Denna studiens syfte var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurserna 4–6 ser på det laborativa arbetet som idag bedrivs i skolan. Den ämnar även undersöka hur de ser på bedömningsarbetet gällande laborationer. Sex lärare har intervjuats för att svara på frågeställningarna. De deltagande lärarna har fått beskriva hur de resonerar kring utformningen av sin NO-undervisning, vad som påverkar dem, samt hur de arbetar med bedömningen av den laborativa undervisningen.   Studien har inspirerats av Edmund Husserls teori gällande hur människor upplever fenomen, vilket kallas för det fenomenologiska perspektivet. Den kvalitativa intervjuformen har använts som metod för insamling av data då den skapar möjligheten för lärarna att själva formulera sig samt fördjupa sig inom de ämnesområden som tas upp. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och strukturerats för att ligga som underlag för de slutsatser som slutligen dras.   Samtliga lärare som deltog i studien nämnde att NO-undervisningen ska leda till att samtliga kursmål ska bli uppfyllda, men att det kan variera i vilken grad de använder sig av teoretiska och praktiska moment för att göra det. Det ansågs viktigt att teori och praktik inte är separerade, utan att de överlappar varandra och integreras. Det lades även vikt vid att undervisningen skulle bidra till elevaktivitet, inspirera till nyfikenhet och egna reflektioner. Å andra sidan menar vissa att det är det undersökande arbetssättet och förmågorna som berör det är viktigaste. De menar att begreppen och ordkunskapen kommer senare och att det under årskurs 4–6 gäller att förbereda eleverna inför senare årskurser genom att utveckla förmågorna gällande just systematiska undersökningar. Bedömningen av laborationer och hur det påverkar lärares val vid utformningen av undervisningen är väldigt olika lärare emellan. Vad som framkommer är att de deltagande lärarna har spridda synsätt gällande laborationsarbetet då betyg ska sättas.

Studiens syfte är att studera hur USA skildras genom bilder i svenska läroböcker i ämnet samhällskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god läsbarhet. Vi avgränsar oss till att studera läroböcker, följaktligen innefattas inte andra läromedel av studien. Vidare är det inte texter i allmänhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA. Kritisk granskning och reflektion är viktiga färdigheter som eleverna måste tränas i för att kunna skapa en så tydlig uppfattning av sin omvärld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahålla pedagogiska läroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism påverkar hur eleverna uppfattar sin omvärld. Problematiken ligger i att bilderna i läroböckerna upptar allt större plats på textutrymmets bekostnad. Det är därför av intresse att studera hur olika länder och fenomen skildras bildmässigt i läroböckerna. För att besvara studiens frågor har vi valt att genomföra en bildanalys. Delar av resultatet är delvis i konsensus med vad tidigare forskning har kommit fram till. Bilderna uppfyller inte de pedagogiska kriterierna relaterade till värdegrundfrågor, samt till föreslagna riktlinjer gällande bildernas form, storlek och placering.

I dagens svenska skola är det viktigt att eleverna lär sig att läsa och förstå olika texter för att lyckas med sin skolgång. Att lära sig läsa är lätt för en del elever medan andra elever hamnar i svårigheter av något slag. De elever som hamnar i en läs- och skrivproblematik har rätt att få stöttning i sin kunskapsutveckling och att arbeta extra med en speciallärare kan vara en av insatserna som skolan kan erbjuda. Att arbeta som speciallärare med inriktning på elevers språk- läs- och skrivutveckling och vilka uppgifter som innefattas i tjänsten verkar skilja sig åt beroende på vilken skola och i vilken kommun man arbetar vid och. Att börja arbeta i en verksamhet som nyutexaminerad speciallärare enligt examensordning som gäller från och med år 2008 innebär att speciallärarna står inför olika utmaningar beroende på hur deras uppdrag utformas på den enskilda skolan. Det verkar som om deras arbete hamnar på individnivå med elever trots att de själva uppger att de vill arbeta mer förebyggande och utveckla läs- och skrivundervisningen på gruppnivå. Hur den specialpedagogiska verksamheten är organiserad kring elever som har hamnat i en läs- och skrivproblematik påverkar hur mötet med eleverna och vilket stöd som specialläraren kan ge. Denna studies syfte är att öka kunskapen om speciallärares möjligheter och hinder att arbeta framgångsrikt på individ- och organisationsnivå med elever som hamnat i en läs- och skrivproblematik. De frågeställningar som ställts är: Hur beskriver speciallärare att de arbetar med elevers läs- och skrivutveckling? Hur är den specialpedagogiska verksamheten organiserad när det gäller läs- och skrivutveckling på individ- och organisationsnivå? Vad upplever speciallärare i sitt arbete som hinder respektive möjligheter för att elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vad upplever speciallärare att de vill utveckla i sitt uppdrag kring arbete sitt arbete med elever som hamnat i en läs- och skrivpedagogik? Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats där kvalitativa intervjuer genomförts med åtta speciallärare som har anställts i två mindre kommuner i Mellansverige inom de tre senaste åren. Alla speciallärare har inriktningen språk- läs- och skrivutveckling.

Den svenska skolan har genom historien haft flera olika betygssystem. 1994 infördes mål- och kriterierelaterade betyg och 2011 fick Sverige en ny läroplan Lgr11. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever, vilka är i läs- och skrivsvårigheter, i årskurs 6-9 upplever kunskapskraven, bedömningsprocess och betygssättning enligt Lgr11 i ämnet svenska. Arbetet byggdes på fokusgruppsintervjuer med totalt 15 elever, verksamma vid en grundskola i Mellansverige våren 2016.   Studien har en fenomenologisk ansats där vi genom halvstrukturerade fokusgruppintervjuer ville ta reda på hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplevde kunskapskraven samt bedömningsprocessen enligt Lgr11. De teoretiska perspektiv som har använts för att analysera vårt empiriska material är Husserls livsvärldsteori, det situerade perspektivet på lärande och bedömning samt det relationella perspektivet på specialpedagogik. Resultatet visar att eleverna upplever att betyget är viktigt för sin framtid och de ser det som ett kvitto på sitt lärande. Vidare lägger eleverna det största ansvaret för sitt betyg på sig själva och de upplever nuvarande betygsystem som svårt att förstå. Vi ser också att de uttrycker en osäkerhet kring vilka kunskaper som bedöms i skolan. Eleverna ger också uttryck för upplevelser av oro, besvikelse, stress, uppgivenhet, vanmakt, ilska, osmarthet och glädje. Vår tolkning av resultatet är att eleverna upplever att lärarnas bedömningspraktik och läroplanens kunskapskrav kan utgöra hinder för dem i sin strävan att nå ett högre betyg.

This essay discusses the subject of men’s perspective on love relationships, boundaries within them and infidelity. It uses a phenomenological approach and is based on qualitative interviews with five men. They were asked about their definition of and attitude towards relationships and infidelity. The aim of this study is to investigate men's experiences and views of relationships and infidelity and how they describe the two concepts. One aspect is to study how men's views on relationships and unbelief are related to social beliefs about masculinity. The results are interpreted in light of theories related to sociology of emotions and masculinity. It shows that teamwork, communication and creating their own rules within the relationship are key aspects of a working relationship. Infidelity is a phenomenon of many different dimensions and divided into physical or emotional as well as the underlying intentions. This essay wishes to contribute greater insight into how stereotypes affect the individual and therefore society as a whole.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

Many studies on mobile technology are based on the assumption that a mobile phone can be understood as a technical tool, a neutral technical solution with which, in the absence of physical presence, one can interact at a distance. However, there are studies that point to mobile technology as a highly bodily phenomenon capable of affecting time and space. In this qualitative interview study, experiences of intimacy in female friendship are explored and interpreted through direct communication via mobile phone trough a queer phenomenological perspective. The results show that direct communication through the phone is an action that takes place between friends, often using messaging features in applications such as snapchat or messenger. Friendship intimacy can be created and manifested in a way that confirms mobile technology that has become an integral part of self and an independent form of communication that either replaces or can be replaced by other communication, but adds its own value and constitutes an additional version of friendship and closeness.

Syftet  med  föreliggande  studie  är  att  fördjupa  kunskaperna  om  barnmorskors  dagliga  arbete samt  att  undersöka  barnmorskors  förutsättningar  att  lära  i  arbetet.  Närmare  förklarat  innebär detta att vi har undersökt hur barnmorskor själva upplever och beskriver sitt arbete samt vad de upplever  möjliggöra,  respekitve  hindra  deras  lärande  i  arbetet.  Studien  har  inspirerats  av Husserls  traditionella  fenomenologi  och  utgår  från  barnmorskornas  egna  beskrivelser  i  deras livsvärld.  Detta  innebär  att  studien  innehar  ett  induktivt  förhållningssätt.  För  att  samla  in studiens  datamaterial  har  semistrukturerade  intervjuer  utförts  och  urvalet  består  av  åtta barnmorskor som arbetar på BB- och förlossningsavdelningen på ett sjukhus i Mellansverige. Resultatet visar framförallt att barnmorskors lärande möjliggörs i mötet med patienter. Samspel och  god  kommunikation  med  kollegor  visade  sig  också  främja  lärandet.  Det  som  beskrevs hindra  barnmorskors  lärande  och  utveckling  i  arbetet  var  stress,  hög  arbetsbelastning  samt personalbrist. I resultatet framgår även att barnmorskorna älskar sitt yrke och menar att de lär sig nytt varje dag. Samtidigt upplever barnmorskorna också sitt arbete som påfrestande och att det  inte  finns  utrymme  för  tillräcklig  återhämtning.  Detta  medför  att  en  del  barnmorskor överväger  att  sluta  sitt  arbete  och/eller  att  de  fått  gå  ner  i  arbetstid  för  att  kunna  bevara  sitt välmående.

Den här studien berör hur ett litteratursamtal kan se ut i en klass i årskurs 5. Syftet är att finna de förväntningar läraren har på litteratursamtalet, vilka upplevelser denna undervisning kan skapa hos eleverna samt att undersöka relationen mellan lärarens förväntningar och elevernas upplevelser i litteratursamtalet. Som teoretisk referenspunkt har fenomenologi och sociokulturellt perspektiv använts. Detta för att fastställa synen på elevernas uppfattningar som sanningsbärande fenomen samt fastställa studiens förhållningssätt till lärande och text. All använd data är av kvalitativ art och är insamlad med hjälp av intervjuer som sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens förväntningar berörde elevernas diskussioner och reaktioner på boken samt att eleverna skulle få en större förståelse för den lästa texten. Elevernas upplevelser var många, bland annat att de får fler perspektiv genom att diskutera med varandra och därigenom en djupare förståelse för det lästa. De berörde även upplägget av litteratursamtalet, helklass eller smågrupper, och vilka fördelar och nackdelar som eleverna upplevde med respektive upplägg. Studien visar att det finns en relation mellan lärares förväntningar och elevers upplevelser bland annat då lärares förväntningar styr upplägget som eleverna i sin tur baserar sina upplevelser på.

In what is usually referred as Merleau-Ponty´s ”early philosophy” the concept of the primordial is of major significance in relation to his ambition to ground the philosophical reflection in human embodiment. The concept plays a key role in his understanding of the paradoxical nature of perception and thus in Merleau-Ponty's endeavor to overcome both the idealist and the realist conceptions of reality. The concept is also of great importance in the essay Cézannes Doubt, which Merleau-Ponty wrote during the same period he was working on Phenomenology of Perception. According to most interpreters this essay mirrors his early philosophy, and above all the phenomenological way of doing philosophy. In the essay Merleau-Ponty suggests that the essential importance of Cézanne's paintings lies in their ability to capture the world at a primordial level. Merleau-Ponty's interpretation has also been subjected to critique from Véronique M. Fóti and Michel Haar. A common characteristic of their critique is that it questions the relationship that Merleau-Ponty seeks to establish between a primordial experience of perception and Cézanne's paintings. From both Haar's and Fóti's point of view Merleau-Ponty's analysis is inadequate because he does not sufficiently take the autonomy of the painterly expression into consideration. This critique reflects a broader critique that has been launched against Merleau-Ponty's early philosophy which considers his understanding of the impact of culture and language as naïve in his use of concepts like primordial. Consequently, the critique raises the question how the concept of the primordial really is to be understood? A point of departure for understanding this concept lies in the paradox of perception, that is: the impossibility to conceive of a thing in itself since the existence of the perceived thing always presuppose a subject that perceives. This paradox can also be understood as a paradox between nature and human beings since natures path to disclosure goes through human expression.  Accordingly, the aim of this essay is to explore how one is to conceive of Merleau-Ponty's interpretation of Cézanne's paintings as the expression of a primordial experience of perception in the essay Cézanne's Doubt. This will be done against the background of his early philosophy as expressed in The Structure of Behavior and Phenomenology of Perception and take as it departure how the concept of the primordial is related to the paradox between human beings and nature.