awareness of what I played increased granting me greater control of my performance. When something technically challenging was practiced two methods were used, to practice a longer passage slowly or a part of the passage fast. Both were used successfully. In the discussion I compare my own results with those of other literature and research on the subject. I also analyze parts of my result from a phenomenological point of view.

The aim of the study is to investigate preschool teachers’ experiences and perceptions of the phenomenon popular culture in preschool. The study includes eight preschool teachers. We have used three concepts from a phenomenological perspective as our research approach, which are life-world, meaning and essence. To gather the material for the study, we have used a qualitative semi-structured life-world interview technique that gives clarity of what should be investigated and also gives more profound answerers from the preschool teachers. In the analysis, we have had our point of departure in Giorgi’s phenomenological analysis to find the essence of the preschool teachers' perception and experience of popular culture in preschool. Our research questions are: How do preschool teachers perceive the concept of popular culture? How do preschool teachers experience the use of popular culture in preschool? What obstacles or opportunities do preschool teachers see in use of popular culture in their work? Our result shows ambivalence amongst the preschool teachers towards popular culture in preschool. This is manifested through preschool teachers’ resistance to popular culture in preschool as they feel that popular culture toys, violence and stereotypical characters are troubled. At the same time they experience there are potentials such as children’s interests and learning possibilities.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolepedagogiskt arbete med ekologisk hållbar utveckling. Detta görs genom att intervjua förskollärare som arbetar med ekologisk hållbar utveckling tillsammans med barn i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna berör förskollärarnas upplevelser av barns delaktighet, svårigheter och framgångsfaktorer förskollärarna beskriver av arbetet samt deras erfarenheter av konkreta upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling, med en fenomenologisk livsvärldsansats som vill synliggöra människors upplevelser och tankar. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av data skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna upplever att barn blir delaktiga i arbetet med ekologisk hållbar utveckling genom konkreta upplevelser så som att vistas i naturen. Ett annat resultat är att förskolechefen upplevs viktig för förskollärarnas arbete. Resultatet visar även att barns ålder spelar roll i arbetet med hållbar utveckling. Vår förhoppning med studien är att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får större förståelse för hur ett arbete med hållbar utveckling kan implementeras i verksamheten.

Detta examensarbete har som syfte att synliggöra förskollärares upplevelser av språkstimulering i måltidssituationer på förskolan. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare ligger till grund. Intervjuer har genomförts på fyra olika förskolor, med sex förskollärare. Bearbetning och analys av materialet har gjorts med utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet. Fenomenologin som teori koncentrerar sig på att få en tydlig bild av fenomenet i sig, så som det uppfattas av människor. Forskaren tolkar respondentens erfarenheter och upplevelser av ett fenomen, som i denna studie är språkstimulering i måltidssituationer och dess variation, för att kunna få fram essensen av varför något är på ett visst sätt. Studiens resultat visar att förskollärare upplever måltiden som ett tillfälle för samtal och språkutveckling. Resultatet visar även att språkstimulering vid måltiden kan se ut på olika sätt, så som att förskolläraren ställer mycket frågor för att locka till samtal eller backar i samtalet för att låta barnen samspela med varandra. De beskriver sig uppleva lärandet vid måltiden som spontant, vilket kräver en närvarande och lyhörd förskollärare. En slutsats som kunnat dras utifrån resultatet är att det inte finns en perfekt fysisk miljö för att främja språket vid måltiden. Istället är det förskollärarens förhållningssätt och den aktuella barngruppens behov som har betydelse.

Karriärtjänstreformen lanserades i Sverige under 2013. Reformen syftar bland annat till att höja elevernas kunskapsnivå och att stärka läraryrkets status. Därmed inrättades befattningen förstelärare. Försteläraren kan ses som en slags utvecklingsledare som främst ska undervisa men som även kan inneha skolutvecklande uppdrag. Införandet av förstelärare har väcktdebatt i skolorna då reformen anses otydlig gällande syfte och genomförande. Tidigare forskning visar på att det är komplicerat att vara utvecklingsledare i en mellanposition mellan rektor och kollegor. Beroende på om skolutveckling bedrivs ur ett topdown-perspektiv eller ett bottom-up-perspektiv ställs det olika krav på utvecklingsledaren. Kraven kan oavsett vilket perspektiv man anlägger vara svåra för en utvecklingsledare att infria. Sedan tidigare pågår följeforskning kring reformens implementering och vissa utvärderingar har gjorts. Däremot saknas ett inifrånperspektiv på reformen, något som studien bidrar med. Syftet med studien är att beskriva förstelärares levda erfarenheter av sin roll som förstelärare. Studien svarar på vilka hinder och möjligheter förstelärare upplever i sitt förstelärarskap samt vilka implikationer dessa erfarenheter får för möjligheterna att utveckla undervisningen, skolan och professionen. För att kunna närma sig och förstå fenomenet förstelärare har studien en fenomenologiskansats. Genom att använda halvstrukturerad livsvärldsintervju som metod fick sex förstelärare från tre olika kommuner berätta om sina erfarenheter av sitt förstelärarskap. Resultatet presenteras i form av sex olika teman: att söka eller inte söka förstelärartjänst; jante och kollegors syn på försteläraren; att bli lyft av ämneslyften; från lärare till handledare; arbetsprocesser och samverkan med andra aktörer samt möjligheter och hinder i framtidauppdrag. Temana har sedan analyserats i relation till olika perspektiv på skolutveckling där aktionsforskning och evidensbasering har fått fungera som två idealtyper för skolutveckling. I studien framkommer att förstelärare befinner sig i spänningsfältet som uppstår mellan de tvåidealtyperna för skolutveckling. De möter motsägelsefulla krav och förväntningar i sinauppdrag, vilket innebär att de är i behov av stöd för att kunna genomföra det de är ålagda. Skolans utveckling utgår sällan från lärarnas egna frågor utan drivs i första hand uppifrån genom till exempel centralt styrda fortbildningsinsatser. Det leder också till att det är vissa ämnen och ett visst kunskapsuppdrag som prioriteras. För att reformen ska kunna vara hållbarkrävs att förstelärarna får vara med och påverka uppdragen, att de får hjälp och support i sittarbete samt att huvudman och rektor tydligt kommunicerar hur förstelärarna tillsätts och hur uppdragen ser ut.

Denna uppsats behandlar hur människans sparande av föremål kan påverka och bevara en platskänsla i en globaliserad värld, där människor flyttar mer och lämnar platser de har ett emotionellt band till. Detta besvaras genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där informanterna besvarar frågor om platskänsla, identitetskapade på en plats samt hur föremål kan agera mnemotekniska hjälpmedel, vilket innebär föremål som agerar hjälpmedel för att påminna ett subjekt om dåtiden. Resultatet påvisar att en del föremål agerar mnemotekniska hjälpmedel vilket gjorde att en del informanter kände sig närmre platsen när de upplevde föremålet genom perception och således hjälpte det dem att hantera en saknad platsen. Däremot var resultatet inte homogent och en del föremål hjälpte istället en del informanter att minnas personer eller specifika händelser och inte en specifik plats.

Sammanfattning Den 1 juli 2018 införs programmering i läroplanen i grundskolan. I lågstadiet kommer det främst att beröra ämnena matematik och teknik. Media rapporterar att lärare saknar kunskaper inom ämnet och skolverket meddelar att fortbildningarna snabbt blir fullbokade. I denna studie presenteras de nya skrivningarna samt några verktyg som används vid programmering i grundskolan. En kvalitativ intervjustudie av fem lärare som undervisar i lågstadiet har genomförts, som syftar till att studera lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar.  Undersökningen har planerats och verkställts genom ett fenomenologiskt perspektiv, hur lärare erfar fenomenet programmering. Begreppet datalogiskt tänkandebeskrivs och intervjuerna har analyserats utifrån lärarnas användning av datalogiskt tänkande i klassrummet. Analysen visar att lärarna redan arbetar med programmering i sin undervisning och att de flesta har goda kunskaper om programmering. I studien relateras även lärarnas kunskaper till programmeringsundervisningens demokratiska värden. Studien visar att de intervjuade lärarna använder sig av flera pedagogiska strategier som forskningen lyfter fram som framgångsrika inom programmeringsundervisningen. Hur lärarna talar om programmering samt hur de ser på programmeringens syfte framkommer också i undersökningen. När implementeringen tidsmässigt börjar att närmar sig kommer antagligen programmering att diskuteras med mer kontinuitet på skolorna än vad lärarna gör idag.