Background: A public offering or "Initial Public Offering" means that a company is transferred from being unlisted to trading on a stock exchange. When a company is listed, the company needs to establish a prospectus. This document is meant to give potential investors information about the operations in the company with both historical financial data and more descriptive information. The prospectus should therefore contain all necessary information needed to make a well-founded assessment about the IPO. Historically IPOs have tended to overperform in the short term and have an underperformance in the long run compared with already listed companies. Purpose: The purpose of the study was to identify the general return patterns for IPOs in Sweden in both short-term and in the long run. The study also aims to investigate whether the company's prospectus published in connection with the IPO can explain these yield patterns. Methodology: The general return patterns have been calculated using the Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) and Cumulative Abnormal Return (CAR) methods. The raw returns shown by the IPOs have been adjusted to the chosen reference index to determine whether an over- or underperformance has taken place. In addition, several multiple regressions have been conducted to determine whether selected variables can explain the abnormal return shown by IPOs. Conclusion: The study results shows that the initial return on the first day of the 2007-2014 period was an average of 2.82% for the study's selection of 45 public offerings from Stockholmsbörsen and First North. The IPOs showed a negative trend with an underperformance in the first three months. The result for the short term is thus not consistent with previous research in IPOs. In the long run, however, the study's selection shows an underperformance of -12.85% measured with BHAR and -24.13% with CAR. This result is consistent with previous studies in other markets. Furthermore, only one of the selected variables, the initial return, could to some extent (16.8%) explain the abnormal return for the first month. The other variables were not statistically significant in any of the studied periods. / Bakgrund: En börsintroduktion eller "Initial Public Offering" innebär att ett företag övergår från att vara onoterad till att handlas på en aktiebörs. I samband med att ett företag börsnoteras behöver företaget upprätta ett prospekt. Detta dokument ska ge potentiella investerare information om verksamheten av både beskrivande kvalitet och historiska finansiella data som kan kvantifieras av investeraren. Ett prospekt bör således innehålla all nödvändig information för att göra en välgrundad bedömning. Vidare har börsintroduktioner historiskt visat att dessa tenderar att överprestera på kort sikt och underpresterar på lång sikt jämfört med redan börsnoterade företag. Syfte: Syftet med studien var att identifiera generella avkastningsmönster för börsintroduktioner på kort- och lång sikt i Sverige. Studien ämnar även att undersöka om företagets prospekt som publiceras i samband med börsintroduktionen kan förklara dessa avkastningsmönster. Metod: De generella avkastningsmönstrena har beräknats med hjälp av metoden Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) och Cumulative Abnormal Return (CAR). Avkastningen som börsintroduktionerna uppvisar har justerats till valt referensindex för att avgöra huruvida en över- eller underprestation har skett. Vidare har flertal multipla regressioner genomförts för att fastställa om utvalda variabler kan förklara den abnormala avkastningen som börsintroduktioner uppvisar. Slutsats: Studiens resultat visar att den initiala avkastningen första dagen under perioden 2007–2014 var i genomsnitt 2,82% för studiens urval på 45 stycken börsintroduktioner på Stockholmsbörsen och First North. Börsintroduktionerna visade på en negativ trend med en underprestation de första tre månaderna. Resultatet för kort sikt överensstämmer således inte med tidigare forskning inom börsintroduktioner. På lång sikt däremot uppvisar studiens urval en underavkastning på -12,85% mätt med BHAR och -24,13% med CAR. Detta resultat överensstämmer med tidigare studier på andra marknader. Vidare kunde endast en av de utvalda variablerna, den initiala avkastningen, till en viss grad (16,8%) förklara den abnormala avkastningen på en månad. De andra variablerna var inte statistiskt signifikanta i någon av undersökningsperioderna.

Den tidigare redovisningsstandarden för leasing, IAS 17, var tämligen tillåtande gällande attleasade tillgångar och tillhörande åtaganden inte togs upp i balansräkningen. Från och medden 1 januari 2019, då den nya standarden IFRS 16 Leasing trädde i kraft, måste företag somredovisar i enlighet med IASB:s redovisningsstandard IFRS ta upp merparten av derasleasade tillgångar i balansräkningen som tillgångar och skulder. Denna redovisningsåtgärdhar förväntats slå hårt mot grundläggande finansiella nyckeltal i företag inomleasingintensiva branscher, däribland detaljhandelsbranschen.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad den nya standarden för leasing, IFRS16, har påverkat nordiska och svenska detaljhandelsföretags finansiella nyckeltal. Studien hargenomförts med en kvantitativ metod där 47 börsnoterade, nordiska detaljhandelsföretagsfinansiella nyckeltal, det vill säga skuldsättningsgrad, räntabilitet på totalt kapital,rörelsemarginal och EBITDA, två år före och två år efter implementering av IFRS 16jämförts. Vår studie visar att det finns en statistisk signifikans för en förändring i prediceradriktning när det gäller skuldsättningsgrad och EBITDA, vilket är i linje med de flesta tidigarestudier i ämnet. När det gäller de två andra nyckeltalen, räntabilitet på totalt kapital ochrörelsemarginal, visar vår studie att det saknas en statistisk signifikans för förändring. Studienvisar till och med att nyckeltalet rörelsemarginal resulterade i ett medelvärde av förändring imotsatt riktning än predicerat.Studiens resultat indikerar att implementeringen av den omtalade standarden IFRS 16, i dennordiska och svenska kontexten av detaljhandelsbranschen, till stor del resulterat i denenorma påverkan på företags finansiella nyckeltal samt efterföljande ekonomiskakonsekvenser, som många förutspått. / The previous accounting standard for leasing, IAS 17, was fairly lenient regarding accountingfor assets and liabilities arising from leasing contracts. As of January 1st 2019, when the newstandard IFRS 16 Leases came into effect, companies that compile their financial statementsin accordance with the IASB’s accounting standard IFRS, must record the majority of theirleased assets on the balance sheet as assets and liabilities. This accounting measure has beenexpected to hit hard against key financial ratios of companies in lease-intensive industries,including the retail industry.The object of this study is to examine the extent to which the new standard for leasing, IFRS16, has affected Nordic and Swedish retail companies’ key financial ratios. The study wasconducted using a quantitative method in which 47 listed, Nordic retail companies’ keyfinancial ratios, i.e. debt-equity ratio, return on assets, operating margin and EBITDA, twoyears prior to and two years after implementation of IFRS 16 were compared. Our studyshows that there is a statistical significance for a change in the predicted direction in terms ofdebt-equity ratio and EBITDA, which is in line with most previous studies on the subject. Asfor the other two key financial ratios, return on assets and operating margin, our study showsthat there is no statistical significance for change. The study even shows that the key financialratio of operating margin resulted in an average change in the opposite direction thanpredicted.The results of this study indicate that the implementation of the much debated accountingstandard IFRS 16, in a Nordic and Swedish context of the retail industry, for the most part hasresulted in the, by many anticipated, enormous impact on companies' key financial ratios andsubsequent financial consequences.

Reformen för frivillig revision genomfördes med syfte att möjliggöra valfrihet för revisionsfrågan utefter småföretagens egna behov och resurser. Trots att reformen genomfördes för över ett decennium sedan är forskarna fortfarande oense om effekterna av den avskaffade revisionsplikten. Det senaste åren har debatten kring återinförandet av revisionsplikten varit aktuell där argumenten bakom återinförandet baseras på den ökade ekonomiska brottsligheten och minskade lönsamheten hos de bolag som valt bort revisionen. Även de olika fördelar som revisorns kompetens och legitimitet som skapar trygghet för företagens intressenter är argument för återinförandet av revisionsplikten. Denna studie bidrar med en ökad förståelse och vägledning för småföretag i valet om frivillig revision. Syftet med denna studie är därför att undersöka om reformen för frivillig revision har påverkat konkursrisken hos svenska aktiebolag, samt om det finns andra finansiella faktorer som kan påverka småföretagens långsiktiga överlevnad. Syftet besvaras med utgångspunkt i tre teorier: legitimitetsteori, informationsasymmetri och signalteori, som dessutom utgör en del av den teoretiska referensramen. Den kvantitativa studien utvecklar hypoteser genom teorierna och den tidigare forskningen. Dessa ligger till grund för dataanalysen som sker genom logistisk regression för att skapa en konkursprognostiseringsmodell. Datamaterialet som undersökts består av sekundärdata genererad från Retriever Business av småföretag i Västra Götaland under period 2019. Studiens resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan revisorn och konkursrisk. Studien visar därmed att revisorn har en effekt på konkursrisken, även om det är svårt att fastställa den exakta påverkan som revisorn har på konkursrisken. Resultatet ger trots det indikationer på att återinförande av revisionsplikten skulle gynna såväl småföretagare som myndigheter och bidrar på så sätt med stöd till debatten om återinförandet av revisionsplikten. / The reform for voluntary audit was implemented with the aim of enabling freedom of choice regarding audit matters based on the needs and resources of small businesses. Despite the reform being implemented over a decade ago, researchers are still divided on the effects of abolishing the mandatory audit requirement. In recent years, there has been a debate on reintroducing the mandatory audit requirement, with arguments based on increased economic crime and decreased profitability among companies that have opted out of audits. The various advantages of the auditor's expertise and legitimacy in providing security for stakeholders are also arguments for the reintroduction of the mandatory audit requirement. This study contributes to a better understanding and guidance for small businesses in the decision-making process regarding voluntary audits. Therefore, the purpose of this study is to examine whether the reform for voluntary audit has influenced the bankruptcy risk of Swedish limited liability companies and to identify other financial factors that may affect the long-term survival of small businesses. The purpose is addressed based on three theories: legitimacy theory, information asymmetry, and signaling theory, which also form part of the theoretical framework. The quantitative study formulates hypotheses based on these theories and previous research. These hypotheses form the basis for data analysis using logistic regression to create a bankruptcy prediction model. The data analyzed consist of secondary data generated from Retriever Business on small businesses in Västra Götaland during the period 2019. Therefore, this study is written in Swedish. The study's results show a significant negative correlation between the auditor and bankruptcy risk. Thus, the study demonstrates that the auditor has an effect on bankruptcy risk, although it is difficult to determine the exact impact of the auditor on bankruptcy risk. In spite of that, the results provide indications that reintroducing the mandatory audit requirement would benefit both small business owners and authorities, thus offering support to the debate on reintroducing the mandatory audit requirement.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Från 1900-talets början har banker och låneinstitut använt nyckeltal som hjälpmedel vid bedömning och kvantifiering av kreditrisk. För dagens investerare är den ekonomiska miljön mer komplicerad än för bara 40 år sedan då teknologin och datoriseringen öppnade upp världens marknader mot varandra. Bedömning av kreditrisk idag kräver effektiv analys av kvantitativa data och modeller som med god träffsäkerhet kan förutse risker. Under 1900-talets andra hälft skedde en snabb utveckling av de verktyg som används för konkursprediktion, från enkla univariata modeller till komplexa data mining-modeller med tusentals observationer. Denna studie undersöker om det är möjligt att prediktera att svenska företag kommer att gå i konkurs och vilka variabler som innehåller relevant information för detta. Metoderna som används är diskriminantanalys, logistisk regression och överlevnadsanalys på 50 aktiva och 50 företag försatta i konkurs. Resultaten visar på en träffsäkerhet mellan 67,5 % och 75 % beroende på vald statistisk metod. Oavsett vald statistisk metod är det möjligt att klassificera företag som konkursmässiga två år innan konkursens inträffande med hjälp av finansiella nyckeltal av typerna lönsamhetsmått och solvensmått. Samhällskostnader reduceras av bättre konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal vilka bidrar till ökad förmåga för företag att tillämpa ekonomistyrning med relevanta nyckeltal i form av lager, balanserad vinst, nettoresultat och rörelseresultat. / From the early 1900s, banks and lending institutions have used financial ratios as an aid in the assessment and quantification of credit risk. For today's investors the economic environment is far more complicated than 40 years ago when the technology and computerization opened up the world's markets. Credit risk assessment today requires effective analysis of quantitative data and models that can predict risks with good accuracy. During the second half of the 20th century there was a rapid development of the tools used for bankruptcy prediction. We moved from simple univariate models to complex data mining models with thousands of observations. This study investigates if it’s possible to predict bankruptcy in Swedish limited companies and which variables contain information relevant for this cause. The methods used in the study are discriminant analysis, logistic regression and survival analysis on 50 active and 50 failed companies. The results indicate accuracy between 67.5 % and 75 % depending on the choice of statistical method. Regardless of the selected statistical method used, it’s possible to classify companies as bankrupt two years before the bankruptcy occurs using financial ratios which measures profitability and solvency. Societal costs are reduced by better bankruptcy prediction using financial ratios which contribute to increasing the ability of companies to apply financial management with relevant key ratios in the form of stock , retained earnings , net income and operating income.

The overall goal for manufacturing companies is to earn profit and increase shareholders’ value. To ensure that companies in fact are profitable, managers usually evaluate the company’s resources based on both financial and operational performance, to analyse if the resources are contributing with a financial return. One of the most critical resources and competitive advantages that manufacturing companies have is time. Time, however, is an intangible resource and challenging to measure financially. There are, therefore, few practical instruments available to support managers’ decisions when it comes to linking lead-time with financial performance, assisting managers to prioritize the lead-times that are of strategic value (i.e. strategic lead-times). The purpose of this research was, therefore, to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, as well as the implications that strategic lead-times have on manufacturing companies’ financial performance. To fulfil this purpose, the following two research objectives were formulated: (1) to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, and (2) to analyse the implications of strategic lead-times on manufacturing companies’ financial performance. The research presented in this thesis has been conducted within a research project (KOPtimera). To fulfil the research objectives and the research purpose, a combination of conceptual analytical research and case study research was used, utilizing a number of data collection techniques: literature reviews, interviews, focus groups, workshops, document studies, and observations. In general, it is concluded that strategic lead-times, as defined in the research, have high implications for manufacturing companies’ financial performance and that the length of the strategic lead-times will impact who owns the risk in the manufacturing system, who controls the system and where variants are possible to create. The research further presents the implications that strategic lead-times have on financial performance, as well as indicates that it is possible to evaluate lead-time performance through financial performance, using readily available and accepted financial performance measures. Based on the implications identified, also a framework (the FinaSt framework) was developed. This FinaSt framework takes into consideration that not only the extension, but also the existence of strategic lead-times has implications for manufacturing companies’ financial performance, and that these implications can be either direct or indirect. The results contribute to the literature focused on valuing lead-times and provide useful knowledge for managers, allowing them to gain a better understanding for strategic lead-times’ implications on manufacturing companies’ financial performance, thus allowing for better decision support when evaluating supply chain designs and prioritizing alternatives based on profitability (i.e. return on investment). / Tillverkande företags övergripande mål är att vara lönsamma genom att skapa vinst till sina ägare. För att säkerställa att företagen är lönsamma brukar företagsledare utvärdera företagets resurser baserat på deras finansiella och operationella resultat, och således undersöka om resurserna bidrar med en ekonomisk avkastning. En av tillverkande företags mest kritiska resurs och konkurrensfördel är ledtid. Ledtid är emellertid en immateriell resurs och utmanande att mäta finansiellt, vilket är en bidragande orsak till att det finns få praktiska verktyg och beslutsstöd för att värdera ledtid finansiellt och underlätta för företagsledare att prioritera de ledtider som är av strategisk betydelse för företaget (d.v.s. strategiska ledtider). Syftet med denna forskning var således att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, samt de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. För att uppfylla detta syfte formulerades följande två forskningsmål: (1) att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, och (2) att analysera de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. Forskningen som presenteras i denna licentiatuppsats har genomförts i ett forskningsprojekt (KOPtimera). För att uppfylla forskningsmålen och syftet har en kombination av analytisk konceptuell forskning och fallstudier använts, där litteraturstudier, intervjuer, fokusgrupper, arbetsmöten (workshops), dokumentstudier och observationer använts för datainsamling. Slutsatserna är att strategiska ledtider, som de definieras i denna forskning, i hög grad påverkar tillverkande företags finansiella resultat, och att längden på strategiska ledtider påverkar riskfördelningen och styrbarheten i tillverkningssystemet samt var varianter skapas. Forskningsresultatet visar på de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat och indikerar att det är möjligt att värdera ledtidsprestation genom redan tillgängliga finansiella nyckeltal. Baserat på de identifierade implikationerna utvecklades ett ramverk (FinaSt-ramverket). Detta ramverk tar i beaktning att inte enbart längden på strategiska ledtider utan också själva förekomsten av strategiska ledtider har implikationer för tillverkande företags finansiella resultat, och att dessa implikationer kan vara direkta eller indirekta. Resultatet bygger vidare på och bidrar till den litteratur som fokuserar på att värdera ledtid samt tillhandahåller kunskap för en ökad förståelse för strategiska ledtider och den betydelse som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. Resultatet kan således bidra till bättre beslutsstöd vid utvärdering och prioritering av olika försörjningskedjealternativ, genom att tillhandahålla stöd för att basera beslutet på lönsamhet.