För att kunna ta sig an varierande texter i skolvardagen och förstå olika texter är det viktigt att lära sig hur lässtrategier kan användas vid rätt tillfälle. Detta är speciellt viktigt för elever som är flerspråkiga och kan upptäcka fler svårigheter i läsandet. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur forskningsfältet ser ut hos läsförståelsen när det kommer till flerspråkiga elever. Vi har valt att fokusera på lässtrategier. För att vårt syfte med översikten skall vara så tydlig som möjligt har vi följande frågeställningar som skall besvaras: Hur ser forskning på lässtrategier hos flerspråkiga elever? Hur påverkar läraren undervisningen av lässtrategier? Urvalet av artiklarna har skett i tre olika databaser, Primo och Eric (ProQuest) och Google scholar. Centrala sökord som användes i urvalet var lässtrategier, läsförståelse och flerspråkiga elever både på svenska och engelska. Vi har läst igenom många olika artiklar och valde ut åtta relevanta artiklar som kommer ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Samtliga artiklar visade sig vara positiv inställda till lässtrategier hos elever som var flerspråkiga. Resultatet visar att elever använder sig mycket av lässtrategier när det förekommer okända ord som de inte förstår. Lässtrategier såsom omläsning tillämpas då för att förstå det okända ordet. Om eleven inte använder sig av rätt lässtrategi vid rätt typ av text finns det en risk att eleven misslyckas med att förstå vad texten handlar om. Läsutveckling sker i olika steg och en lässtrategi för att få utveckla elevens läsförmåga är att bredda elevens ordförråd.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare fungerar på två skolor. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer som lärarna använder för att hjälpa elever med svenska som andraspråk och nyanlända med att utveckla ämneskunskap i enlighet med skolan styrdokument. En intervjuundersökning har genomförts och i uppsatsen redovisas de uppfattningar lärarna har om modersmålsundervisningens plats i utbildningen. Resultatet av arbetet visar att samarbetet mellan modersmålslärare och ämneslärare kan vara ett effektivt redskap för att underlätta elevernas konstruktion av ämneskunskaper, särskilt för eleverna som inte behärskar det aktuella undervisningsspråket. De lärare som har deltagit i studien anser sammanfattningsvis att modersmålsundervisning fungerar som ett redskap för eleven och att den hjälper hen att uppfylla kunskapskraven i ämnet. Lärarna har utvecklat kreativa samarbetsformer för att främja tvåspråkiga elevers respektive nyanlända elevers lärande.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur några lärare arbetar med flerspråkiga elevers läsförståelse i årskurserna F-3. För att få svar på forskningsfrågan användes två kvalitativa metoder. Vi intervjuade och observerade åtta lärare från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier som att låta eleverna tänka högt,aktivera förförståelse, skapa inre bilder, hypoteser, låta elever ifrågasätta texten, läraren ställer frågor kring texten, läraren klargör otydligheter och sammanfattar texten. Vår studievisar även att lärarna använder sig av bildstöd, kroppsspråk, ord- och begreppsförklaringar som stöttning samt att lärarna upplever flera hinder i läsförståelseundervisningen. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt kring läsförståelse. Studiens slutsats är att lärarna arbetar på olika sätt och med olika strategier för att motivera och skapa förutsättningar för att utveckla lärandet, utifrån elevernas behov i ett flerspråkigt klassrum.

Det finns en större sannolikhet att flerspråkiga elever kan komma att möta fler språkliga utmaningar i NO-ämnena än elever som blir undervisade i sitt modersmål. Flerspråkiga elever ska under en kortare period lära sig att både använda sig av det svenska språket samt att lära sig NO- begrepp vilket leder till språkliga utmaningar. Med hänsyn till att flerspråkiga elever behöver stöd för att komma framåt i sitt arbete behöver läraren se till att det sker en extra tydlig planering med extra språkligt stöd i sin pedagogiska NO- planering. Vi vill med vår studie ta reda på om och hur lärare skapar bättre förutsättningar för flerspråkiga elever i NO undervisningen. För att kunna svara på våra forskningsfrågor, samlade vi in material genom att utför observationer och intervjuer av lärare för årskurs 4–6. Observationerna verkade som underlag för att kunna genomföra halvstrukturerade intervjuer och därmed kunna få reda på vilka språkliga stöttnings metoder lärare använder sig av till flerspråkiga elever i NO-ämnena. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika typer av modaliteter i sin pedagogiska planering som stöd i NO-ämnena. Resultatet har även visat att kooperativt lärande har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling och lärande i NO-ämnena.

Syftet med denna studie var att undersöka språkliga problem som flerspråkliga elever kan ställas inför när de möter uppgifter inom matematikämnet. För att kunna göra detta och för att få ett stort underlag av elevresultat har vi utgått från matematikuppgifter från TIMMS 2011, som är en internationell studie. I den internationella studien undersöktes elevernas kunskaper inom aritmetik och taluppfattning, geometriska former och mått, samt datapresentation.  73 av dessa uppgifter har sedan analyserats utifrån två utgångspunkter, vilka båda har ett språkligt perspektiv. Den ena utgångspunkten undersökte varje uppgifts kognitiva svårighetsgrad samt om uppgiften har en kontext, det vill säga om uppgiften sätts in i ett sammanhang. Den andra utgångspunkten fokuserade på orden i uppgifterna. Utifrån en ordtabell som vi skapade kategoriserades orden in som vardagsord, allmänna akademiska ord, specifika ämnesord eller homonymer. De två utgångspunkterna sattes därefter i relation till elevers svarsresultat. Detta för att kunna påvisa samband mellan språket och elevernas resultat. Det studien visade var att eleverna hade låga resultat på de frågor som var kognitivt krävande inom aritmetik och taluppfattning samt geometriska former och mått. Däremot hade de höga resultat på de uppgifter som var kognitivt krävande inom datapresentation. Dessa uppgifter hade även en tydlig kontext. Vidare fann vi även att uppgifter som testar elevernas begreppsförmåga innehåller ord som kan ha en avgörande betydelse för att kunna lösa uppgiften. Det är inte mängden svåra ord som i denna studie har resulterats i låga resultat utan enstaka betydelsebärande ord. Vidare visade analysen att uppgifter med en tydlig kontext även innehåller en större andel vardagsord.

Enligt ett sociokulturellt perspektiv är språk och tanke varandras förutsättningar, samtidigt som kunskaper och språk utvecklas i samspel med andra. Muntlig interaktion är därmed viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling men avgörande för flerspråkiga elever. Detta ställer höga krav på lärarens utformning av undervisning samt det utrymme som ges för muntlig interaktion. Skolinspektionens granskning visar dock att det råder stor brist gällande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, vilket hämmar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka, sammanställa och presentera forskning som behandlar muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som relaterar till syftet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och lyder: Vilken betydelse har muntlig interaktion för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilka faktorer påverkar utrymmet för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Studien är en litteraturstudie som bygger på nationell och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapport samt vetenskapligt baserade böcker.   Resultatet visar att muntlig interaktion har betydelse för flera olika aspekter inom språk- och kunskapsutveckling, bland annat för den kognitiva utvecklingen och för identitetsskapande processer. Vidare framgår att lärarens inställning, val av interaktionsformer samt gruppformatering är avgörande faktorer för hur utrymmet för muntlig interaktion möjliggörs och för flerspråkiga elevers möjlighet att nå språk- och kunskapsutveckling.

Under de senaste åren har antalet nyanlända ökat i Sverige vilket innebär en större flerspråkighet i skolan. I vår tidigare kunskapsöversikt undersöktes de två teoretiska läsmodellerna, Phonics och Whole Language, utifrån ett flerspråkigt perspektiv. I kunskapsöversikten framkom en intressant faktor som belyste vilken läsinlärningsmodell som bör användas i läsundervisningen gällande ett flerspråkigt barn. Faktorn nämnde att det beror på i vilken ålder ett flerspråkigt barn blivit exponerat för sitt andraspråk. För att lärare ska ta reda på när en elev blivit exponerad för sitt andraspråk ska hen undersöka elevens språkliga bakgrund. För att inhämta information om den flerspråkiga elevens språkliga bakgrund behöver eleverna kartläggas. Studien syftar därför till att ta reda på vilka former av kartläggning verksamma F- 3 lärare använder sig av när de kartlägger flerspråkiga elever och om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elevers förutsättningar i val av läsmetoder. Undersökningsmetod för den insamlade empirin är enkät som innefattar både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningen resulterade i att kartläggningsformerna är mångfaldiga. De kartläggningsmetoder som framkom ur resultatet var ett kartläggningsprogram, egen kartläggning, kartläggning i samspel med resurs, att lärare tog del av resursernas kartläggning samt muntlig kartläggning. Det framgår inte om kartläggningen ligger till grund för den metod som lärare väljer i läsundervisning utan lärarna väljer den metod de själva anser gynna de flerspråkiga eleverna. Det framgår heller inte om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elever förutsättningar i val av läsmetod.

Studien undersöker utrymmet för ett flerspråkighetsperspektiv i gymnasieskolans svenskämne. En översiktlig jämförelse görs mellan svenskämnets och svenska som andraspråks respektive läroplan och kommentarmaterial, där svenska som andraspråk fungerar som mall för ett svenskämne med ett flerspråkighetsperspektiv. I svenskämnets läroplan och kommentarmaterial nämns inte flerspråkighet och det finns ingen information om hur ett sådant perspektiv skulle kunna realiseras. Det finns få öppningar för alternativa röster i de undersökta avsnitten i båda ämnenas respektive läroplan. Utöver detta har tre gymnasielärare med dubbel behörighet i svenska och svenska som andraspråk intervjuats. Deras resonemang om dels den flerspråkiga eleven inom ramen för svenskämnet, dels om anpassning av undervisning och bedömning i relation till flerspråkiga elever som läser svenska analyseras utifrån appraisal. Lärarnas uttryck avseende anpassning av undervisning och bedömning analyseras även utifrån modalitet. Resultatet visar att lärarna uttrycker högre grad av negativ evaluering och deontisk modalitet i yttranden om bedömning än om undervisning. Lärarna ger uttryck för större friutrymme för agens när de talar om anpassning av undervisning, än bedömning. Sammantaget tycks det finnas ett visst utrymme för flerspråkighet i svenskämnet gällande undervisning, medan det i bedömning finns en snävare enspråkig ram.

Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att förståelse och lärande ska ske.

Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord: