Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar. Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val. / This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this. I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna. Trots detta har intervjupersonerna levt till synes normala liv där begreppet ”känsla av sammanhang” (KASAM) användes som en förståelsemodell.

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnådde de finska förbandenstora framgångar på taktisk nivå, framförallt vid striderna på det norra frontavsnittet.Terrängen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begränsad infrastruktur innehållandeett fåtal vägar. Striderna genomfördes också under svåra klimatförhållanden medmycket låga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggandeförmågorna, ledning, underrättelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthållighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgångarna på taktisk nivå i ovan nämndaterräng. Detta har gjorts genom att genomföra två fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid två olika krigsskådeplatser. Studierna omfattar tidpunkten då 9:e divisionenpåbörjade sin verksamhet mot den längs Raatevägen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var präglat av en balans mellan de olika förmågorna. Desovjetiska förbanden hade också svårt att påverka de finska förmågorna utifrån sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frågeställningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frågeställningar förs fram. / In the Winter War between Finland and the Soviet Union in 1939 Finnish units achieved greatsuccess on a tactical level in the battles in northern Finland. The terrain at the front north ofthe lake Ladoga was characterized by a limited infrastructure with very few roads. The combatat the northern front was very difficult to conduct because of the extremely unfavourableclimatic conditions, with very low temperatures and overabundant snow.The main purpose of this essay is to identify the causes behind the great Finnish success on atactical level in a terrain with bad infrastructure. This essay will examine the following threequestions:• Which capacities were especially important for the Finnish success?• How did the Soviet capacities influence the results Finland achieved in the battles?• The six capacities interact with each other. How did Finnish action demonstrate this?The method for this study has been to use the dynamic model of the six capacities describedin Swedish military doctrines: command and control, mobility, protection, effect, intelligenceand staying power. This dynamic model has been used to analyse two case studies of the actionof the Finnish 9th Division. The study begins when the 9th Division begins to take actionagainst the advancing Soviet 44th Division on the Raateroad in December 1939 to the end ofthe war in March 1940. The results of this analysis will be discussed in the conclusion of thisessay. Some conclusions from the analysis and some new research questions will also be presented.The study shows that Finnish action was characterised by a balance between the differentcapacities. The 9th Division was very successful in its action against the capacities of the differentSoviet divisions. Moreover, the Soviet units encountered difficulties reacting againstthe Finnish capacities. Numerous examples of how the Finnish capacities interacted with eachother appear in the analysis / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Den svenska något begränsade artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför. Undersökningen behandlade två områden; ”Mannerheim-linjen” och ”Norr om Ladoga” på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för artilleriets användande. En jämförelse gjordes senare mellan resultatet av studien och svenska artilleriets tänkta principfokus idag. Resultatet av undersökningen visar att principerna måste vägas mot varandra för att vara framgångsfrämjande, dock framträdde principer som stridsekonomi, samordning, mål och målsättningar samt god anda som viktiga dels som enskilda principer men även för att kunna möjliggöra andra principers uppfyllande.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning. I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.

The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students’ life nor their sense of identity. Their knowledge regarding dialects was limited to standard Finnish and the dialect of Helsinki Finnish.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. De frågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blir bemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkar deras identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyra intervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och Randall Collins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötande som bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är deras grupptillhörighet viktig. I den skapas emotionella energier genom gemensamma traditioner som bidrar till att känna samhörighet och trygghet. Gruppen är avgörande för identiteten och i ett majoritetssamhälle som präglas av stereotypa föreställningar om finska romer är gruppen ännu viktigare för att identiteten ska kunna upprätthållas och utvecklas. / The aim of the thesis is to study how the identities of Finnish romani are affected by prejudgments within the society. The main questions addressed are how individuals feel they are being treated in relation to the existing stereotypical images of Finnish romani and whether the social stigma affects their identities. The qualitative study is based on interviews with four Finnish romani. The theoretical framework of the study includes Erving Goffman’s theory on stigma and Randall Collin’s theory regarding social rituals. The study shows that Finnish romani are treated in a discriminating manner due to the existing prejudgement of the group. To handle this discrimination the individuals set a high value in being part of the ethnic group. Common traditions within the group bring emotional satisfaction and feelings of shelter and connectedness to the individuals. In general, being part of a group (ethnic or not) affects the identity of the person. For Finnish romani that holds particularly true, however, due to the prevailing prejudgement of the group within the society. As such, for a Finish romani, the group is of profound importance for the maintenance and the development of the identity.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska. En slutsats som drogs av studien är att samtliga av studiens informanter, oavsett i vilken kommun de arbetade och om de själva var tvåspråkiga, såg positivt på tvåspråkighet och ansåg att det är bra för barns senare utveckling att vara tvåspråkiga. En annan slutsats var deras pedagogiska anpassning utifrån tvåspråkiga barns behov. I Tornedalen fokuserade de mer på att barnen skulle lära sig svenska eftersom finskan dominerade både i hemmet och i samhället. Det kunde anses som en problematik för barnen om de inte hade lärt sig att behärska det svenska språket innan de börja skolan. En annan skillnad var att man i det andra samhället i Sverige använde sig mer av hemspråksundervisning för att utveckla barns tvåspråkighet, men i Tornedalen hade man i varje avdelning en förskollärare eller barnskötare som behärskade både finska och svenska.

Abstract An extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960’s and 1970’s.The Finnish immigrant children were brought up with two different sets of values and attitudes; one at the home domain and a different one at school. Being caught between two different cultures affected the children in different ways. The aim of this study is to investigate how the Finnish second generation perceive and identify themselves. Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migration Abstrakt Den omfattande emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och 1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finska invandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och en annan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finska andragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks om kunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet av den finska identiteten. Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration

Finska och estniska är två närbesläktade språk. De har båda utvecklats ur den sena urfinskan (myöhäiskantasuomi), som vanligen dateras till tiden 1000-1 f. Kr. Efter det skedets slut har de dock fortsatt att utvecklas i nära kontakt, och många företeelser delas av dem båda. Idag uppvisar de ganska stora likheter, men också flera påfallande olikheter. Jag har i denna studie velat granska ett område där bådadera förekommer, nämligen nominalböjningen.   Nominalböjningen inkluderar flera olika företeelser: stammar, ändelser, stadieväxling och vokalharmoni. Jag har fokuserat på de två förstnämnda, men beskriver även de två sistnämnda kortfattat.   Jag har gått igenom de vanligaste stamformerna och samtliga kasusändelser, och försökt att beskriva den språkhistoriska utvecklingen från det gemensamma ursprunget fram till våra dagars finska och estniska. Till min hjälp har jag haft historiska grammatikor för båda språken, för finska främst Lehtinen (2007) och Hormia (1977), för estniskan framför allt Rätsep (1977, 1979) och Kask (1972). Nyare utförlig språkhistorisk litteratur för estniskan saknas.   Skillnaderna mellan språken beror på ljudlagar som verkat i det ena språket men inte det andra. Dessa har resulterat i nya fonetiska förhållanden som i sin tur initierat nya ljudförändringar. Vidare har analogiförändringar och utjämningar ägt rum så att ändelser överförts till ord där de tidigare inte förekommit, och stammar har ändrats så att t.ex. skillnader mellan grundform och böjningsstam minskat eller försvunnit.   Sådana förändringar har ägt rum i större utsträckning i estniskan än i finskan, som oftast uppvisar en mer ursprunglig karaktär. I estniskan har dessutom stadieväxlingen morfologiserats så att den är knuten till grammatiska kategorier istället för till den växling mellan öppen och sluten stavelse som alltjämt är tydlig i finskan. Estniskan har därtill förlorat vokalharmonin. Ju vanligare ordtyper/kasus, desto större diversitet och färre utjämningar.