Studiens syfte är att undersöka hur flerspråkiga gymnasieelever som studerar svenska som andraspråk samt deras respektive lärare upplever att tidigare inlärda språk används i undervisningen. Vidare ämnar studien analysera huruvida respondenternas upplevelser överensstämmer med translanguaging som pedagogiskt perspektiv. Forskningsstrategin består av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Utifrån ett bekvämlighetsurval insamlades enkätsvar från sex lärarrespondenter och deras sju klasser med sammantaget 87 elever. Åtta av dessa elever deltog sedan i två ljudinspelade fokusgruppssamtal. Datan analyserades sedan utifrån ett translanguagingperspektiv. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att det förekommer elevstyrd translanguaging i samtliga klasser och att samtliga lärare ställer sig positiva till flerspråkighet. Men för att translanguaging ska räknas som pedagogisk strategi behöver lärarna vara mer explicita i sin uppmuntran till flerspråkande samt planera in flerspråkiga uppgifter mer kontinuerligt.

I denna studie undersöks lärares attityder till transspråkande i undervisningssituationer, samt om lärarna anser att de följer upp sina attityder i sin undervisning. Syftet var att ta reda på om lärares attityder till transspråkande påverkade deras sätt att undervisa, enligt deras egna utlåtanden. Undersökningen utgick från en surveyundersökning i form av en enkät med 42 informanter på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. I studien har informanternas åsikter jämförts med deras egna utsagor om hur de undervisar. Majoriteten av informanterna ställde sig positiva till transspråkande i undervisningssituationer, samtidigt som de rapporterade att de inte använde transspråkande strategier. Slutsatsen blev att, trots att de flesta informanterna var positiva till transspråkande, uppgav de att de inte använder transspråkande strategier i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare, i en viss mångkulturell grundskola, arbetar och stödjer andraspråkselever i deras språkutveckling och lärande samt att ta reda på vilken typ av hjälp och stöd några andraspråkselever själva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin språkutveckling och i sitt lärande. Syftet med undersökningen är även att ta reda på hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare, på den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre klasslärare, fem andraspråkslever och en modersmålslärare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslärare har olika strategier som de i sitt arbetssätt använder sig av för att hjälpa och stödja andraspråkselevers lärande samt att klasslärare och modersmålsläraren är överens om att samarbete mellan modersmålslärare och klasslärare behöver förbätras. Slutsatsen i denna studie visar även att alla tre klasslärare och modersmålsläraren är medvetna om vilka svårigheter andraspråkselever har och att klasslärarnas syn på andraspråkselevers svårigheter stämmer överens med de svårigheter som andraspråkseleverna själva uppger att de har – vilket tyder på att det finns bra förutsättningar för dessa elever att få rätt stöd och hjälp i sin språkutveckling och i sitt lärande. I undersökningen framkommer det även att eleverna själva ser kompisar, socialt samspel, modersmålslärare och lärares förklaringar som väsentliga och nödvändiga.

Det går inte att undgå att dagens matematikklassrum utgörs av flera olika språk och nationaliteter. Det mångkulturella klassrummet ställer i sin tur höga krav på att läraren tillgodoser varje individs behov. Inom matematik finns det mer kognitivt krävande områden än andra och flerspråkiga elever visar sig ha större svårigheter med de uppgifter som kräver en högre kognitiv förmåga än de uppgifter som är av rutinkaraktär. Eftersom matematik är ett problemlösande ämne innebär det att matematikläraren har en avgörande roll i undervisningen för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematik. Syftet med studien är att klargöra hur flerspråkiga elevers problem och begränsningar i matematikämnet påverkar lärarens undervisning och sätt att hjälpa och stötta vid problemlösningsuppgifter, samt hur lärare tar hänsyn till utforskade framgångsfaktorer i praktiken. Studien utgår från ett etnomatematiskt perspektiv på lärandet och bygger på iakttagande observationer och en semistrukturerad intervju. Studien utgör ett extremfall, vilket innebär att endast en lärare har observerats och intervjuats. Resultatet visar att den observerade och intervjuade läraren i ett flerspråkigt klassrum förhåller sig till de utforskade framgångsfaktorerna både medvetet och omedvetet. Framgångsfaktorerna visar sig genom kommunikativa situationer och resultatet visar praktiska exempel på hur detta tar sig i uttryck i ett flerspråkigt matematikklassrum. Av resultatet framgår det även att undervisningen i större mån påverkas positivt av flerspråkigheten i matematikklassrummet, eftersom det får läraren att reflektera över sin undervisning i större utsträckning. Slutsatsen blir därför att genom kommunikativa och interaktiva miljöer kan flerspråkiga elever komma till sin rätt i matematikämnet. Genom att öppna upp möjligheter för tillåtande och öppna klassrumsklimat kan undervisningen av flerspråkiga elever påverkas positivt. / The modern classroom of mathematic consists of several different languages ​​and nationalities. The multicultural classroom places high demands on the teacher to meet every individual's needs. In mathematics, there are more cognitive demanding areas than others, and multilingual students find themselves having greater difficulties with the tasks requiring a higher cognitive ability than with the routine tasks. Since mathematic is a problem-solving topic, it means that the mathematic teachers have a crucial role in teaching to enable the multilingual students to develop in mathematic. The purpose of this study is to clarify how the problems and limitations of multilingual students in mathematics affect teachers' teaching purpose and ways to help and support problem solving tasks, as well as how teacher consider using the researched success-factors in practice. The study is based on a theoretical perspective of ethnomathematic of learning and it is based on observations and a semi-structured interview of a classroom.  The study is an extreme case, which means that only one teacher has been observed and interviewed.  The result shows that the observed and interviewed teacher in a multilingual classroom relates to the identified success-factors both consciously and unconsciously. Success -factors are evident through communicative situations and the results show practical examples of how this is expressed in a multilingual mathematic-classroom.  The result also shows that education is influenced in a positive way by the multilingualism of the mathematics classroom, as it forces the teacher to reflect more on his teaching.  Therefore, the conclusion is that through communicative and interactive environments, multilingual students can come to their right in the mathematical subject.  The teaching of multilingual students can be positively influenced by opening opportunities for a permitting and open classroom climate.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.

Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.

Abstract Denna studie belyser på studiehandledningens på modersmålet roll som ges till flerspråkigaelever som inte uppfyller skolkrav på samma nivå som svensktalande elever. Anledningen tilldetta är att elever med utländsk bakgrund inte kan det svenska språket. Detta kan på siktkomma att påverka deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt attflerspråkiga elever får det stöd på det språk som de behärska bäst.Syftet med denna studie är att ta reda på hur studiehandledning på modersmålet att främjaflerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt öka självkänsla. Studien belyserockså vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare att utveckla elevensämneskunskaper. Metoden för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer i trefokusgrupper bestående av två lärare i årskurs 7–9, två studiehandledare som jobbar sommodersmålslärare och tre flerspråkiga elever. Intervjun utfördes i två olika kommuner i enskola i Stockholm och den andra i Helsingborg.Studiens resultat visar att intervjupersoner är överens om att studiehandledning gynnar språk,kunskapsutveckling och ökat självkänsla hos flerspråkiga elever genom att göra det möjligtför elever att stärka och utveckla deras modersmål. Vidare visar resultaten dessutom attmånga flerspråkiga elever klarar av att uppnå dem kunskapsmålen efter att de fårstudiehandledning på sitt modersmål. Vidare visar studiens resultat på kvalitativt samarbetetmellan lärare och studiehandledare. Resultatet i studien visar också att lärare ochstudiehandledare är överens att studiehandledning bör organiseras utifrån flerspråkiga eleversförutsättningar och behov samt intervjupersoner anser att det är också viktigt och avgörandeatt eleven ska vara med studiehandledare i klassen under introduktion och i klassensgemensamma aktiviteter.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.

Den svenska skolan har fått en allt större andel elever som inte klarar kunskapskraven i matematik. Ett sätt att höja måluppfyllelsen i matematik kan vara att organisera undervisningen på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt läromedlet Singma kan ge lärare stöttning att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Vi har genomfört en läromedelsanalys samt intervjuat och observerat fyra lärare som använder Singma i sin undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån de sociokulturella och relationella perspektiven på lärande. I det sociokulturella perspektivet ligger tyngdpunkten på kommunikation, att lära i interaktion, och användning av olika fysiska redskap. Studien visar att Singmas struktur gynnar en inkluderande undervisning då språklig stöttning, kontext och interaktion ingår i varje lektion. Singma har förutsättningar för att stötta lärare i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik, men att det krävs en medvetenhet hos lärare om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska innehålla. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedlet på olika vis, vilket gör att undervisningen i de observerade klassrummen får olika karaktär. Studien visar att ju noggrannare läraren organiserar lektionen efter Singmas struktur för den observerade lektionen, desto mer språk- och kunskapsutvecklande är undervisningen.