I denna uppsats undersöks hur läroböcker i historia från år 1960 till år 2010 för gymnasieskolan framställt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jämföra framställningarna över tid. Studien är kvalitativ i form av en textanalys där undersökningsobjektet varit historieläroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men också framställningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar. Uppsatsen utgår från läroplansteori och analyseras utifrån definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har använts som utgångspunkt för att ställa frågor till texterna som sedan analyseras utifrån en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvändning i framställningarna. Resultaten av studien visar på likheter i framställningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget. I läroböckerna framställs inbördeskrigen som resultat av främst stora ideologiska motsättningar med undantag från 70- och 80-talet då inbördeskrigen främst benämns som klassmotsättningar. Resultaten visar på stora likheter i skiftningarna av orsaksförklaringarna till de båda inbördeskrigen. Orsakerna bakom inbördeskrigen har skiftat från att bero på socioekonomiska motsättningarna enligt läroböckerna till att huvudsakligen karakteriseras som inbördeskrig med ideologiska motsättningar.

Det senaste året har hela världen på olika sätt berörts av en pågående flyktingkatastrof som resulterat framförallt av kriget i Syrien. Fler människor än någonsin söker asyl i Sverige och svenskarnas engagemang för att hjälpa har synts i både traditionella och sociala medier. Detta är dock inget nytt fenomen. Sverige stod inför en liknande situation under åren 1939-1945 när tiotusentals finska barn togs om hand av svenska fosterfamiljer. Reportaget De finska krigsbarnen beskriver fenomenet med de finska krigsbarnen och visar på de likheter som finns med dagens situation. Reportaget består utav tre olika delar: två dokumentärfilmer i tre delar vardera, kallade Armos resa respektive Irjas resa. Till dessa hör även en kortare artikel som presenterar förflyttningen av de finska krigsbarnen under andra världskriget och förklarar varför denna händelse är relevant än idag. I filmerna får man lära känna Christer (Armo) Faberstedt och Irja Olsson som båda kom till Sverige som krigsbarn för drygt 70 år sedan. Utöver det journalistiska arbetet tillkommer även denna reflektionsrapport där författaren reflekterar över sina erfarenheter från arbetsprocessen.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim with this paper was to study and describe how the congruence in 1. P Sg, 1. P Pl and 3. P Pl (mä luen, me luetaan, ne lukee) appear in spoken Sweden Finnish among Sweden Finns teenagers.</p><p>The study was based on a radio interview with 17 upper secondary school students from Huddinge, south of Stockholm. Some comparative data was also provided for in studies of congruence between spoken Sweden Finnish and Finnish in Finland.</p><p>In addition to this, a discussion about the influence of Swedish on the congruence in Sweden Finnish, and the difference in congruence between boys and girls were included. The study method was descriptive and quantitative, but also qualitative observations were made.</p><p>The result of the study implied that the congruence in 1. P Sg among the informants was around 99 %. The proportion of congruent forms appeared to the same extent among boys and girls. 0.5 % of all cases was constituted by incongruence in 1. P Sg.</p><p>The incongruence in 1. P Pl was 100 % among the informants. The incongruent form was the Passive "me luetaan" or "ø luetaan". The girls used the pronoun "me" 20 % more than the boys did.</p><p>The incongruence in 3. P Pl among the informants was about 99 %. The verb in 3. P Pl was in the form 3. P Sg "ne lukee" or "ø lukee". The incongruent forms appeared to the same extent among boys and girls.</p><p>The differences in the congruence in spoken Sweden Finnish were small between the Sweden Finns and Finnish teenagers. The congruent form of standard Finnish in Sweden Finnish was used very seldom in either of the groups.</p><p>The conclusions were that the Sweden Finns may deliberately want to avoid standard Finnish forms in spoken Finnish. An inadequate education in standard Finnish in Sweden may also influence spoken Sweden Finnish. Swedish is an analytical language, and could therefore influence Sweden Finnish in a way that it becomes more analytical than spoken Finnish in Finland.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten. Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska. Finska var det språk de flesta informanter lärde sig först och de flesta lärde sig även att läsa och skriva på finska. Fler flickor än pojkar talar svenska tillsammans med kompisar både i och utanför skolan. I klassrummet vill fler flickor än pojkar tala svenska. Hälften av informanterna känner sig mest bekväma med att använda svenska.

Susanna Alakoski (född 1962) är en sverigefinsk författare, vars tredje bok heter Oktober i Fattigsverige. Dagbok som publicerades 2012 i Sverige. När boken året efter översattes till finska, fick den namnet Köyhän lokakuu – Päiväkirja. I min uppsats undersöker jag receptionen av Köyhän lokakuu – Päiväkirja i finska dagstidningar och litterära bloggar med hänsyn till Alakoskis bakgrund och bokens tema samt om receptionen varierar mellan professionella kritiker och amatörkritiker. I analysen utgår jag från receptionsteorin som introducerades av Hans Robert Jauss. Vidare utgår jag från litteraturkritikens tre komponenter som Markku Huotari sammanfattar till den skönlitterära textens beskrivning, tolkning och värdering. Argumenteringens grundvalar ethos, pathos och logos stödjer analysen. Materialet består av sju dagstidningsrecensioner och tio bloggrecensioner, och tidsmässigt omfattar materialet tiden från slutet av 2013 till juni 2014. Antalet i undersökningen använda tidnings- recensioner blir totalt fyra eftersom en och samma recension används totalt av fyra tidningar. Resultatet visar att både tidnings- och bloggrecensenter fokuserar mest i fattigdomstemat i Köyhän lokakuu – Päiväkirja. Dagboksformen och berättelsen om författarens egna barndomserfarenheter betraktas som trovärdiga. Emellertid diskuterar två bloggrecensenter skillnader mellan fakta och fiktion samt om Alakoski trots allt kombinerar fakta med fiktion för att nå ut med sitt politiska budskap: välfärdssamhällets okunskap om fattigdom. Amatörrecensenterna visar större variation och högre grad av personliga synpunkter i sina recensioner än de professionella skribenterna. Amatörrecensenter använder också mer av intertextuella jämförelser utanför Alakoskis produktion såsom feminism och arbetarlitteratur. Bloggskribenterna rekommenderar boken i större omfattning än tidningsrecensenterna men anger att läsaren behöver vara intresserad av ämnet eftersom bokens form och skrivsätt gör läsningen besvärlig. Det framgår från mottagningen av Köyhän lokakuu – Päiväkirja att läsupplevelsen inte motsvarar förväntningarna som är baserade på Alakoskis debutbok Svinalängorna från 2006, utgiven på finska 2007 med namnet Sikalat. Svinalängorna är en flerfaldigt prisbelönt bok i Sverige och har samma tema som Köyhän lokakuu – Päiväkirja, men bokens romanform ger en annorlunda läsupplevelse.

<p>Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.</p><p>I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.</p>

When Maria-Pia Boëthius book Heder och samvete was published in 1991, it came to shake the notion that Sweden had been fully neutral during the Second World War. Boëthius was the first to argue that this was not at all the case, which opened up for this study. Using a historiographical frame of reference, this study examined how research between the years 1958 and 1991 described and portrayed Sweden during the Second World War in general and the Winter War in particular. Had those descriptions of Sweden during the Finnish Winter War changed over time? The investigation revealed that the five researchers in this study tended to show tracks of contemporary History Research. The investigation also showed that many descriptions were reused without change over time. The Neutrality issue was constantly occurring in those research works, but not always precise in concrete actions where Sweden behaved in one way or the other. The Foreign Minister of that time, Rickard Sandler, came to symbolize both the Finnish-friendly and the failed policy. Swedish public opinion was described as generally positive towards Finland, although passive at first. Why the opinion swung to a Finnish benefit was not in any research works justified.

I Sverige trädde den 1 januari 2010 en ny minoritetslag i kraft och satte därmed nytt ljus på alla landets fem officiellt erkända minoriteter, deras språk och kulturer. Kritik som inkommit från olika instanser vittnar om otydligheter i lagstiftningen, samt stora skillnader i hur lagen efterföljs runt om i olika kommuner och tidigare undersökningar avslöjar brister i landets minoritetspolitik. Av denna anledningen, i ett försök att utifrån ett frågeformulär vända sig direkt till de ansvariga ute i kommunerna och ta reda på hur det ligger till syftar den här uppsatsen till att bringa klarhet i huruvida man anser att minoritetsarbetet, i första hand i kontakt med den sverigefinska minoriteten, fungerar planenligt och vad som skulle kunna göras bättre för att ytterligare främja och stärka det finska språkets ställning i Sverige framöver. Frågeformuläret som består av totalt sex frågor besvarades mellan 12.6.2015 – 20.7.2015 och i den återfinns tio olika kommuners representanter och deras svar. Undersökningen är kvalitativ. En del av vad som framkommit ur frågeformuläret talar om att mycket av den kritiken fortfarande har fog för sig.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim with this essay is to specify and to describe such linguistic elements, which hamper readability of the Finnish news language at SVT: s Uutiset. The aim is also to give examples on how, with the aid of language cultivation, readability of the Finnish news language can be improved. Yet another aim is to write an essay that is useful in news reporters’ daily work and that the essay justifies and enthuses them to an active language cultivation.</p><p>The study is based on 224 news cases, done by SVT: s Finnish editorial staff between January 3 and July 1, 2005. The study method is qualitative and descriptive, and the study includes morphology, syntax and semantics.</p><p>The result of the study shows that the linguistic elements that hamper readability of news language are long sentences and long attribute chains, noun style, postpositional constructions, word order and cases, and statistical expressions. These linguistic elements influence how clearly, easily and concise news language is considered. Problematic seems also to be how sentences, constituents and words are to be emphasized and how they should be tied together in a cohesive and correct way. The linguistic elements that often occur in the material are common also in other text genres and are well-known within language cultivation literature.</p>

<p>The study deals with the usage of tenses in Finnish and Swedish. The analysis focuses on the tenses of finite verb-forms and the aim is to compare differences in tense usage in order to notice where if at all the tense usage differs. The material used comprises one Finnish novel, one Swedish novel and their translations.</p><p>The Finnish novel chosen is written by Arto Paasilinna and is called Aatami ja Eeva. The Swedish novel is called Ingen mans land and it is written by Jan Guillou. These novels were chosen because they are both contemporary and the texts were comparable with regard to how much narrative and dialogue they contain.</p><p>One problem with generalizing is, that authors as well as translators all have their own idiolect; a variety of a language unique to an individual. A translator may also use a different tense as a stylistic device, for example to enliven the text or to add some drama into it.</p><p>My hypothesis was, that due to the semantic similarities between the two languages the tense usage is very similar in Finnish and Swedish. Clear differences were not expected.</p><p>The findings of the study verified my hypothesis. However, the study showed that Finnish past perfect was often translated as imperfect tense in the Swedish text and vice versa. The tenses concerned are a "temporal couple", both of them indicating "the past of the past". It might be due to this that it has been possible to change the tense in the translation without affecting the meaning of the sentence. My conclusion is, that in addition to this altering the tense was in many cases a stylistic choice.</p><p>Keywords: tenses, tense usage, Finnish, Swedish, translation</p>