Jag har i mitt projekt jobbat med mönsterformgivning och produktion av vävda möbeltyger, digitaltryckta tapeter- och textilier för en fiktiv hemmiljö. Mina designbeslut grundar sig på en fiktiv karaktär, Mr Chester Jester, hans estetiska preferenser och behov i samrådan med mina egna. Arbetets resultat är en gestaltning av världen han lever i, komprimerad till ett hemma hos reportage på gränsen mellan verklighet och illusion. Jag har jobbat med dubbelhet och speglingar - av mönster, av rummet, av tekniker och mig själv. Jag har undersökt illusionens verklighet och verklighetens illusion.My bachelor project is a work of pattern design and production of woven upholstery fabrics, digital prints on textile materials and wallpaper, made for a fictional home environment. The desicions for the designs are based on a fictional character, named Mr Chester Jester. His preferences and needs combined with my omn are the result of this project. The outcome of the work is a formation of his world, made into a study of his home on the edge of reality and illusions. It is a work of duplicities -of pattern, room, technique and of an alternate side of myself.I have investigated the illusion of reality, and the reality of illusions. / Program: Textildesignutbildningen

This essay researches how newspapers created fictional reader identities through their content. Three newspapers have been studied from the week first to eight of February 1890, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter and Stockholms Nyheter. The question that the essay is attempting to answer is which fictional readers were created. This is done through both a content analysis and a deeper language analysis of the newspapers. The text is seen as an active agent, creating the identity of the reader that they imagine when they write, an ideal reader. The content analysis compares the three newspapers with each other and studies the type of news that were reported. The differences between which occurrences and what kind of news are being reported shows the differences between the fictional readers that were created. The deep analysis studies one article from each newspaper more closely to see which words were used and how the newspapers used language to create a fictional reader. Criticism were often used to shows which group and opinions the fictional reader were identified with and which were the opponents. The fictional readers were quite political since a lot of the content was about politics or held political views. The newspapers transferred their political views to the fictional reader through the content. NDAs fictional reader was politically right-wing, interested in the other European countries and against socialism. DNs fictional reader was liberal and interested in political debates, the tariff issue and the rights for freedom of speech. Their opponent was the conservative and protectionist. SNs fictional reader had political opinions, but little interest in how the government worked and more in the doings of ordinary people. The fictional reader often criticized the authority and voiced it's opinion strongly.

Studien avsåg att svara på frågeställningen; Hur påverkas autenticiteten i en parasocial romantisk relation av FFA? I en komparativ, kvalitativ studie undersöktes hur testdeltagare reagerade på två snarlika dejting-simulatorer. Det enda som skiljer de två artefakterna åt är att den ena inte innehåller FFA, faktisk fiktiv agens, alltså möjligheten att påverka det huvudsakliga narrativet och dejtens utfall. Med en bakgrund som å ena sidan talar för att just agens är vad som är drivkraften för att spela dejting-simulatorer och skapandet av parasociala romantiska relationer men även å andra sidan menar att ett fråntagande av agens skapar mer autentiska relationer, undersöks hur parasociala relationer faktiskt påverkas av faktorn FFA. Artefakt A som innehåller FFA kan antingen sluta med att karaktären som testdeltagaren dejtat vill ses igen eller inte, beroende på vilka dialogval testdeltagaren gjort under spelets gång. Artefakt B som ej innehåller FFA slutar alltid med att karaktären avslöjar att de var på dejten på grund av en vadslagning och att de aldrig hade haft något egentligt intresse för testdeltagaren. Studien resulterade i att testdeltagare av Artefakt B upplevde en högre nivå av autenticitet och starkare känslor för den karaktär de dejtade. Testdeltagare av Artefakt A tenderade att i större utsträckning vara likgiltiga till utfallet oavsett om det var positivt eller negativt laddat. För att få ett mer komplett resultat bör en artefakt utan FFA men med ett positivt utfall även undersökts.

I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen skedde i fyra steg: gruppanalys, jämförande analys, analys utifrån informanternas upplevda och faktiska norm samt slutligen en analys av den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till Kadefors texter generellt sett är negativa såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Exempelvis ses detta i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2001; 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen har utformats i tre huvudsakliga steg: enskild gruppanalys, jämförande analys, samt analys kring normer där informanternas upplevda och faktiska norm först diskuteras och därefter den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till språket i Kadefors texter generellt sett är negativa, såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Detta märks exempelvis i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. Tre slutsatser kan dras av undersökningen. För det första att informanterna har en relativt god uppfattning om sitt eget språk, dvs. deras upplevda norm motsvarar i hög grad deras faktiska norm utifrån empirin. För det andra att det fiktiva ungdomsspråket i Kadefors två texter enligt analysen bedöms vara inaktuellt och stereotypt samt sakna verklighetsförankring i dagsaktuellt ungdomsspråk, troligen även då boken publicerades. För det tredje bedöms det som sannolikt, trots att undersökningens generaliserbarhet är låg, att det finns osynliga normer som styr författares språkval i ungdomslitteraturens dialoger och att repliker och dialoger därför har en relativt hög grad av skriftspråklighet. Textutdragen ur Sandor slash Ida är exempel på det.

<p>This Bachelor thesis deals with fictional documentaries, and the aim is to show the aesthetics and the problems with the constructed reality that these films contain. The main focus is how this reality is constructed, which documentary aesthetic methods can be found and in what way you can see that it is a fictional movie and not a documentary. The analysis deals with the three movies, Rampljus, The Blair Witch Project and Påtryckaren. The movies are analysed from a documentary perspective and the method beeing used is constructed for this thesis to find some answers behind the fictional ocumentaries.</p> / <p>Uppsatsen behandlar fiktiv dokumentärfilm och vill lyfta fram dess estetik samt belysa den problematik kring det veklighetsanspråk som dessa filmer spelar på. Tyngdpunkten ligger på hur detta verklighetsanspråk skapas, vilka dokumentärt estetiska grepp som finns samt på vilket sätt det går att skönja att det är en spelfilm och inte en dokumentärfilm. I analysen behandlas de tre filmerna Rampljus, The Blair Witch Project och Påtryckaren. Filmerna analyseras utifrån ett dokumentärt perspektiv och den metod som använts är konstruerad för denna uppsats för att få svar på frågorna den fiktiva dokumentärfilmen. </p>

This Bachelor thesis deals with fictional documentaries, and the aim is to show the aesthetics and the problems with the constructed reality that these films contain. The main focus is how this reality is constructed, which documentary aesthetic methods can be found and in what way you can see that it is a fictional movie and not a documentary. The analysis deals with the three movies, Rampljus, The Blair Witch Project and Påtryckaren. The movies are analysed from a documentary perspective and the method beeing used is constructed for this thesis to find some answers behind the fictional ocumentaries. / Uppsatsen behandlar fiktiv dokumentärfilm och vill lyfta fram dess estetik samt belysa den problematik kring det veklighetsanspråk som dessa filmer spelar på. Tyngdpunkten ligger på hur detta verklighetsanspråk skapas, vilka dokumentärt estetiska grepp som finns samt på vilket sätt det går att skönja att det är en spelfilm och inte en dokumentärfilm. I analysen behandlas de tre filmerna Rampljus, The Blair Witch Project och Påtryckaren. Filmerna analyseras utifrån ett dokumentärt perspektiv och den metod som använts är konstruerad för denna uppsats för att få svar på frågorna den fiktiva dokumentärfilmen.

”I ett litet förråd i Värmland hittades nyligen några tavlor som visat sig haft ett verkligt inflytande i utvecklingen av modernismen.”Detta är ett citat från inledningen av den fiktiva dokumentärfilm jag skapade som konstnärligt forskningsprojekt, vilket ingick i mitt avslutande självständiga arbete på IBIS, Konstfack. Filmen med titeln ”Autoismens Apostlar” som blev under 20 min lång visades rullande i en TV-monitor i samband med Konstfacks vårutställning. Filmen handlar om upptäckten av en hittills okänd konströrelse som florerade i Paris i början 1900-talet och som påverkade futurismen och kubismen genom sin fascination över och ockulta dyrkan av, olika motordelar. Några gånger visades den på stor duk och vid ett tillfälle anordnade jag ett samtal efter visningen där en moderator från Konstfack och konstexperten från Lund samtalade. Av frågorna från publiken förstod jag att en del personer tolkade filmen som en sann berättelse.Vilka berättarmässiga och filmiska grepp bidrar till att den aktuella filmen framstår som trovärdig? Forskningen kring att skapa dokumentärfilmen gjordes mot bakgrund av att vi lever i en tid när behovet av mediekompetens och källkritiskt kunnande ökar. Med hjälp av socialsemiotiska analysmetoder och multimodala begrepp analyserade jag filmen. På så sätt fick jag syn på hur filmens verklighet kan representeras, hur aktörerna i filmen positionerar sig, (vilket indirekt visar hur betraktaren positioneras) och hur filmen inom den här specifika genren organiserar mediets olika modes för att skapa trovärdighet och begriplighet. Vilka mediepedagogiska möjligheter framträder ur undersökningen? Min undersökning kan ses som en diskurs-analys av dokumentärfilmsgenren. Att göra elever medvetna och kritiska genom att arbeta med att skapa fiktiva berättelser i en viss genre ser jag som ett möjligt mediepedagogiskt projekt i skolan. Detta skulle kunna ge bättre förutsättningar för elever att tolka och kritiskt granska budskap i de medier de omger sig med.

No description available.

Motion pictures have been used in the history classroom for a long time. Despite that fact, there are not a lot written about how this can be done. This essay, therefore, explores the possibility of a theoretical frame with the aim for a motion picture to promote the development of historical empathy among students. It is not deployed in a classroom setting; however, it seeks to study the preconditions in how it can be done. The study draws from history didactics and film analysis to study Michael Haneke´s The White Ribbon from 2009. Haneke is renown in the academic world where his movies draw a lot of attention. The reason is that his movies have a tendency to depict the ongoing decay of our society. This study aims at intertwining theory of history didactics with film analysis in order to promote the development of historical empathy among students. The theoretical frame the essay provides show a possibility in how a motion picture can be used for this purpose in the history classroom.

Det litterära reportaget skiljer sig från nyhetsjournalistiken i att det använder en litterär narrativ form för att återge ett verkligt innehåll. Till skillnad från skönlitteratur gör det litterära reportaget ett dokumentärt anspråk som förbinder reportageförfattaren med historien som berättas, och det som berättas måste förutom att vara sant också berättas på ett sätt som hedrar det dokumentära anspråket. Det dokumentära anspråket ger upphov till narrativa begränsningar och i reportage om historiska händelser framträder dessa narrativa begränsningar tydligt eftersom reporterns tidsmässiga och rumsliga belägenhet begränsar möjligheten att införskaffa erfarenheter av den historia som berättas. Den här uppsatsen undersöker de narrativa formbegränsningar som det dokumentära anspråket ger upphov till. Syftet är att genom en narratologisk analys av historiska reportage undersöka de narrativa strategier författarna använder sig av för att dramatisera ett verklighetsbaserat innehåll. Den narratologiska analysen operationaliseras genom att Gérard Genettes narratologiska kategorier appliceras som analytiska kategorier i en kvalitativ innehållsanalys av tio stycken historiska reportage. Analysen visar att de narratologiska begränsningarna framträder tydligt med avseende på kategorierna modus och röst. Medan berättarens möjligheter att laborerar med berättelsens tempus påverkades i mindre utsträckning. För att motverka de narratologiska begränsningarna använder sig författarna av ett antal strategier för att återskapa sinnesintryck. I analysen framkommer också att författarna använder skriftliga källor dels för att skapa mindre distans mellan berättare och historia, men också för att stärka den dokumentära läsupplevelsen.