Denna studie belyser hur det multinationella byggföretaget NCC arbetar med kvinnligt ledarskap. Syftet med studien är att undersöka skillnaden mellan manligt och kvinnligt ledarskap utifrån kvinnliga ledares perspektiv. Bakgrunden till undersökningen grundas i att kvinnor alltid varit underrepresenterade i den mansdominerade byggbranschen, inte minst på ledande positioner. Således är det intressant att studera detta ämne från kvinnors synvinkel. Vidare delges samt jämförs skillnader i ledarskap mellan Sverige och Finland. Sverige anses vara ett av det mest jämlika länderna i världen och därför är det intressant att granska om skillnader finns mellan Sverige och grannlandet Finland. Metoden som tillämpats för att besvara frågeställningarna är en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts med kvinnliga ledare från Sverige respektive Finland. Resterande data är av sekundär karaktär och består av tidigare forskning samt litteratur inom det berörda ämnet. Resultatet som genererats från studien visar att de kvinnliga ledarna inte anser att det finns några större skillnader på ledarskapet mellan män och kvinnor, utan att det är på individnivå. Respondenterna menar att könet inte spelar någon roll utan det viktigaste är att vara en bra ledare, dock framkom det att kvinnor har en viss svårighet att klättra i karriären. NCC arbetar aktivt med att främja kvinnor till ledande positioner genom nätverket Stella som dock endast finns i Sverige. Vidare identifierades att det finns skillnader mellan det svenska och finska ledarskapet. / This study reviews how NCC, a multinational company in the construction industry are working with female management. The purpose of this study is to see if there are any differences between male and female leaders, from a female leaders perspective. The background of the study is the fact that women always have been underrepresented in the construction industry, not least in leading positions. Thus, it is interesting to investigate the subject from women's point of view. Furthermore the reader gets an insight in differences between leadership in Sweden and Finland. The method used in this study is a qualitative method with semi- structured interviews conducted with female leaders from Finland and Sweden. The remaining data is secondary and consists of previous research and literature within the subject. The results show that the female leaders do not consider there to be any major differences between men and women’s management, it depends more on the person itself and not their sex. Even though, the respondents still feel that women face more obstacles in their career than men do. NCC is actively working to encourage women to reach leading positions through their female network, Stella. Furthermore the study identifies some cultural differences between the two countries.

Det militära samarbetet, FISE mellan Sverige och Finland påbörjades efter politiskt beslut 2014. Samarbetet har succesivt växt fram, dels genom politiska beslut och dels genom förslag från respektive lands försvarsmakter. Vi har i denna uppsats undersökt vad det är som påverkar den gemensamma planeringen av samarbetet på operativ nivå ur ett logistiskt perspektiv. Undersökningen har genomförts med induktiv ansats inspirerad av grounded theory i huvudsak genom intervjuer av deltagare som är delaktiga i planeringen av samarbetet. De faktorer som påverkar och har betydelse för hur den gemensamma planeringen av samarbetet ska fungera är organiseringen av det svenska högkvarteret, de tilldelade resurserna och att deltagarnas upplevelse av att målet för samarbetet är oklart. Författarna kan således konstatera att det, förvånande nog, inte är skillnader i materiel och system som har störst påverkan. Nyckelord: Finskt-svenskt samarbete, FISE, logistik, interoperabilitet, organisation. / The military cooperation, FISE between Sweden and Finland, commenced following the political decision in 2014. The cooperation has been progressively developed, partly through political decisions and partly by proposals from the respective national defense forces. In this paper we have investigated what is affecting the joint planning of the collaboration at the operational level from a logistical perspective. The survey has been conducted with an inductive approach inspired by grounded theory mainly through interviews of participants who are involved in the planning of the collaboration. The factors that influence and affect the way in which the joint planning of the cooperation will work is the organization of the Swedish headquarter, the allocated resources and the participants' experience that the goal of the cooperation is unclear. The authors can thus find that surprisingly, there are not differences in materials and systems that have the greatest impact. Key words: Finnish-Swedish cooperation, FISE, logistics, interoperability, organization. / Suomen ja Ruotsin sotilaallinen FISE-yhteistyö alkoi poliittisella päätöksellä vuonna 2014. Poliittiset päätökset ja puolustusvoimien omat aloitteet ovat laajentaneet yhteistyötä vaiheittain. Olemme tutkielmassamme käsitelleet tekijöitä, jotka vaikuttavat operatiivisen logistiikka yhteistyön suunnitteluun. Tutkielman lähestymistapa on ollut induktiivinen ja siinä on otettu vaikutteita ”grounded theory”-mallista. Tutkielma on toteutettu pääosin haastattelemalla henkilöitä, jotka osallistuvat yhteistyön suunnitteluun. Tekijät, jotka vaikuttavat merkittävästi yhteistyön suunnittelun onnistumiseen, ovat Ruotsin esikunnan organisointi, käytettävissä olevat resurssit sekä osallistujien kokemukset siitä, että yhteistyön päämäärä on epäselvä. Tutkielman päätelmä on, että materiaalien ja järjestelmien erilaisuus ei koeta tärkeämmäksi tekijäksi yhteistyössä. Avainsanat: Suomen ja Ruotsin puolustusyhteistyö, FISE, puolustuslogistiikka, yhteentoimivuus, organisaatio

Sweden is home to five recognized national minorities, namely the Jews, the Roma, the Torne Valley Descendants (Tornedalians), the Swedish Finns, and the Sami population which also are an indigenous group. The Government`s Minority Policy aims at protecting and supporting the national minorities and the historical minority languages (Yiddish, Romani chib, Sami, Finnish, Meänkieli). The policy also promotes the right of youth, belonging to national minority groups in order to develop and streng then their cultural identity. This paper seeks to address the lack of involvement of Swedish Finnish youth in the so called Finnish Administrative Areas (Finskt förvaltningsområde, FFO), and how the Norrköping and Haninge municipalities tackle the issue.   In this paper, a reconstruction of the intervention theory is presented with inspiration sought from the ideas of Evert Vedung, in order to see if the intentions of the legislation are implemented. In accordance to the research on how the policy is designed, the democratic theory, the theory of participation, as well as the theory of identity will be linked together to the opinions of officials. This will be done in accordance to the reconstructed intervention theory, which will be used as a tool in order to show how the selected mechanisms relate in order to describe how the policy will receive an expected result. The intervention theory is a method which is meant to be in use during the evaluation of measures done by the public organization. I have conducted audits on how each FFO approaches the problem at hand using municipality documents relating to the Swedish Finnish youth. In addition, I have interviewed municipal officials in the FFO:s of Norrköping and Haninge with the aim to get an impartial over view on how they are perceived by the Swedish Finnish youth within FFO.   The result of my research indicates that local government activities in many cases can be linked to democracy theory, identity theory as well as participation theory. The mechanisms which were chosen used the recently named theories, are used to measure the municipalities offer of activities are language, interventions, activities and also the media. These theories have been used to select the mechanisms considered to be the most important deemed by the Law on the Protection of National Minorities (SFS 2009: 724[1]). [1] Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Sedan år 2000 har Sverige fem erkända nationella minoriteter - samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Bland annat har detta inneburit att samtliga svenska kommuner är skyldiga att samråda med de nationella minoriteterna i frågor som berör dem. Då den uppföljning och utvärdering som hittills utförts nästan enbart fokuserat på kommunernas arbete med frågan och hur de upplever att samråden fungerar, har denna uppsats syftat till att kartlägga hur de minoritetsrepresentanter som är aktiva i de kommunala samråden upplever sitt deltagande. Studien har således ett beskrivande syfte snarare än ett förklarande. För att undersöka detta har en enkät skickats ut till de representanter för den sverigefinska minoriteten som är aktiva i 55 av de 59 kommuner som är anslutna till förvaltningsområdet för finska. Enkätfrågorna är uppdelade i fyra delområden och antas täcka in de viktigaste dimensionerna gällande inflytande, påverkan och deltagande. Dessutom har frågor angående personernas bakgrund ställts för att på så vis kunna upptäcka skillnader i uppfattningen om hur samråden fungerar med hänsyn till dessa bakgrundsvariabler. De slutsatser som dras är först och främst att samråden tycks fungera bra. Strax under 70 procent av de som besvarat enkäten känner sig nöjda med hur samrådet i sin kommun fungerar överlag. En mycket stor majoritet av minoritetsrepresentanterna känner bland annat att de kan göra sina röster hörda på samrådsmötena och att kommunens representanter är intresserade av deras åsikter. Något färre, om än fortfarande en majoritet, anser att minoritetsrepresentanternas åsikter är avgörande för de beslut som fattas. Den kritik som lyfts mot samråden i enkäten handlar främst om att göra mötena mer effektiva och att beslutsprocessen ofta är mycket utdragen. Få skillnader i svar med hänsyn till bakgrundsvariabler såsom utbildning, ålder, kön eller tidigare engagemang har upptäckts. I den mån skillnader finns är de inte systematiska utan skiljer sig åt mellan olika frågor. Utifrån detta dras slutsatsen att de som är aktiva i samråden tycks kunna delta på samma villkor.