In a digital world where many people use social media and consume a lot of content online, it may have an impact on our attitudes and behaviours. This paper explores attitudes surrounding recommender systems, filter bubbles and the perceived impact of these topics. It explores the users’ personal experience of social media and their thoughts about their situation, as well as the perceived potential positives and negatives of recommender systems and how people are being affected by them today, from a perspective of having used social media for an extended period of time, possibly seeing or experiencing the change which have been brought on with a changing social media environment with implemented recommended systems affecting the online viewed content.

The Swedish prime minister, Olof Palme was murdered in the middle of the street in the heart of Stockholm, by an unknown perpetrator on the 28th of February 1986. Even though it has been 32 years since the death of the former prime minister, a keen interest of the murder within the media still exists and has not decreased over the years. By conducting a qualitative text analysis, this paper examined how the murder of Olof Palme is described in an alternative medium; Fria Tider. The aim of this study is to problematize citizen journalism in Sweden. With the basis of the framing theory and agenda setting, eight texts were chosen from the alternative medium Fria Tider, an online newspaper. The authors conducted a framing analysis to identify which frameworks were most prominent in the way of describing the murder. The result of this study showed that three frames dominated; a conspiracy of several actors, the police's responsibility, and the solution is near. The authors found that Fria Tider produced several individuals and institutions as suspected of the murder of Olof Palme in these frameworks. While these frameworks can be seen as problematic, this study cannot conclude that it is problematic to read opinions other than what traditional media give. Therefore, this study cannot problematize citizen journalism.

TikTok är en snabbt växande plattform som främst används av generation Z. Innehållet på plattformen har förändrats de senaste åren, där det har gått från att i störst del bestå av dans och musik till att numera även beröra ämnen som politik, aktivism och nyheter. Detta kräver ett källkritiskt förhållningssätt av användarna eftersom det tenderar att spridas desinformation. Därför syftar studien till att undersöka hur källkritiska generation Z är till samhällsnyttig information på TikTok samt deras förmåga att källkritiskt granska innehållet. Vidare diskuterar studien hur plattformens funktioner påverkar generation Z och deras förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt.  Studien baseras på en kvantitativ och kvalitativ metodansats i form av enkät- och intervjuundersökningar. Intervjun genomfördes med sju personer inom generation Z fördelat på tre åldersgrupper, 16–19 år, 20–23 år och 24–27 år. Resultatet visade att generation Z har kännedom om innebörden av källkritik, men att de inte utnyttjar deras källkritiska kunskaper på plattformen. Respondenterna uppgav även att de sällan granskar innehåll på TikTok och att de tenderar att referera till innehållet i samtal med andra. Studien konstaterar även att generation Z använder TikTok framför allt för underhållning och tidsfördriv vilket bidrar till att det dels saknas intresse av att ifrågasätta innehåll som bekräftar deras egna övertygelser. Dels saknas det förutsättningar för att de ska kunna vara källkritiska på grund av det korta videoformatet och avsaknad av bakgrundsinformation från avsändaren. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att ansvaret gällande att vara källkritisk enbart ligger på användaren, men det krävs även ansvar från avsändare. Vidare visade även resultatet från intervjuerna att TikToks funktioner i form av gilla-markeringar, kommentarsfält och tillägg av bilder har en påverkan på generation Z:s tillförlitlighet till innehållet, både positivt och negativt. / TikTok is a rapidly growing platform used mainly by Generation Z. The content of the platform has changed in recent years, moving from a predominantly dance and music content to topics such as politics, activism and news. This requires a source-critical approach from the users as there is a tendency to spread misinformation. Therefore, the study aims to investigate how source-critical Generation Z is to socially useful information on TikTok and their ability to critically review the content. Furthermore, the study discusses how the platform's functions affect generation z's trustworthiness of TikTok content.  The study is based on a quantitative and qualitative methodological approach in the form of surveys and interviews. The interviews were conducted with seven people in Generation Z divided into three age groups, 16-19 years, 20-23 years and 24-27 years. The results showed that Generation Z is aware of the meaning of source criticism, but that they do not utilize their source criticism knowledge on the platform. The respondents also stated that they rarely review content on TikTok and that they tend to refer to the content in conversations with others. The study also notes that Generation Z uses TikTok mainly for entertainment and amusement, which contributes to a lack of interest in questioning content that confirms their own beliefs. On the other hand, there are no conditions for them to be critical of the source due to the short video format and the lack of background information from the creator. Based on the results of the study, it can be concluded that the responsibility for being source-critical lies solely with the user, but responsibility is also required from the creators. Furthermore, the results from the interviews also showed that TikTok's functions in the form of likes, the comment section and the addition of images have an impact on generation Z's credibility to the content, both positively and negatively.

Videobaserade sociala medier (VSM) har en betydande roll i samhället där plattformar som Youtube, Tiktok och Vimeo är några av världens mest besökta hemsidor. VSM är dels en källa för underhållning men används även som en källa för information och utbildning. För att navigera genom den mängd innehåll som publiceras på VSM varje dag krävs rekommendationssystem (RS) för att användare ska hitta innehåll som är av intresse. Problematiken som uppstår med RS idag är att de riskera att smalna av användares konsumtion och över tid placera användare i filterbubblor där de endast exponeras mot innehåll som överensstämmer med deras världsbild, åsikter och intressen. Att RS smalnar av användares konsumtion kan undvikas om användare väljer att göra diversifierade val kring vilket innehåll de konsumerar. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på hur RS kan programmeras för att presentera diversifierat innehåll i RS gränssnitt men på grund av selektiv exponering tenderar användare att inte välja att konsumera dem diversifierade rekommendationerna. För att påverka användare till att göra val i digitala miljöer kan designers använda sig av digitala knuffar. Denna studie genomfördes genom en designstudie som metodansats, där vi genom utvärdering av fyra digitala knuffar tog fram fem designförslag på hur digitala knuffar i RS gränssnitt kan stödja diversifierade val i RS gränssnitt på VSM. / Video Based social media (VSM) play a significant role in our society where platforms such as Youtube, Tiktok and Vimeo are some of the world's most visited websites. VSM is a source for both entertainment as well as information and education. To navigate through the amount of content getting published on VSM everyday users require recommendation systems (RS) to find content of interest. RS have a tendency of making the consumption of content narrower over time which becomes a problem due to users ending up in filter bubbles where they only are exposed to content that confirms their views, opinions and interest. There is a possibility to avoid the narrowing effect caused by RS through people making diverse consumption choices. Prior research has mainly focused on programming RS for presenting diverse alternatives but due to selective exposure users tend to not choose to consume it. To influence users choice in digital environments designers can use digital nudges. This study was conducted through a design study methods approach where we through evaluation of four digital nudges established five design proposals on how to design digital nudges in RS interface to support diverse choices on VSM.

På senare år har filterbubblor blivit ett välkänt begrepp som syftar på de bubblor av innehåll som användare slängs in i på sociala medier. I dessa bubblor finns en oro för att inlägg är ensidiga och kan stänga in oss i bland annat politiska åsikter. Filterbubblor anses därför av många bidra till en ökad polarisering, inte bara på grund av de inlägg som faktiskt visas för oss, utan även de inlägg som algoritmen väljer att inte visa på vårt nyhetsflöde. Trots att medvetenheten kring filterbubblor ökat, finns inte många studier på hur vägen mot en filterbubbla ser ut. För det första förser vi i denna rapport genom ett kvantitativt experiment, användare av sociala plattformar med en tydligare bild av hur filterbubblans livscykel ser ut, det vill säga hur lång tid det tar att hamna i en filterbubbla, och hur användare kan ta sig ur den. För det andra testar vi de teorier och de metodologiska svårigheterna i tidigare forskning kring hur användare potentiellt kan ta sig ur, eller byta filterbubbla. Vårt resultat visar att det går snabbt att komma in i en filterbubbla, medans att ta sig ur filterbubblan eller byta filterbubbla visa sig vara svårare än vad vi trodde och därför kräver mer tid. Eftersom det inte finns tidigare forskning på hur en filterbubbla ser ut eller när man kan räkna det som en filterbubbla så har vi  utifrån vårt egna experiments resultat, skapat ett mått för just detta. / In recent years, filter bubbles have become a well-known concept that refers to the bubbles of content that users throw in on social media. In these bubbles there is a concern that posting is one-sided and can shut us down in, among other things, political opinions. Filter bubbles are therefore considered by many to contribute to increased polarization, not only because of the posts that are actually displayed to us, but also the posts that the algorithm chooses not to display on our news feed. Although awareness of filter bubbles has increased, there are not many studies on what the path to a filter bubble looks like. Firstly, in a quantitative experiment, we provide users of social platforms with a clearer picture of what the filter bubble's life cycle looks like, i.e. how long it takes to end up in a filter bubble, and how users can get out of it. Secondly, we test the theories and methodological difficulties in previous research on how users can potentially get out, or change the filter bubble. Our results show that it is easy to get into a filter bubble, but getting out of the filter bubble or changing the filter bubble turns out to be more difficult than we thought and requires more time. Since there is no previous research on what a filter bubble looks like or when you can count it as a filter bubble we have based on the results of our own experiment created a measure for just this.

This study aims to examine how the generation of young adults who grew up in a digital society relate to algorithms that control them on Spotify, how they experience the personification on the platform and how the algorithms affect their flows. The purpose is also to investigate how young people experience and relate to the effects of Spotify's algorithms.  The survey is based on six in-depth qualitative interviews conducted with young adults aged 20-30, that have been transcribed, discussed and analyzed using a thematic narrative analysis. The purpose of the study has been formulated according to the interview guide and the thematic narrative analysis. Results and analysis have been merged and there the respondents' intersubjective opinions and values are connected with the theoretical framework.  The results show that users believe that algorithms mainly have had a positive impact on their music consumption. The majority of the respondents described that they prefer the custom-made playlists on Spotify (created by algorithms), and that they like to be presented with personalized content. However, few respondents stated that they notice or are aware that the algorithms control them, which means they are being guided towards certain music preferences without being aware of it. This will further be analyzed with the help of previous research and the theoretical framework. / Denna studie ämnar undersöka hur den generation unga vuxna som vuxit upp i ett digitaliserat samhälle förhåller sig till de algoritmer som styr dem på Spotify, hur de upplever personifieringen på plattformen och hur algoritmerna påverkar deras flöden. Syftet är att undersöka och belysa hur unga vuxna upplever och förhåller sig till effekterna av Spotifys algoritmer i kontext till deras musikkonsumtion.  Undersökningen baseras på sex stycken utförda kvalitativa djupintervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-30 år som studerar vid Uppsala Universitet. Djupintervjuerna har transkriberats, kodats och därefter analyserats med hjälp av tematisk narrativ analys. Kapitlet för resultat och analys är hopslagna och där sammankopplas respondenternas narrativ beståendes av deras upplevelser och värderingar ihop med det teoretiska ramverket. Uppsatsen avslutas med ett avsnitt innehållandes slutdiskussion där även tidigare forskning vävs in.  Resultatet visar att användare anser att algoritmer i huvudsak haft en positiv påverkan på deras musikkonsumtion. Majoriteten av respondenterna i denna studie beskriver att de föredrar Spotifys färdiggjorda spellistor (som skapats av algoritmer), och att de gärna tar del av ett personifierat innehåll. Problematiken är dock att få av respondenter utger sig för att vara fullt medvetna om algoritmerna och hur de styr dem, vilket innebär en risk att de lotsas mot vissa musikpreferenser utan att vara medvetna om det. Detta analyseras därför vidare med hjälp av tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk och nyckelbegrepp.